Förra veckan skrev vi om hur CD-skivan fortsätter att vara dominerande på den japanska marknaden. För att få en bättre bild har Daniel Johansson intervjuat Yoichiro Hata, chef för RIAJ.
Under de senaste två årtiondena har Japan varit en viktig musikmarknad för många svenska låtskrivare och producenter, med tiotals listettor under årens lopp. Japan är den näst största musikmarknaden i världen ekonomiskt sett, år 2017 hade musikbranschen i landet totalt närmare 100 miljarder kronor i intäkter. Men Japan är också ganska annorlunda jämfört med många andra länder, som t.ex. USA, Storbritannien och inte minst Sverige.
När jag i förra veckan skrev om siffrorna i Japan för 2017, uttryckte jag min förvåning över att CD-n fortfarande står för över 80 procent av intäkterna till masterägare, och att streaming bara representerar 9 procent av intäkterna. Så jag bestämde mig för att undersöka saken lite närmare.
Jag fick kontakt med Yoichiro Hata, Director General för RIAJ (Recording Industry Association of Japan), som är motsvarigheten till IFPI här i Sverige. RIAJ grundades 1942 och företräder alla masterägare i Japan. De har 50 anställda med kontor i stadsdelen Minato i Tokyo.
Yoichiro berättade lite om sin bakgrund i musikindustrin:
– Efter att jag hade tagit min universitetsexamen jobbade jag på ett lokalt skivbolag i elva år, innan jag tog steget till RIAJ. Jag började arbeta med utvecklingen av nya format och specifikationer för musikmedia, säkerhet kring digital musikdistribution, legala frågor och många andra industri-relaterade frågor. Jag blev en del av RIAJ´s styrelse 2014 och blev sedan Director General 2016.
Er rapport för 2017 visar att CD-n fortfarande är stark i Japan. Varför tror du att formatet fortsätter att attrahera konsumenter, när det på andra marknader som t.ex. i Sverige bara representerar 10% av intäkterna till masterägare?
– I Japan anser konsumenterna att ett CD-köp är ett bevis på den entusiasm och uppskattning man har för den artist man älskar. Samtidigt attraheras man av det extra innehåll som ofta finns med, i form av exklusiva konsertvideos, t-shirts, biljetter till fan events, bonus-DVD med videos bakom kulisserna, olika former av exklusiva fodral, biljetter som ger möjligheten att kunna rösta och ranka medlemmarna i tjejgrupper etc.
– Dessutom finns det en stark vilja hos japanska konsumenter att äga något fysiskt istället för att bara ha tillgång till digitala filer.
– I Japan är också den lokala repertoaren populär, den representerar 80% av de totala intäkterna. De traditionella majorbolagen och de lokala bolagen har en sund konkurrens mellan varandra, vilket har skapat en hälsosam musikmarknad som gör att det finns en stor mångfald vad det gäller vilken musik som konsumenter kan välja mellan.
Den största masterägaren i landet är Avex, som äger ett 50-tal underbolag. Totalt har Avex 17 procent av den japanska marknaden. Sony Music Entertainment kommer tvåa och representerar 14 procent, medan Universal Music Group har 12 procent.
Efter dem följer en mängd lokala bolag, som t.ex. J-storm som representerar 7 procent, liksom King Records. Victor Entertainment har närmare 5 procent av marknaden, och först på sjunde plats kommer Warner med 4 procent. Andra nämnvärda masterägare är Pony Canyon, Lantis och Nippon Columbia.
Precis som i många andra länder ser även Japan en stark ökning i försäljningen av vinyl:
– För första gången på 16 år låg försäljningen på över 1 miljon vinylskivor under 2017. Det har bara funnits en enda vinylfabrik i Japan under de här åren, men på grund av den ökade populariteten har Sony Music återuppväckt sin fabrik för vinylskivor igen, trots att de slutade producera vinyl för hela 29 år sen. Men, även om försäljningen ökar så motsvarar vinyl bara 1 procent av den totala marknaden på grund av att CD-n står så stark.
Förutom att CD-n fortsätter vara så dominerande, finns det ytterligare något som gör den japanska marknaden annorlunda jämfört med många andra, nämligen karaoke. Yoichiro Hata skickar över lite siffror och tabeller, och visar med nedan tårta hur stort karaoke verkligen är.
Karaoke ses närmast som en egen bransch i Japan, och intäkterna är alltså större än intäkterna till live och skivbolag sammantaget. Karaoke-intäkterna var under 2016 över 50 miljarder kronor. Det som Yoichiro Hata avgränsar som ”Record Industry”, Audio, Music Video och Digital, hade 24,5 miljarder kronor i intäkter samma år.
Ytterligare en intressant intäktskälla är uthyrning av CD-skivor. Det finns över 2 000 hyrbutiker i Japan, som hyr ut DVD och CD, och under 2016 drog enbart uthyrningen av CD-skivor in motsvarande 2 miljarder kronor.
Skälet till att uthyrning av CD-skivor överhuvudtaget finns står troligen att finna i prissättningen. Genomsnittspriset för en nylanserad CD ligger på 240 kronor, men många nyutgivningar som innehåller det extra material som fansen suktar efter, kan gå loss på betydligt mer. Inte sällan köper fans många exemplar av exakt samma skiva, framför allt när det lottas ut möjligheter att få träffa sin idoler.
Jag frågar Yoichiro Hata hur han tror att de kommande 3-5 åren kommer att se ut i Japan, om det kommer att ske några större förändringar:
– Vi tror att den här trenden kommer att fortsätta. I dagsläget består den japanska marknaden av 80 procent fysiskt och 20 digitalt, och vi tror att det kommer fortsätta ungefär så. Samtidigt, intäkterna från försäljning av digital musik har ökat varje år under de senaste fyra åren, tack vare streaming, som nu är nästan lika stort som downloads. Av de digitala intäkterna 2017 var andelen för downloads 47% och andelen för streaming 46%.
– Totalt sett förväntar vi oss att den digitala musiken kommer att fortsätta växa. Ytterligare en sak att nämna är att intäkterna från högupplösta högkvalitativa downloads också fortsätter att öka.
– I slutet av förra året så licensierades många av de stora populära repertoarerna i Japan till streamingtjänsterna, och det gör att vi tror att intäkterna från streaming kommer att fortsätta öka. Dessutom förväntar vi oss att genombrottet för AI-högtalare (smarta högtalare) kommer att driva på den uppåtgående trenden för prenumerationsbaserade tjänster.
För några år sedan, år 2013, drabbades Japan av en mycket stor nedgång i intäkter till masterägare. Marknaden tappade 16,7 procent på ett enda år, och då var vi många som trodde att det var början på ett liknande formatskifte som vi t.ex. sett i Sverige. Men så blev det inte.
Istället fortsätter CD-n att vara helt dominerande. I ärlighetens namn ska väl också nämnas att intäkterna från inspelad musik faktiskt också går ned, successivt år för år. År 2010 hade de japanska masterägarna motsvarande 33 miljarder kronor i intäkter, något som alltså hade gått ned till 24,5 miljarder förra året. Men nedgången är ändå ganska balanserad, förra året gick intäkterna t.ex. ned med 3 procent jämfört med 2016. CD-skivan är fortfarande älskad av japanerna.
De kommande åren lär visa om Japan kommer att fortsätta vara en unik och annorlunda musikmarknad, eller om förändrade beteenden hos musikälskarna kommer leda till att också Japan i högre grad går över till digital musikkonsumtion.
Daniel Johansson
