Idag presenterades de tolv första svenska artister och band som hedrats med en plats i Swedish Music Hall of Fame. Utöver förväntade namn som ABBA, Evert Taube, Cornelis Vreeswijk och Roxette valdes bl.a Latin Kings, Entombed och Stina Nordenstam in.
Till Hall of Fame väljs musiker, låtskrivare, artister, producenter eller andra som har haft betydande inflytande för populärmusikens utveckling i Sverige. I år har man valt in hela tolv stycken olika svenska musikskapare och artister, som gjort avgörande och bestående insatser för svensk musik. Därefter kommer det att tillkomma ett mindre antal nya namn varje år.
Urvalet har gjorts av en jury under ledning av ordförande Jan Gradvall, känd musikjournalist. Övriga jurymedlemmar är Kersti Adams-Ray (journalist och tidigare programledare på SR och SvT), Per Sinding-Larsen (musikjournalist och programledare på SVT) och Ametist Azordegan (musikjournalist, programledare och krönikör).
Det långsiktiga syftet med Hall of Fame är att hylla de personer som lagt grunden för svensk populärmusik och därigenom inspirera till nyskapande och utveckling inom musiken. 20 mars öppnas det en permanent Hall of Fame-utställning på muséet på Djurgården i Stockholm.
Dessa har i år valts in i den första upplagan av den svenska Hall of Fame: ABBA, Eva Dahlgren, Entombed, Jan Johansson, Latin Kings, Nationalteatern, Stina Nordenstam, Roxette, Evert Taube, Ebba Grön, Cornelis Vreeswijk och Monica Zetterlund.
De invalda kommer under hela året att hedras med hyllningskonserter.
Juryns motiveringar:
Evert Taube Ulf Lundell har sagt: ”Det svenska folkhemmet byggdes inte till tonerna av Internationalen. Det byggdes till tonerna av Calle Schewens vals.” Det går inte att ge sig ut på en resa genom svensk populärmusikhistoria utan att kliva av och göra ett långt uppehåll vid hållplatsen Evert Taube. En musikalisk matros som seglade runt på världshaven och i kappsäcken tog med sig allt från argentinsk tango till provencalsk folkmusik. Evert Taubes melodier och texter är en lika oersättlig del av Sverige som tallar och bryggor. Så länge skutan kan gå kommer Taube att sjungas.
Jan Johansson Gräv där du står. Det uttrycket sammanfattar Jan Johanssons musik och gärning. När han debuterade på den svenska jazzscenen i mitten av 1950-talet så försökte svenska jazzmusiker låta som sina amerikanska förebilder. Men med album som ”Jazz på svenska” från 1963 började Jan Johansson i stället göra sin helt egna jazz, baserad på svensk folkmusik och sina rötter i Hälsingland. Jan Johansson dog i en bilolycka 1968, men hans musik är högst levande och har återupptäckts av generation efter generation. Hans inflytande sträcker sig långt utanför jazzvärlden. Även singer-songwriters och tunga rockband lyssnar i dag på ”Jazz på svenska” och gräver där de står.
Latin Kings Hiphop är den enda svenska musikform och kulturyttring i dag som samlar svenskar från alla bakgrunder, religioner, bostadsområden och samhällsklasser. En musikform som berättar om det andra medier missar och rapporterar från områden som inte syns på mediekartan. Dagens våg av svenska artister som rappar om sina liv på svenska kan spåras tillbaka till The Latin Kings. Titeln på gruppens debutalbum från 1994, ”Välkommen till förorten” var en programförklaring. The Latin Kings finns inte längre men den musikaliska kärnan i gruppen, Salazar Brothers, är mer produktiv än någonsin och fortsätter att vitalisera svensk musik.
Nationalteatern På 1800-talet skapade den litterära genren realismen rubriker genom att inte visa världen som den borde vara utan verkligheten som den faktiskt är, smutsig och motsägelsefull. Samma sak gjorde Nationalteatern i svensk musik. Utan moraliska pekpinnar så sjöng kollektivet Nationalteatern om droger och fester, klassklyftor och fackföreningar, kåldolmar och kalsipper. Realisterna i Nationalteatern gjorde musik för både folk och fä.
Cornelis Vreeswijk Att komma till Sverige som invandrare. Att erövra ett nytt språk och försöka hitta sin plats i samhället. Genom åren har det blivit allt fler svenskar som kan relatera till den erfarenheten. Men den förste som förde in det outsiderperspektivet i svensk musik var den flygande holländaren Cornelis Vreeswijk. Med sitt oborstade och musikaliska språk, sin gatuattityd och sina sånger om de som befinner sig på samhällets botten, så byggde han broar från 1700-talets Bellman till dagens rappare. Med sin unika mix av ballader, poem och lite blues gjorde Cornelis tidlös musik som blivit en outbytbar del av Sverige.
