Inför kommande Stockholm Jazz Festival hyllar MI:s jazzskribent Göran Olson ett nytt storbandsalbum med Stockholm Jazz Orchestra: ”Albumet är sensationellt bra, med storartade soloinsatser och Martin Sjöstedts insatser vädrar morgonluft. Vilken debut som storbandsskrivare!”
Stockholm Jazz Orchestra In The Blank Of An Eye – The Music Of Martin Sjöstedt [Connective / Plugged]
Det har mer eller mindre rasat in verkligt intressanta svenska storbandsskivor det senaste året. Här kommer ytterligare ett. In The Blank Of An Eye lyfter fram basisten och pianisten Martin Sjöstedts gedigna arrangeringsförmåga. Av skivans sju kompositioner har han komponerat fem. Samtliga titlar har han arrangerat på ett tilldragande personligt sätt som retar aptiten. En sådan lyckad skivdebut som skrivare är det inte många förunnat att göra. När han därtill har ett högkvalificerat storband med många toppsolister att ta sig an sin musik är det bara att buga och ta emot. Stockholm Jazz Orchestras solistavdelning har alltid legat på topp och varit ett varumärke. Vad som saknats tidigare har varit musik komponerad av bandets egna medlemmar med några undantag. Avsaknaden håller nu på att repareras genom Sjöstedts stringenta pennföring.
Mäktig är den inledande Pride där Martins klangmosaik studsar mot det sinnrika rytmiska mönster som kompet skapar. Det ger Karl-Martins tenorsaxspel lyft och näring. En mer walking-rytm tillförs under Karl Olandersson solo. Mjukt flygelhornspel kommer från bandets ledare Fredrik Norén i Aviation. Där kan man även njuta av Johan Hörléns magnifika sopransax. Häftig är El Bueno som går i sjufjärdedels takt. Där gör kompet verkligen ett taggat jobb. Bra insatser kommer från Karl Olandersson och altsaxen Fredrik Kronkvist. Arrangemanget skall lovprisas. Jukkis Uotilas trumbehandling ger bandet en inspirerande stadga som känns ut i fingerspetsarna. Ett välformulerat solo levererar trombonisten Magnus Wiklund i Good To Be som Karl-Martin Almqvist skrivit och som även visar upp ett pondusfyllt tenorsolo. I slutänden har de två en rolig ”munhuggning”. Martin Sjöstedt har även lånat in Winston Mankundas Yakal’ Inkomo där han öppnat ytor för Magnus Broos eldiga trumpet och Karl-Martins tenor.
Pianisten och arrangören Jimmy McNeely ges en hyllning av Sjöstedt i In The Blink Of An Eye. Kompositionen har en hetsig aggressiv karaktär. Här är Jukkis Uotila en katalysator som ger solisterna Robert Nordmark tenor, Magnus Broo trumpet och Fredrik Kronkvist altsax en backning som känns ut i fingerspetsarna. Jukkis kan utan svidare räknas in bland instrumentets främsta med sin fantasirika variationsförmåga. Såväl i ensemblespel som solistiskt. Han kreerar musik in i minsta detalj.
I Blues delar Johan Hörléns sopransax soloutrymme med Martin Sjöstedts mäktiga bas och Fredrik Lindborgs korniga barytonsax. Johans sopran ger för övrigt arrangemangen en extra knorr. Sjöstedt har slopat den konventionella saxsektionen med två altar på topp. Ett grepp som tål att upprepas. Att Fredriks jordnära spel träder in i handlingen är ett stort plus. Han är som skapt för instrumentet.
Vad jag saknar är soloöppningar för Gustavo Bergallis trumpet och Daniel Tilling piano. Så kan det tydligen bli när det vimlar av solister av hög klass i ett storband. Men skivan får betygskalan att gå i topp inte minst genom Martin Sjöstedts strålande skrivjobb.
Göran Olson
