10-talet i 10 punkter

2010-talet i 10 avgörande punkter. Egentligen en omöjlig uppgift. Men MI:s redaktion har tagit den på allvar. Här årtiondet i destillat.

Spotify blir standard

När 10-talet inleddes hade musikkonsumtionen fortfarande inte gått över till streaming. Globalt sett var CD-skivan och downloads fullständigt dominerande, och även i Sverige stod intäkterna från streaming för bara ca 20 procent av de totala intäkterna. Successivt under 10-talet blev Spotify det helt dominerande sättet för svenskar att konsumera musik på, så dominerande att röster ibland höjdes om hur sund en sådan närmast monopolliknande ställning var. Men, utan tvekan räddade Spotify stora delar av den svenska musikbranschen under 10-talet. Utan Spotify är det t om tveksamt om den här reflektionen hade kunnat göras idag, trots allt, MI finansieras av de svenska skivbolagen och förlagen.

Låten i fokus

Albumet som format slog genom brett med först Sgt. Peppers Heart Club Band och slutgiltigt med Simon & Garfunkels Bridge Over Troubled Water. Efter det tycktes albumet självklart, än mer så efter CD-skiftet på 1980-talet. Men det blev inte så. På 00-talet halverades albumförsäljningen i de ledande Ifpi-länderna parallellt med at såväl illegal fildelning som downloads hos Itunes allt mer pekade mot enstaka låtar. 2003 skrev tidningen Wired om The death of the album. Med övergången till streaming, i synnerhet från Spotifys breda genombrott, har låtdominansen blivit monumental. Utan vinylåterkomsten är det frågan om albumet i bredare perspektiv ens hade överlevt decenniet. Skivbutiker har i alltför många fall inte gjort det.

Spellistan tar över

Med Spotify blir spellistan det dominerande sättet att lyssna på musik på. Och när Spotify själva börjar kurera spellistor för olika tillfällen – som får hundratusentals prenumeranter – påverkar det också hur musiken låter. Den rastlösa lyssnaren, med ett närmast oändligt utbud av musik i sin hand, måste snabbt bli engagerad för att inte hoppa till nästa låt (“skipping rate”!). Intron ska ha starka id:n men ändå låta lite bekanta. Hooken måste komma snabbt. Spotifys playlist curators blir musikens nya makthavare och gate keepers, även om de i större utsträckning än radions musikredaktörer fattar sina beslut baserat på användardata.

#metoo

I oktober 2017 börjar hashtagen metoo spridas som en löpeld på sociala medier. Syftet är att visa stöd för kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier och att vittna om egna upplevelser. Rörelsen som startades redan 2006 av amerikanskan Tarana Burke, får ny fart när filmproducenten Harvey Weinstein anklagas för våldtäkt av flera skådespelerskor, vars vittnesmål tidigare tystats av filmbranschen. I Sverige växer upprop snart fram i en mängd  branscher och den 17 november vittnar 1993 kvinnor i musikbranschen under hashtagen “närmusikentystnar”. Dagarna innan har organisationen Musiksverige meddelat att de sätter jämställdhet högst på agendan och den närmaste tiden går chefer och vd:ar för flera organisationer, förlag och skivbolag ut och lovar att agera kraftfullt mot sexuella trakasserier i branschen. Jämställda styrelser, sund arbetsmiljö och rutiner för att hantera anmälningar av sexuella trakasserier på arbetsplatsen blir självklara viktiga steg.

Svenska musiktechbolag

Även om ett par av de svenska techinriktade nya musikbolagen startade under 00-talet, som t.ex. SoundCloud, Spotify och Kobalt, var det under 10-talet som svenska teknikfokuserade musikföretag på allvar tog plats på den internationella scenen. Förutom ovan nämnda företag har Soundtrack Your Brand, Amuse, Aloaded, Auddly/Session, Soundation, Record Union, på olika sätt satt avtryck på omvärlden. Och nystartsandan fortsätter, med företag som Melobee, Gigital, Signe.io, Corite, Riteband, Snafu Records och många fler. Svenska musiktechbolag är här för att stanna.

Avicii

Robyns mäktiga eviga status, Zara Larssons roll som förebild, Kents monumentala karriäravslutning. Trots toppar som dessa är det frågan om Avicii ändå inte mest personifierar det svenska popdecenniet. Ryktet om Tim Bergling började bubbla just som 10-talet inletts, Levels vann en Grammis 2011 och svensk EDM och svenska DJ:s blev begrepp utanför de invigdas skara. 2013 blev Avicii en självklarhet även för den globala publiken. Wake Me Up blev en av dom största svenska låtarna någonsin, i dag närmar den sig snabbt en miljard streams på Spotify. Det så sorgliga slutet förändrar inte faktumet att han kommer att finnas på pop- och klubbkartan för evigt. Att tributgalan nyligen fick avrunda 2010-talet i svensk pop var både lämpligt och illustrerande.

När TV4 sjösatte Så mycket bättre i oktober 2010 tvivlade många. Ett antal artister i en krog på Södra Gotland, pratande, ätande, spelande varandras låtar. Men några namn som doftade bäst-före-datum-passerat visade sig addera skarpt till andra som hade fokus på skarpa covers. Det har blivit stundtals lysande TV när castingen – och ambitionen med tolkningarna – prickat rätt. Senast, under säsong 10, är det Miss Li som blivit vinnaren, men hon har sällskap av säkert ett dussin från tidigare säsonger. Vi tittare har nästan alltid nickat gillande.

Melodifestivalen

I grunddragen hade Melodifestivalen funnits sin form när vi gick i 10-talet. Tittarna hade telefonröstad sedan 1999, upplägget med heat i olika städer infördes parallellt med att Christer Björkman blev festivalgeneral 2002. Men under det gångna decenniet har ”Mello” cementerat rollen som ambulerande nöjescirkus numero uno. Affärsverksamheten är i dag så stor att den regelbundet tittats på av medier sedan just 2010. På andra sidan myntet: Sverige har dominerat även Eurovision Song Contest på och utanför scenen. Loreen vann 2012, Måns Zelmerlöw 2015, Sverige har de senaste sex finalerna som sämst kommit sjua.

Till sist – tio år av förändring

Några av nyheterna MI skrev om för tio år sedan, i början av 2010, som bakgrund till posterna innan:

• The Pirate Bay-processen var fortfarande inte avgjord, utan skulle fortsätta efter överklagan till hovrätten.
• Piratkopierandet av musik var fortfarande lika stort som under hela 00-talet,  men kom att minska successivt under 10-talet.
• Grooveshark var en populär illegal gratistjänst bland musikanvändare.
• Spotify hade 7 miljoner registrerade användare, och fanns tillgängligt i sex länder.
• MySpace införde försäljning av konsertbiljetter, en ny design och reklam, i ett försök att rädda tjänsten, men internetanvändarna hade sedan något år tillbaka börjat överge MySpace för Facebook.
• iPad presenteras för allra första gången av Steve Jobs, och sålde 300 000 exemplar på första försäljningsdagen.
• ICE, International Copyright Enterprise, bildas som ett joint venture mellan STIM, GEMA och PRS.

Christel Valsinger, Lars Nylin, Daniel Johansson