Under tisdagen höll IFPI:s London-kontor presskonferens med anledning av releasen av IFPI Digital Music Report 2015. MI:s Daniel Johansson var med och rapporterar om intressanta siffror.
Först och främst, antalet betalande prenumeranter till streamingtjänster ökade med hela 39 procent under år 2014 jämfört med år 2013, från 28 miljoner till 41 miljoner. Globalt står streamingen nu för 23 procent av de totala intäkterna.
Såväl downloads som fysisk försäljning sjönk under året, -8 procent vardera, en så pass stor nedgång att streamingen inte kunde väga upp. Totalt sett var det en liten nedgång på 0.4 procent, till 14,97 miljarder USD (vilket kan jämföras med 37 miljarder USD år 2000, icke justerat för inflation).
För första gången är det jämnt race mellan fysiskt och digitalt, 46% vardera (samt 8 procent synk och framförande).
Trenden är tydlig, i de länder där streamingen slår igenom på allvar ökar intäkterna, medan den oftast minskar i de länder där skivor och downloads fortfarande dominerar. Positivt är att den största musikmarknaden i Europa, Tyskland, såg en ökning med 1,9 procent på grund av en ökning i antalet streamingprenumeranter. 70 procent av intäkterna kommer dock fortfarande från CD-skivor i landet. Genomsnittsåldern för personer som betalar för musik i Tyskland ligger på 46 år.
Japan såg återigen en nedgång, med 5,5 procent, men de digitala intäkterna ökade för första gången på fem år med 4,9 procent. 78 procent av intäkterna kommer från CD-skivor i Japan.
Diskrepansen mellan de olika marknaderna är extremt stor. I Sverige, Norge och Sydkorea utgör streamingintäkterna ca 90 procent av de totala digitala intäkterna, medan det i USA bara är 14 procent av de digitala intäkterna som kommer från streaming. I Australien står streamingen endast för 12 procent av de digitala intäkterna, och i Kanada 8 procent. Kanada såg en nedgång på de totala intäkterna med -11,3 procent.
Men, intäkterna korrelerar inte riktigt med antalet användare av streamingtjänster. I Sverige har 65 procent av befolkningen använt en streamingtjänst någon gång under de senaste 6 månaderna. Av dessa var det 40 procent som betalade för ett abonnemang.
I USA var det 36 procent som använde en streamingtjänst under det senaste halvåret, men bara 15 procent som betalade för ett abonnemang (samma nivå som i Storbritannien och Tyskland). I Japan är det bara 6 procent av de som strömmar musik som betalar.
Detta leder till självklara skillnader i nivån på intäkterna, vilket sannolikt är en av orsakerna till den skarpa kritik som framförts mot t.ex. Spotify Free i USA. Detta kommer troligen att förändras successivt framöver, men kommer sannolikt ta några år. Det finns trots allt ganska stora skillnader mellan kulturer och konsumtionsbeteenden, och det är inte säkert att användare i Japan, Indien, USA, Kanada är lika villiga att trycka på köpknappen för ett abonnemang på samma sätt som vi är i Norden och Sydkorea.
Den marknad som såg allra störst tillväxt var för övrigt Sydkorea, med en total ökning på 19,2 procent. 42 procent av de som strömmar musik i landet betalar för ett abonnemang.
Länder som fortfarande har en stor andel intäkter från CD-skivan är t.ex. Österrike (65%), Frankrike (57%), Polen (71%) och Sydafrika (62%).
Länder som ser tillväxt är t.ex. Brasilien, med en ökning på de digitala intäkterna med över 30 procent. Det är framför allt Deezer och Napster som är stora i Brasilien.
Ett annat land med mycket potential är Kina, där regeringen nu samarbetar på ett helt annat sätt än tidigare på det upphovsrättsliga området. De totala intäkterna ökade med 5,6 procent i Kina under 2014. Ett område som kommer kunna generera mycket intäkter framöver är karaoke, som numera licensieras på ett annat sätt än tidigare. Ed Peto från organisation Outdustry Group säger: “Just the simple fact that there is a paid model in China now is an incredibly positive development, but it was always going to need time to develop. The difficulty at the moment is that consumers can still get everything they want for free.”
Och piratkopieringen fortsätter att vara stor runt om i världen. 20 procent av alla internetanvändare globalt laddar fortfarande ned musik illegalt. Bara via BitTorrent-nätverket gjordes 4 miljarder nedladdningar av musik under året.
Den artist som drog in mest pengar under 2014 var Taylor Swift, följd av One Direction, Ed Sheeran och Coldplay. AC/DC, Michael Jackson och Pink Floyd ligger på platserna 5, 6, och 7.
Albumet Frozen sålde mest, med 1989 som tvåa och Ed Sheerans X som trea. Pharrell Williams Happy var den singel som sålde bäst, med Dark Horse (Katy Perry feat. Juicy J) som tvåa och All of Me (John Legend) trea.
En intressant sak är att det verkar som om övergången till streaming innebär att artister får en större cut av intäkterna jämfört med tidigare. Sverige framhålls som ett mycket gott exempel, där den del som artisterna får av intäkterna ökat med hela 111 procent sedan år 2010.
Enligt IFPI´s undersökning ökade den del som artisterna får med 13 procent globalt sett, medan skivbolagens del av intäkterna minskade med 17 procent. Det är i sig intressant att skivbolagens branschorganisation framhåller detta som något positivt, men ska naturligtvis ses i ljuset av den ständigt pågående, och mer eller mindre kunskapsgrundade, debatten om skivbolag vs artister.
I det här sammanhanget sade Glen Barros, CEO på amerikanska Concord Music: “I believe that one of our problems is that we’re trying to evaluate a new business model through an old world mentality. Rather than worry about how many streams it takes to earn a dollar, we should be focused on converting music buyers into music subscribers. If we could get even half of the people that buy music every year to pay for a subscription, it’s simple math to see that it will be a healthy business.”
Överlag var det mycket positiva ordalag när det gäller utvecklingen i den här delen av musikbranschen, trots en liten nedgång globalt sett. Jätteroligt att Sverige återigen framhålls som en föregångare i byggandet av en ny musikekonomi, och man kan tycka att internationella aktörer kanske borde lyssna lite mer på vad den svenska branschen har att säga om saker och ting.
Hela rapporten finns att läsa på www.ifpi.org.
Daniel Johansson
