På nästan alla områden börjar vi så sakteliga bli medvetna om hur vi påverkar klimatet. Men hur är det egentligen med streaming av musik? Vet du vilken streamingtjänst som är mest klimatvänlig? Det och annat från Daniel Johansson.
—–
Diskussionerna kring AI-skapad musik fortsätter, och nu finns en AI som skapar death metal live, dygnet runt, utan stopp. Det handlar om Dadabot som kör en egen livekanal på YouTube där ny musik hela tiden genereras.
AI-n använder sig av en metal-algoritm som utvecklats av CJ Carr och Zack Zukowski, som både är musiker och programmerare, och som började sitt arbete 2017. De har matat AI-n med musik från bandet Archspire, och frågan är om inte AI-n numera är större än bandet som gett inspiration till AI-n.
Det mycket intressanta resultatet går att höra live här: https://www.youtube.com/watch?v=CNNmBtNcccE
Naturligtvis måste frågan ställas: Vart är vi om tio år? Och jag passar samtidigt på att tipsa om funderingar kring AI och musikens framtid i Musikguiden på P3: Artist + AI = evigt liv
—–
Spotify har, som vi skrivit på annan plats, nått 100 miljoner betalande abonnenter. I Indien har tjänsten nu totalt 2 miljoner månatliga aktiva användare (MAU). Ganska snabbt marscherat sedan lanseringen i mars i landet. Men, det är en bit kvar till de två största tjänsterna i landet, Gaana och JioSaavn, som båda två rapporterade förra veckan att de nått 100 miljoner MAU i landet. Gaana har en snabb tillväxt, och räknar med att nå 200 miljoner användare inom två år.
I samband med Spotifys presentation av första kvartalsrapporten för 2019 berättade Daniel Ek att tjänsten nu har 50 miljoner ”tracks” på tjänsten, och att takten på uppladdningarna ökat markant, från 20 000 per dag till 40 000 per dag, vilket innebär ca 1,2 miljoner spår i månaden, eller närmare 15 miljoner spår per år.
Med tanke på att Spotify tydligt signalerat att man är ute efter att vara/bli den dominerande ”ljudplattformen”, snarare än en enbart en streamingtjänst för musik, så består många av de här nya spåren inte av musik utan av podcasts, radioprogram, ljudböcker och andra ljudinspelningar. Som jämförelse kan nämnas att SoundCloud relativt nyligen meddelade att man har 200 miljoner spår på tjänsten.
En positiv utveckling för Spotify är att nedgången i ARPU (genomsnittlig intäkt per användare och månad) verkar ha stabiliserats globalt, något som syntes redan under 2018. Under första kvartalet låg den globala ARPU på motsvarande 45 kronor. Spotify siktar på att till slutet av 2019 nå 117-127 miljoner betalande användare och totalt 245-265 miljoner aktiva användare.
Börsen reagerade inte speciellt mycket på rapporten, aktien gick ned marginellt, vilket skulle kunna sägas vara positivt eftersom de tidigare rapporterna gjort att aktien dykt direkt efter släpp. Aktien ligger för närvarande lite under den nivå som aktien introducerades på för lite över ett år sedan. Men det har varit en ganska volatil historia, som lägst under det senaste året har aktien legat på 103,29 dollar, och som högst 198.99 dollar.
—–
Diskussionen om Pro Rata-modellen och ”utmanaren” User Centric fortsätter i musikbranschen, och har som bekant legat till grund för såväl forskningsrapporter som idoga paneldebatter.
Mark Mulligan diskuterar i sin senaste krönika en tredje modell för intäkter från streamingtjänster, ett slags hybridvariant som han kallar Creator Support, och som delvis redan används av asiatiska streamingtjänster samt i bl a spelet Fortnite.
