Torgny Sandgren, branschbekant som utredare och författare i musikindustrifältet, är ny generalsekreterare för Sveriges musik- och kulturskoleråd. MI kontaktade Sandgren för att höra vad han ska göra för att stärka något som många anser är en hörnsten i det svenska popundret.
Sandgren kommer närmast från en tjänst som seniorrådgivare inom kultursektorn vid Nordiska ministerrådet. Sandgren har en bakgrund som utredare och har bland annat arbetat på den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen. Sandgren har också har gjort utredningar och skrivit om musikområdet. På uppdrag av Statens Kulturråd har han gjort analyser av musikexport och för Statens musikverk har han utrett hur man från nationell håll kan stärka förutsättningarna för musikområdet.
Vad innebär ditt nya jobb?
-Som generalsekreterare för Sveriges musik- och kulturskoleråd så jobbar man på uppdrag av landets alla musik- och kulturskolor. Mitt jobb handlar om att synliggöra och stärka musik- och kulturskolorna i landets kommuner. Det sker genom att ta fram ny kunskap, jobba med kompetensutveckling men också att lobba för musik- och kulturskolornas verksamhet i olika sammanhang.
Du kommer från ett arbete i Köpenhamn, har du fått nya perspektiv på Sverige och det här ämnet nu?
-I Köpenhamn har jag jobbat som seniorrådgivare för de nordiska kulturministrarna. Inom det nordiska samarbetet görs flera insatser inom musik och kulturområdet. Det finns exempelvis ett ekonomiskt stöd till NOMEX som jobbar för att stärka musikexporten i norden. Utifrån mina erfarenheter från nordiska sammanhang så kan jag konstatera att Sverige står sig mycket starkt inom musikområdet och att våra nordiska grannar är väldigt imponerade över de framgångar Sverige haft. Men Sverige har nog också mycket att lära. Jag tycker exempelvis att Norge och Island har väldigt spännande och kraftfulla satsningar inom musikområdet som vi kan inspireras av.
En del i branschen minns dig för din analys om musikexport för Kulturrådet 2009 och statens stöd till musikområdet för Statens musikverk 2011. Hur ser du tillbaka på dina slutsater nu?
-En sak som jag konstaterade då var att det fanns väldigt många ”kockar” och dålig samordning. Det var också ganska otydligt vad de olika nationella aktörerna ville med sitt stöd till musiken. Här har det faktiskt hänt en hel del. Idag finns en bättre samordning mellan exempelvis Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Statens musikverk. Men också branschen har blivit mer strukturerad i arbetet kring musikexport. Jag tycker dock att det ofta saknas en helhetssyn på musikområdet. Branschstöd kan var viktigt men ska musikområdet utvecklas så måste man också tänka på bredden. Musikskolor, studieförbundens replokaler, kommunala fritidsgårdar, föreningsliv, allt har en enorm betydelse för musikområdet.
Vad är ditt snett-utifrån-perspektiv av svensk musikindustri 2014?
-Svensk musik står sig mycket starkt. Dagligen uppmärksammas svenska kompositörer, artister och musiker i olika sammanhang i andra länder. Kanske är det just låtskrivandet som får mest uppmärksamhet idag. Men Sverige är ju också väldigt betydelsefull när det handlar om tekniska inovationer, mjukvara, digital distribution, med mer. Jag tycker det är väldigt kul att företag som Toontrack i Umeå (EZ Drummer, etc) blivit världsledande inom sitt område.
Lars Nylin
