Magnus Öström (f.d. trumslagare i e.s.t. -den svenska grupp som under en tid var världens bäst säljande jazzmusiker) skapar ”svensk världsmusik” på sitt andra album i eget namn. En annan slags världsmusik skapar Ale Möller och i dansken Peter Knudsens kvartett spelar Joakim Mildner Peterson-Berger på jazzmanér.
Magnus Öström Searching For Jupiter [ACT / Naxos]
Förra året utsågs han till Best International Drummer på Echo-galan (Tysklands motsvarighet till vår Grammis), men de som har följt Magnus Öströms karriär sedan åren med e.s.t. – en fantastisk karriär som han och kompisen Esbjörn lade grunden till redan genom sin vänskap i Skultuna på 60-talet (!) – behöver inte det intyget för att veta vilken stor musiker den svenske trumslagaren, slagverksprogrammeraren, kompositören och låttitelskaparen är.
Den musik som Öström på sitt andra album i eget namn skapar med sin kvartett (där Daniel Karlsson inför det här albumet har ersatt Niki & The Doves Gustaf Karlöf som keyboardist) är snarare en slags ”totalmusik” än plattform för solistiska uppvisningar med trumstockar och vispar. I titelspåret Searching For Jupiter för hans ultrasnabba rytmkombinatiner på virveltrumma och hi-hat nästan tankarna till Billy Cobhams tekniskt mest drivna explosioner på de stilbildande sjuttiotalsalbumen Spectrum och Crosswinds, men talande nog ligger albumets enda trumsolo först i avslutningsspåret. Trots samtliga medverkande musikernas högstående ekvilibristiska förmåga så handlar den här musiken inte om teknik, utan om känsla. Känslor och stämningar.
Äldre fans av e.s.t. känner sig förmodligen mest hemma i melankoliska Mary Jane Doesn’t Live Here Anymore, en stämningsfull pianoballad. Vänner av fusion kan med glädje försjunka i Dancing At The Dutchtreat och vill man höra en uppdaterad form av Dave Brubeck-rytmik så rekommenderas Happy And The Fall, vars pianointro är ett av albumets många tillfällen att njuta av Daniel Karlssons bredd i pianospelet (i titelåten inleder han med något som enklast kan beskriva som Steve Reich-figurer, i Through The Sun refererar jag till Philip Glass – och i ett tredje spår anar jag rentav Emerson, Lake & Palmer!). Men, igen: musiken handlar framför allt om känslor. Det är inte lika genomgående mörkt som på Öströms stundtals oerhört gripande solodebut Thread Of Life för ett par år sedan, men i Hour Of The Wolf målar musikerna tillsammans upp så hotfullt svärtade stämningsbilder att det nästan är svårt att värja sig.
De ekande explosionerna i avslutande At The End Of Eternity utgör ett förlösande slut på en fascinerande musikresa. Janne Hanssons inspelningar i Atlantis Studion, mixade av lika mästerlige Åke Linton i Bohus Sound Recording, gör att det mesta här utan tvivel utgör en självklar fortsättning på ett mästerligt gränsöverskridande äventyr som började i Skultuna en gång för länge sedan, men fortfarande inte har sett slutet – på långa vägar än. Svensk världsmusik. CO
Peter Knudsen Kvartett Petterson-Berger Revisited [Home / Netverks]
Peterson-Bergers musik har emellanåt spelats av jazzmusiker. Kompositörens Sommarsång ur sviten Frösöblomster kunde man höra i olika orkestreringar på femtiotalet när den så kallade fäbodjazzen gjorde sitt inträde. Nationalromantikerns ljusa melodiska melodier kan i rätta händer mycket väl fogas in i jazzen. När nu saxofonisten Joakim Milder smeker fram melodier från Frösöblomster omväxlande med tenor och sopransax får musiken en air av kontemplation. Knudsen har gjort arrangemangen där man också möter Peterson-Berger i en franskinspirerad impressionistisk anda. Att inspelningen gjorts i hans hem Sommarhagen förstärker musikens närhet.
Knudsen brukar framträda med musik från Ravel och Debussy vilket passar hans skira spel och välavvägda anslag. Han växte upp i Östersund och är bosatt i Stockholm. Hans närmande till originalet inger respekt.
Milders saxofoner ger musiken en sval intim karaktär som bär med sig all den inneboende substans som Peterson-Berger kreerat. Jag har svårt att tänka mig en mer lämpad rörblåsare i sammanhanget. Han förmedlar tydligt de känslor som upphovsmannen ville få fram. Även om Peterson-Berger använde andra instrumentationer är det här mötet inbjudande. Till Rosorna och Lawn Tennis är melodier som skall lyftas fram.
Knudsen och Milder sekunderas av jämtlänningarna Lars Ericsson bas och trumslagaren Tomas Nyqvist. Producenten och flygelhornisten Gustav Hylén tillkommer i melodin Spelman. Produktionen är ett samarbete med kulturorganisationen Estrad Norr. GO
Ale Möller & Bohuslän Big Band – Special Guests Mats Öberg & Rafael Sida Huizar Pegasus [Prophone / Naxos]
Den ytterst kreative folkmusikern och multiinstrumentalisten Ale Möller har ett imponerande arbetsfält där musiken har många kostymeringar. En längre tid har Ale samarbetat med fräscha Bohuslän Big Band där han varit artist in residence i Vara konserthus. Han har där framfört egna kompositioner och arrangemang. Här kastar han sig obehindrat mellan olika flöjttyper, accordeon, banjo, skalmeja och jaws harp.
Ale bjuder lyssnaren på en exposé av sällan skådad art tillsammans med ett ytterst vässat storband där solisterna håller högsta klass. Trombonisten Christer Olofsson har skrivit spännande arrangemang för Ales melodier i det unika mötet. Musikens redan varierande klangbild får också accenter av gästerna pianisten Mats Öbergs harmonika och Rafael Sidas percussionspel. Sammanfattning en ovanlig skiva när storbandet kliver ut från det traditionella storbandstänkandet med ett intressant slutresultat. GO