Grundtanken är att användare ska kunna bli mer aktiva i att välja vart deras betalningar går. I Fortnite handlar det om att en användare kan välja sina favoritspelare, och att 5 procent av det man betalar i spelet då fördelas direkt till den spelaren av Epic. På liknande sätt menar Mulligan att användare på streamingtjänster skulle kunna välja sina favoritartister och att en procent av det man betalar för streamingabonnemanget skulle gå direkt till artisten, musikerna och kompositörerna.
Mulligan laborerar i den här hybridvarianten med att så lite som just 1 procent av abonnemangskostnaden skulle kunna göra stor skillnad för artister.
Creator Support: A New Take on User Centric Licensing
—–
Aggregatören Tunecore meddelar att de fördelade motsvarande 790 miljoner kronor till artister och masterägare under det första kvartalet 2019, en ökning med 21 procent jämfört med samma kvartal förra året. Den största ökningen stod genren heavy metal för, som såg en ökning på 154 % under kvartalet.
Under 2018 fördelade Tunecore 3 miljarder kronor till 250 000 registrerade rättighetshavare, och nådde 200 miljarder strömmar under ett år för första gången, en ökning med 83 procent jämfört med 2017.
—–
Den norske forskaren Kyle Devine, som är chef över avdelningen för musikvetenskap på Universitetet i Oslo, har tillsammans med Matt Brennan på University of Glasgow undersökt den inspelade musikens klimatpåverkan i jämförelse med det gamla fysiska paradigmet. Resultaten visar att klimatpåverkan faktiskt är större än tidigare, åtminstone på den amerikanska marknaden.
Kyle Devine säger:
– Konsumenter har numera obegränsad access till nästan all inspelad musik som någonsin släppts, på plattformar som Spotify, Apple Music, Youtube, Pandora och Amazon. Intuitivt tänker man att färre fysiska produkter borde leda till mindre utsläpp av koldioxid. Tyvärr är det inte fallet, och jag är faktiskt förvånad över resultaten. Den gömda miljökostnaden för dagens musikkonsumtion är enorm.
Forskarna har dels studerat hur mycket pengar människor lägger på musik i USA, och dels hur mycket utsläpp som lagring och distribution av digital musik genererar i jämförelse med vinylskivor och CD-skivor. Enligt deras uträkningar genererades t ex 140 miljoner kilo GHG (Greenhose Gas Equivalents) år 1977 från produktionen av inspelad musik, men kan ha varit så mycket som 350 miljoner kilo år 2016.
Forskarna hoppas nu att den här frågan kan bli en del av den publika debatten kring konsumtion av musik och kultur:
– Det finns inga enkla lösningar, men att bara ta en stund till att reflektera över musikens ”kostnader” och hur de har förändrats över tid är ett steg i rätt riktning.
Även om det är ganska besvärliga uträkningar som krävs för att leda saken i bevis, stämmer resultaten ganska väl överens med tidigare studier. Levine kommer presentera och diskutera resultaten från studien i en bok som släpps senare under 2019: Decomposed – The Political Ecology of Music
Självklart har detta att göra med på vilket sätt olika länder skapar den elektricitet som driver den nya generationens ”fabriker”, alltså stora serverhallar och internets själva infrastruktur. Streamingtjänster som väljer att placera sin data på servrar i länder med en elproduktion som innebär stora utsläpp, som t ex i USA (som är världens näst ”värsta” land, efter Kina), kommer också att påverka miljön mer negativt än om de använt sig av lagring och processande i andra mer miljövänliga länder.
Kanske finns det här en intressant vinkling på streaming av musik? Vilken tjänst skulle kunna sägas vara den mest miljövänliga? Skulle det framöver t om kunna vara ett incitament för användare att välja en streamingtjänst före en annan? Personligen håller jag med Levine, att överhuvudtaget medvetandegöra användare och bransch om situationen, är ett bra första steg.
—–
Lästips: Siri Co-Founder Tom Gruber on the future of AI in the music business
—–
Daniel Johansson