Stina Nordenstam Det bästa sättet att göra sig hörd har alltid varit att höja rösten. När Stina Nordenstam debuterande i början 1990-talet gjorde hon precis tvärtom. Med sin viskande sångstil och sina precisa kompositioner fick hon en hel värld att stanna upp och verkligen lyssna. Begreppet ”Quiet is the new loud” myntades långt senare men kan spåras tillbaka till Stina Nordenstam. Nina Persson i Cardigans har sagt att hon spenderade tio år med att försöka sjunga som Stina Nordenstam. Hon var inte ensam. Hundratals internationella artister har nämnt Stina Nordenstam som en avgörande influens. Hennes inflytande sträcker sig över jordklotet, över alla konstarter.
Ebba Grön Med Ebba Grön raderades avståndet mellan artister och publik. Det fanns ingen scen på de fritidsgårdar där trion spelade under sitt första år. Efter spelningarna gick publiken hem och bildade egna band. Ebba Grön var det viktigaste svenska punkbandet. Och är fortfarande. 35 år efter Ebba Gröns upplösning spelas gruppens sånger på nyinköpta gitarrer. Texterna fångar vad generation efter generation unga tänker och känner om framtiden. ”Gåupptilljobbetjobbajobba äta lunch/ samma sak händer i morgon/ jobbaåkatrickhemosättasigoglo/ det e inget liv det är slaveri”. Ebba Grön satte ord på känslor som aldrig tidigare artikulerats i svensk musik.
Eva Dahlgren När Eva Dahlgren 1987 släppte albumet ”Ung och stolt” sade hon i en intervju i Dagens Nyheter: ”Sluta se rock som enbart underhållning. Vi måste våga vara konstnärer”. Den inställningen har sedan dess präglat hennes egen musik. I en standardiserad musikvärld, präglad av snitslade banor som de flesta följer, har Eva Dahlgren i stället hittat egna, oupptrampade stigar, både vad det gäller melodier och texter. Samtidigt som hon varit privat och kompromisslös i sitt berättande har hon också nått de breda lyssnarskarorna. Eva Dahlgren har genom att klä av sig naken i sina låtar gjort svensk musik modigare.
Entombed Hårdrock är lika typiskt för uppväxten i mellanstora mellansvenska städer som korpfotboll och mopeder. Hårdrock är svensk folkmusik med nitarmband istället för knätofsar. Efter två decennier med anglosaxisk hårdrock så blev ett svenskt band, Entombed, ett av de världsledande inom death metal. En subkultur som spridit sig över hela världen, muterats i olika varianter och efter 20 år fortsätter att vara lika vital. Entombed är en del av den tyngre internationaliseringen av svensk populärmusik – alla kategorier.
Monica Zetterlund Jazz förknippades till en början med svarta musiker på rökiga klubbar i New Orleans och New York. Monica Zetterlund började med att imitera sina amerikanska idoler, men hittade sin stil genom insikten att musik alltid kommer inifrån. Monica Zetterlund sjöng jazz som den lät i ett kök i Värmland, med tickande Moraklocka, lokaltidning genom brevinkastet och kokkaffe puttrande på spisen. Monica Z:s sätt att inte bara sjunga utan att leva sångerna har aldrig slutat inspirera andra sångare. Efter att Monica Z sjungit en sång så var den hennes.
Roxette Popmusik i sin mest renodlade form handlar om att under tre-fyra minuter få lyssnaren att uppleva en förhöjd livskänsla. Få grupper i pophistorien har använt popformeln lika skickligt och kärleksfullt som den svenska duon Roxette med Marie Fredriksson och Per Gessle. Endast fyra svenska artister har genom tiderna toppat USA-listan. Roxette gjorde det fyra gånger. Låtar som ”The Look”, ”Listen To Your Heart”, ”It Must Have Been Love” och ”Joyride” har blivit evergreens som aldrig slutar spelas på radion.
ABBA Mansdominans och machokultur präglar musikhistorien, liksom i samhället i stort. Mitt i allt detta kom Abba – två kvinnor, två män – och gjorde låtar som var öppna för alla oavsett kön, sexualitet och ålder. Även dansgolvet är en politisk plats. En plats för frigörelse. Det är också skillnad på hitlåtar och hitlåtar. Det finns de som ligger på listorna några veckor. Det finns de som fortsätter att sjungas efter flera decennier. För varje år som går, desto starkare och mer outslitlig ter sig Abbas sångkatalog.
Claes Olson
