Det är bara några dagar kvar till årets upplaga av Musikförläggarnas Pris i Berns Salonger i Stockholm, en heldagsfest som ingen i musikbranschen vill missa. Vi bad Musikförläggarnas VD Elisabet Widlund om en uppdatering.
Vad är kvar på att-göra-listan?
– Det viktigaste, så klart. Bordsplaceringen (som ska bli klar idag). Skriva namnteckning på alla diplomen (på onsdag) och sätta sista manustexterna (torsdag).
Några nyheter på årets gala?
– Musikförläggarnas pris bygger ju på igenkänning, så det är mycket ”same procedure as last year” på själva galan, men vi har förbättrat bakom kulisserna. Juryprocesserna i både popmusik- och konstmusikkategorierna är omgjorda: popmusikjuryn träffas nu live för att kunna reflektera över urvalet och resultatet, och i konstmusikjuryn har vi för första gången tagit in två unga upphovspersoner så att vi fått en mer åldersmässigt balanserad sammansättning. Det är viktigt att behandla konstmusiken och popmusiken på samma sätt, så att de får liknande förutsättningar att synas. Det kommer vi fortsätta att förbättra.
– Vi har som vanligt ett oerhört tryck på biljetterna, men i år har vi infört objektiva och transparenta kriterier för fördelningen av biljetter. Vad har det med en gala att göra, tänker ni kanske, men det gör att vi kan vara tydliga gentemot dem som beställer biljetter och det sparar oss jättemycket tid.
Hur skulle du beskriva Musikförläggarnas Pris i förhållande till andra musikpriser?
– Mer exklusiv och intim, i och med att den inte filmas och att media inte är med på galan. Sedan är det ju den enda galan som helt fokuserar på musikskaparna och förlagen.
Är det någon av kategorierna som ligger dig varmare om hjärtat än de andra?
– Nej, faktiskt inte! Det roligaste är att uppleva pristagarnas känslor och tacktal, och då spelar det ingen roll vilken kategori det är.
Christel Valsinger
Foto från förra årets gala: Ivan Da Silva för Zap PR.
