I samarbete med Universal Music Group har Deezer tagit fram en ny fördelningsmodell för streaming av musik. Vad innebär förändringarna, och kommer fler plattformar nu följa?
Ända sedan Universal Music Groups VD Lucian Grainge inledde året med ett PM till personalen om att 2023 skulle bli det år då man ville försöka förbättra modellen kring streaming, till något han kallade ”artist-centric”, har branschen försökt få en bild av vad artist-centric egentligen innebär. Nu har man avslöjat det, och UMG skriver i ett pressmeddelande:
”Universal Music Group (UMG), världsledande inom musikbaserad underhållning, och Deezer, en av de största oberoende musikströmningsplattformarna, tillkännagav idag lanseringen av en artistcentrerad streamingmodell, designad för att bättre belöna artisterna och musiken som fansen värdesätter högst. Deezer kommer att lansera modellen i Frankrike, Q4 2023 med ytterligare marknader som följer.”
Deezer kommer införa en tröskel på 1 000 lyssningar per månad, av 500 unika lyssnare, för varje artist som finns på plattformen.
Strömmar från artister vars musik inte passerar tröskeln, kommer vara hälften så mycket värda som strömmar från artister som ligger över tröskeln, eller snarare, en ström från artister som ligger över tröskeln kommer vara värd två strömmar. Man kallar det för ”double boost”.
Terminologin som används är ”non-professional” vs ”professional”, och syftet är att ge en större ekonomisk kickback till de artister som ligger över tröskeln och har aktiva fans.
Ytterligare en förändring är att ”programmerat” lyssnande, d.v.s. lyssnande på musik på spellistor kommer bli mindre värt än aktivt lyssnande, alltså när man aktivt söker efter en låt eller artist och sedan spelar upp musiken. Strömmar som genereras genom aktivt engagemang kommer också vara ”dubbelboostade” jämfört med strömmar som genereras av spellistor.
Den tredje stora förändringen är att icke-musik, främst brus i olika färger, kommer plockas bort från royaltysystemet. På sikt vill Deezer ersätta de här ljuden med egenproducerade varianter, men inte heller de ljuden kommer finnas med i royalty-potten. Idag utgörs 2 procent av allt ljud på Deezer av brus.
Jeronimo Folgueira, CEO på Deezer, kommenterar förändringarna:
– Detta är den mest ambitiösa förändringen av den ekonomiska modellen sedan uppkomsten av musikströmning och en förändring som kommer att stödja skapandet av högkvalitativt innehåll under de kommande åren. På Deezer sätter vi alltid musiken först, ger fansen en högkvalitativ upplevelse och kämpar för rättvisa i branschen. Vi anammar nu en nödvändig förändring, för att bättre återspegla värdet av varje del av innehållet och eliminera alla felaktiga incitament, för att skydda och stödja artister.
Undersökningar som Deezer har gjort visar bl a att bara 2% av artisterna på plattformen kommer upp i 1 000 aktiva lyssnare per månad.
Samtidigt kommer man lägga allt mer resurser på att förhindra streamingfusk. Enligt Deezer själva var det så mycket som 7 procent av alla strömmar på plattformen som var manipulerade under år 2022.
Den förändrade fördelningsmodellen har arbetats fram av UMG och Deezer tillsammans, men kommer appliceras på all musik på plattformen. Reaktioner har kommit från andra aktörer i branschen på att förändringarna införs utan att de själva har varit med i arbetet och fått ge sitt perspektiv.
Med tanke på att det här är den största förändringen som hittills genomförts av den rådande modellen, efter SoundClouds införande av Fan Powered Royalty, ställer internationella musikbranschmedier som Music Business Worldwide och Music Ally följdfrågor som ännu inte finns besvarade:
Hur kommer Deezer byta ut allt ljud som inte är musik på plattformen? Kommer den nya tröskeln påverka insamlande sällskap som t ex SACEM i Frankrike, eller Stim i Sverige? Vad säger låtskrivare, musikförlag och andra aktörer om sådana här förändringar? Och vad säger övriga labels?
Den här sortens trösklar som Deezer inför är sig inget unikt. Andra digitala plattformar, som t ex TikTok och YouTube har gränser för när man som kreatör kan börja tjäna pengar, t ex på annonser.
TikTok har 1 000 followers som gräns innan man kan börja dela på prenumerationsintäkter, och hela 100 000 följare innan man kan börja dela på annonsintäkter.
YouTube har också en gräns på 1 000 subscribers, och 4 000 sedda timmar under det senaste året innan man kan börja dela på intäkter.
Deezer och UMG hade kunnat bestämma sig för att göra samma sak, att inga pengar alls betalas ut till de artister som inte når den nu satta gränsen, men risken är att det skulle ha lett till ett mindre ramaskri. Redan den här modellen har väckt en del reaktioner i branschen, och har av vissa branschmedier och personer kallats för en ”major-centric” modell snarare än en ”artist-centric”.
Deezers analyser visar dock att förändringen inte enbart skulle gynna de allra största artisterna, utan även DIY-artister och indie-labels. Med tanke på den explosion av AI-genererad musik som nu laddas upp till plattformarna (Deezer har numera över 200 miljoner låtar), menar man att det är helt nödvändigt att sätta någon form av tröskel.
Att plocka bort icke-musik från musikekonomin är också något som de flesta rättighetshavare troligen ser positivt på (förutom de som laddar upp brus förstås). Rätt många är nog också positiva till att värdera strömmar för ”aktivt lyssnande” mer än spellisteströmmar (förutom de aktörer vars hela affärsmodell just bygger på att placera funktionsmusik i spellistor).
Den stora frågan är nu om övriga marknadsledande DSP-er kommer följa Deezers exempel? Kommer UMG börja trycka på Spotify, Apple Music, Amazon och de andra att samma sak ska gälla även där?
Deezer är inte medlem i DiMA, som är den starkaste paraplyorganisationen för DSP-er, som förutom de tre nämnda också inkluderar YouTube, Pandora och Feed.fm under samma tak. Om något större kommer hända framöver är det möjligt att det är i den kontexten som nästa steg diskuteras, och ett gemensamt beslut tas för de riktigt stora plattformarna.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
