Musikförläggarnas Pris 20 år - siffror och tendenser

Max Martin har vunnit flest priser och kvinnliga låtskrivare tar allt mer plats. MI har tittat närmare på nomineringar och vinnare på jubilerande Musikförläggarnas Pris, under de första 20 åren.

På fredag är det dags för 2023 års upplaga av Musikförläggarnas pris, galan som hyllar svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare. I år är det 20 år sedan den första prisutdelningen ägde rum, då arrangerad i samband med att Musikförläggarna (som på den tiden hette Svenska Musikförläggareföreningen, SMFF) skulle fira sitt 75-årsjubileum. Man ville fira jubileet genom att rikta ljuset mot förlagens närmaste samarbetsparters – upphovspersonerna. Sedan dess har den varit ett årligt återkommande festevent, med undantag för pandemiåret 2020.

Musikförläggarna har själva skrivit om galans historia här, om inspirationen bakom, om galans första vinnare och om kategoriernas utveckling.

MI har istället tittat på nomineringarna – och vinnarna – under de första 20 åren.Vem har flest vinster och nomineringar? Hur ser förhållandet mellan kvinnor och män ut bland nominerade och vinnare? Dessutom tittar vi närmare på två av kategorierna, Årets låt och Årets textförfattare.

Från 9 till 34,6% kvinnor

Musikförläggarnas pris nominerar upphovspersoner i sju olika kategorier: Årets textförfattare, Årets kompositör, Årets internationella framgång, Årets genombrott, Årets låt, Årets konstmusikpris – liten ensemble/kammarmusik och Årets konstmusikpris – stor ensemble/opera.

Totalt antal nomineringar (nominerade personer) under perioden 2003-2022 är 828. Av dessa är 225 kvinnor (27,2%) och 603 män (72,8%)

Antal unika individer under perioden är 427 varav 117 kvinnor (27,4%) och 310 män (72,6%).

Jämför vi startåret 2003 med 2022 ser vi att 2003 är 40 av de 44 nominerade män och 4 av de 44 kvinnor (9% kvinnor). 2022 är 34 av de 52 nominerade män medan 18 är kvinnor (34,6% kvinnor). Bakom utvecklingen ligger förmodligen både ett ökat antal kvinnor som skriver musik till sig själva och andra som når framgång, och ett medvetet arbete av musikbranschen för att synliggöra kvinnors insatser.

Flest nomineringar har Max Martin, som nominerats hela 34 gånger under de 20 åren. Vinst har det blivit 15 gånger, i kategorierna Årets kompositör, Årets låt och Årets internationella framgång. Näst flest nomineringar har hans samabetspartner Johan ”Shellback” Schuster, som nominerats 13 gånger och vunnit tio.

Även i konstmusikkategorierna framgår två favoriter: Anders Eliasson och Britta Byström, som haft sju nomineringar vardera.

Lista över flest nomineringar alla kategorier (minst sju)

Martin ”Max Martin” Sandberg (34)

Johan ”Shellback” Schuster (13)

Salem al Fakir (11)

Johanna Söderberg (8)

Klara Söderberg (8)

Tim ”Avicii” Bergling (8)

Tove “Tove Lo” Nilsson (7)

Anders Eliasson (7)

Britta Byström (7)

Oskar Linnros (7)

Av de tio med flest nomineringar är fyra kvinnor och sex män.

Lista över flest vinster alla kategorier (minst tre)

Max Martin (15)

Johan Schuster (10)

Noonie Bao (5)

Tim Bergling (4)

Red One (4)

Timbuktu (3)

Veronica Maggio (3)

Johanna Söderberg

Klara Söderberg (3)

Robyn (3)

Zara Larsson (3)

Tove Lo (3)

Av de tolv som har fler än tre vinster är sju kvinnor och fem män.

Könsfördelningen skiljer sig åt i kategorierna

Tittar vi närmare på vinnarna i de fem popkategorierna ser vi snabbt att fördelningen av kvinnor/män skiljer sig åt.

I kategorin Årets låt är oftast flera låtskrivare nominerade tillsammans. I den här kategorin har ingen vinnarlåt ännu skrivits av enbart kvinnor. I sju fall har upphovspersonerna varit både män och kvinnor, men i två av de sju fallen är kvinnorna inte svenska (Taylor Swift, respektive Lady Gaga). Övriga 13 vinnarlåtar har enbart manliga upphovspersoner. Även i denna kategori har fler kvinnliga låtskrivare tillkommit under senare år.

En utveckling som skett i nominerandet av upphovspersoner till Årets låt är att producenten numera ofta räknas som låtskrivare. Tidigare var uppdelningen mellan låtskrivande och produktion tydligare, möjligen även vid starten för Musikförläggarnas Pris. Andelen kvinnliga producenter bakom stora hits är fortfarande låg* och kan vara en förklaring till att den här kategorin inte har några vinnare med enbart kvinnor. Sju av vinnarlåtarna har blandade upphovsgrupper.

I kategorin Årets textförfattare är könsfördelningen jämnare. Kategorin var fram till och med 2007 en mixad kategori och hette Årets textförfattare/kompositör. De första sex åren vanns den bara av män, medan förhållandet har varit det omvända de senaste sex åren då vinnarna enbart varit kvinnor. Mellan 2003 och 2022 har Årets textförfattare haft tio manliga vinnare, nio kvinnliga och en blandad.

