#Metoo placerade frågan om jämställdhet i musikbranschen i centrum under hösten. Och visst går förändring att sikta. Men sett ur ett topplisteperspektiv var 2017 ett riktigt skitår för kvinnor som grupp.
I oktober 2014 spreds nyheten över popvärlden. För femte veckan i rad låg enbart kvinnliga artister på de fem översta placeringarna av den amerikanska hitlistan Billboard Hot 100. Det var rekord. Så länge hade listans topp aldrig dominerats av kvinnor under dess då 56 år långa historia. Det beskrevs som en seger, men jag minns att jag blev förvånad över att det var ovanligt med en sådan svit. Jag trodde inte att artistsidan led brist på framgångsrika kvinnor, utan såg snarare det som ett problem bland låtskrivare och producenter.
Den 22 april i år kom en annan Billboardnyhet. För första gången på 33 år fanns det inga kvinnor alls på Billboard topp 10. Från seger till backlash på tre år alltså. Nu kan det ju tyckas som att en vecka hit eller dit inte spelar så stor roll. Men nästan hela 2017 har varit ett risigt år för kvinnliga artister på Hot 100.
Jag håller koll på den där listan, mest för att leta svenska framgångar för MI:s räkning, och under våren hade det skavt lite. Var var alla kvinnor? En vecka i maj räknade jag själv igenom hela top 100. Av 100 låtar hade 24 en kvinnlig artist. Men av de 24 var 12 featurings, dvs en kvinnlig artist gästade en manlig. Så av 100 låtar hade bara 12 kvinnliga huvudartister. En märkvärdigt låg siffra 2017.
I augusti uppmärksammade tidningen USA Today en annan otidsenlig tilldragelse. Då hade det gått ett helt år sedan en kvinna senast toppade Hot 100 (Sias Cheap Thrills 27 aug 2016).
Det finns säkert andra topplistor i världen som ser annorlunda ut. Men det har inte sett så bra ut på Spotify heller, visar årsstatistiken. Tack vare Kampferdrops Jag trodde änglarna fanns och Symphony med Clean Bandit/Zara Larsson (och även en featuring: It Ain’t Me med Kygo/Selena Gomez) är det inte helt kvinnotomt bland Spotifys mest lyssnade låtar i Sverige. Men de fem mest lyssnade låtarna globalt är alla framförda av män. Och av de 10 mest spelade artisterna på Spotify i Sverige finns bara en kvinna (Zara Larsson).
Förklaringarna till en mansdominans på topplistorna som kunde varit hämtad från 50-talet, har varit flera. En har varit att eftersom superstjärnor som Taylor Swift, Adele, Beyoncé och Rihanna har varit ”mellan album” och inte levererat hits så uppstår ett tomrum. En handfull artister står utan ett aktuellt album och könsbalansen på topplistorna kantrar fullständigt med andra ord.
En annan förklaring är att hiphopen har tagit över som största genre i USA. I och med det har visserligen ett annat glastak krossats, eftersom vita artister inte längre dominerar listan. Men de kvinnliga hiphopstjärnorna är fortfarande få.
Man skulle alltså kunna sammanfatta det med att tajming är förklaringen till att 2017 sett ut som det gjort. Men det räcker inte. David Bakula, senior vice president of analytics and client development på Nielsen – som samlar in siffrorna som bl a Billboards listor bygger på – medgav det i den. nämnda artikeln i USA Today: ”/…/ it’s not just timing. It’s been a really long run without women.”
Det här vet vi: det finns en aldrig sinande ström manliga artister som kan fylla topplista efter topplista. Det finns ingen ”ett år lång svit utan en man på förstaplatsen” på Hot 100. Och när kvinnor håller plats 1-5 på Billboard under fem veckor så är det ett undantag som inträffat en gång på 56 år.
Så.
Hur ser strukturerna ut i musikbranschen? Ställs samma krav på manliga popstjärnor som på kvinnliga? Kan det vara så att en stor andel kvinnor inte orkar hela vägen fram? Uppmuntras och peppas kvinnor och män som vill satsa på musiken på samma sätt? Blir man lyssnad på och respekterad på samma sätt? Finns det risker som kvinnor i musikbranschen utsätts för som män slipper?
#Metoo har den här hösten bidragit med en del svar på de frågorna. Det är svar som hörts förut, men den här gången har de hörts från så många samtidigt att de inte längre går att bortse ifrån. I svensk musikbransch har det tagits initiativ för att verka för förändringar redan före #Metoo, men nu tas krafttag, det har MI kunnat rapportera om under de senaste veckorna. Hur väl det lyckas får vi återkomma till under det kommande året.
I september i år bröts till sist den manliga sviten av ettor på Billboard Hot 100. Då intog Taylor Swift förstaplatsen med Look What You Made Me Do – hennes femte USA-etta. Hon höll platsen i tre veckor. Då blev hon omsprungen av Bodak Yellow med Cardi B. Den första kvinnliga solorapparen att toppa Hot 100 sedan 1998, då Lauryn Hill blev etta med Doo-Wop (That Thing).
ÅRETS LÅTAR
1. The XX: Say Something Loving
2. Laura Marling: Nothing, Not Nearly
3. Drake: Passionfruit
4. HAIM: Want You Back
5. Aimee Mann: Goose Snow Cone
6. Didirri: Jude
7. Nilüfer Yanya: Baby Luv
8. Menke: Moln
9. Clean Bandit feat Zara Larsson: Symphony
10. Arcade Fire: Everything Now
