Efter 20 år och tusentals spelningar tar klubbinstitutionen Fritz’s Corner i Stockholm farväl. MI har kollat läget inför avskedsfesten med Fritz’s Corners Johan Nordqvist.
Varför rundar ni av just nu?
– Anledningarna är många. Men vi tycker att 20 årsjubileumet var ett bra tillfälle att sätta punkt. Men var sak har som sagt sin tid och i dagens klimat finns det inte ett självklart utrymme för ideella krafter att att mäta sig med kommersiella aktörer. Vi hoppas innerligt se en återväxt av nya arrangörer som kan fylla tomrummet som Fritz’s Corner lämnar efter sig.
Vad är de starkaste minnena från åren med Fritz’s Corner?
– Personligen är det nog inte så många enskilda händelser eller minnen, utan mer en massiv period med många många livespelningar. Men det är klart att några guldkorn, som spelningarna med bl.a. Tallest Man On Earth på Debaser Slussen, Silvana Iman på Lilla Hotellbaren, Sleep på Strand, Lykke Li på Lava, Wooden Ships på Kägelbanan, julfesten på Orionteatern och Blonde Redhead på Kulturhusets takterrass, fastnat i minnet.
Hur ser du på klubbscenen generellt i Stockholm?
– Jag tycker dagens Stockholm har ett relativt bra utbud av klubbar, det finns dock saker som behöver rättas till som t.ex. danstillståndet samt allas rätt att känna sig välkomna och trygga i nattlivet. Men som en ideell arrangör så har vi märkt att det blir svårare och svårare att nå fram och få ekonomi i verksamheten. Det finns dock eldsjälar som kämpar. All heder till dem, jag vet hur mycket jobb som krävs.
Vad gör du själv i övrigt och vad händer just nu?
– Just nu arbetar jag för fullt med 20-årsfesten på Kägelbanan den 3 och 4 november. Sen tar arbetet med avvecklingen av föreningen över. Sen är det ju dags för mig att leta mig vidare. Efter 12 år som bokare på Fritz’s Corner vill jag kanske inte riktigt göra precis samma sak, jag har lite idéer om vad jag vill göra men jag är öppen för spännande förslag.
Lars Nylin