Språket spelar in

I kategorin Årets låt kan man också utläsa att vinnarlåtarna i 75% av fallen är framförda på engelska och resterande på svenska. Här skiljer sig priset sig åt från andra branschpriser på så sätt att världshits tävlar med lokala, svenska framgångar i och med att det är låtskrivarna, inte artisterna, som är nominerade. 2015 är t o m alla nominerade låtar framförda av utländska artister: Ellie Goulding, Charli XCX, Taylor Swift (vinnarlåten Shake it off) och The Weeknd.

I kategorin Årets textförfattare verkar det svenska språket å andra sidan ha en fördel. En hel del av de vinnande textförfattarna genom åren skriver på både svenska och engelska (Annika Norlin, Laleh, Jocke Berg) men ser man till de releaser som varit aktuella för nomineringsperioden så har 16 av 20 vinnare prisats när de företrädesvis skrivit på svenska.

Popgenren står starkast

Annat att notera är att vinnarna i de olika popkategorierna oftast rör sig just inom popgenren. Jämfört med andra branschpriser är kategorierna ganska få och någon genreindelning finns inte.

Hiphop har blivit mer förekommande på senare år. Årets genombrott har de senaste fem åren vunnits tre gånger av låtskrivare som verkar inom den genren (2018 – Erik ”Fricky” Friman, 2019 – Nils ”Einár” Grönberg, 2022 – Geivar “A36” Shlaimon). Årets kompositör har varit hiphop-producenter 2020 (Rami ”Straynané” Hassen) och 2022 (Johannes ”Klahr” Klahr & Richard ”Liohn” Zastenker). En genre som hårdrock har dock inte setts till bland vinnarna sedan 2009, då Dead by April vann pris som Årets nykomling.

Lista över vinnare i kategorin Årets låt 2003- 2022: (hette Årets bästa svenska låt fram till och med 2009)

2003 Gareth Gates/ Mathias Holmgren: Anyone of us (stupid mistake)/Något som kan hända – Jörgen Elofsson, Per Magnusson, David Kreuger
2004 Raymond & Maria: Ingen vill veta var du köpt din tröja – Staffan Lindfors, Johan Kindblom
2005 Timbuktu: Alla vill till himmelen – Jason Diakité, Måns Asplund
2006 Andreas Johnson: Sing for me – Andreas Johnson, Peter Kvint
2007 Oh Laura: Release me – Erik Althoff
2008 Adam Tensta: My cool – Hannes Lindgren, Andreas Broberger, Adam Taal
2009 Agnes: Release me – Agnes, Anders Hanson, Sharon Vaughn
2010 Lady Gaga: Bad romance – Nadir ”RedOne” Khayat, Lady Gaga
2011 Veronica Maggio: Jag kommer – Veronica Maggio, Christian Walz, Stefan Olsson
2012 Loreen: Euphoria – Peter Boström, Thomas G:son
2013 Swedish House Mafia: Don’t You Worry Child – Axel Hedfors, Steve Angello, Sebastian Ingrosso John Martin Lindström, Michel Zitron
2014 Avicii: Wake Me Up – Tim Berling, Egbert Nathaniel, Dawkins Iii, Michael Aaron, Einziger
2015 Taylor Swift: Shake It Off – Max Martin, Shellback, Taylor Swift
2016 Zara Larsson: Lush Life – Iman Conta Hultén, Linnea Södahl, Markus Sepehrmanesh, Emanuel Abrahamsson, Christoph Bauss, Fridolin Wacher
2017 Neiked feat. DYO: Sexual – Elina Stridh, Victor Rådström, Dayo Olatunji
2018 Kaliffa: Helt seriöst – Jakob Malmlöf, Kaliffa Karlsson
2019 Ed Sheeran: I Don’t Care – Johan ”Shellback” Schuster, Martin ”Max Martin” Sandberg, Fred Gibson, Ed Sheeran, Justin Bieber, Jason Boyd
2020 Dree Low: Pippi – Salah “Dree Low” Abdulle, Jacob Jansson
2021 The Weeknd: Save Your Tears – Martin “Max Martin” Sandberg, Oscar Holter, Ahmad Balshe, Jason Quenneville, Abel Tesfaye
2022 Cornelia Jakobs: Hold Me Closer – Isa Molin, Cornelia Jakobsdotter & David Zandén

Lista över vinnare i kategorin Årets textförfattare 2003-2022 (Årets textförfattare/kompositör till och med 2007)

2003 Jocke Berg
2004 Per Gessle
2005 Jason ”Timbuktu” Diakité
2006 Anders Hansson/Alexander Bard
2007 Ola Salo
2008 Lars Winnerbäck
2009 Annika Norlin
2010 Oskar Linnros och Markus Krunegård
2011 Veronica Maggio
2012 Laleh Pourkarim
2013 Håkan Hellström
2014 Jason ”Timbuktu” Diakité
2015 Silvana Imam
2016 Erik Lundin
2017 Frida Hyvönen
2018 Annika ”Säkert!” Norlin
2019 Jenny Wilson
2020 Ana Diaz
2021 Ane Brun
2022 Daniela ”Daniela Rathana” Sörensen, Oskar Linnros & Jacqueline ”Mapei” Cummings