Hur i hela världen kommer det sig att en musiknörd som du skriver en bok om Vasaloppets historia?
– I litteratur och skidor är allt möjligt! Skämt åsido, det är egentligen inte alls särskilt långsökt. Jag är minst lika mycket sport- som musiknörd och har som frilansjournalist skrivit om sport i snart tjugo år, på senare år mest för Sportbladet. Jag har tidigare gjort ett halvdussin böcker om fotboll, ishockey och även poker (räknas det som sport?/reds.anm).
– Att det nu har blivit en bok om Vasaloppets historia beror på en kombination av min livslånga kärlek till längdskidor – jag växte upp i Norrland med en stor fascination till snoriga skidkungar – och det enkla faktum att jag i fjol fick frågan om jag var intresserad av att göra ett coffee table-verk om loppet. An offer I couldn't refuse!
Finns det några kopplingar mellan Vasaloppet och musik?
– På etiketten Pyramid gjorde faktiskt dansbandet Boströmarna en LP med låtar om Vasaloppet 1971, men annars är nog kopplingarna inte särskilt tydliga. Fast personligen tycker jag att Vasaloppet är idrottens svar på Visa från Utanmyra, så anstränger man sig lite så finns det nog samband att finna…
– Däremot finns det en tydlig koppling mellan min bok och musikbranschen. Skivomslagskungen Pär Wickholm – just nu aktuell med omslag åt bland andra Thåström och Perssons Pack – har formgivit boken på ett förträffligt sätt. Det är Pärs design och hantering av alla klassiska fotografier ur loppets historia som är bokens kärna och höjdpunkter, får jag ödmjukt medge.
En obligatorisk fråga i sammanhanget är förstås om du själv har åkt Vasaloppet någon gång?
– För trettio år – och minst lika många kilo sedan – var jag faktiskt en inte usel friidrottare, och vann några distriktsmästerskap i terränglöpning. Vid den tiden fick jag ett år, 1981, för mig att åka Vasaloppet i "öppet spår". Jag hade inte anmält mig, utan smet utom tävlan in i spåret ihop med några polare. Efter mindre än en mil upptäcktes jag av en funktionär och hänvisades ur spår. Jag var redan totalt slut och protesterade inte. Efter detta har jag inte ens tänkt tanken. Det verkar ruggigt jobbigt.
– Som Thomas Bodström sa: "Det är en lång sträcka även när man kör bil, men att hasa sig fram på skidor utan teknik är svårt att beskriva"…
Apropå böcker – kommer det aldrig någon musikbok från Lars Nylin?
– Några omedelbara planer finns inte. Det räcker så bra med att skriva för MI. Men frågar någon om det stora verket om 1980-talets svenska rockscen, så skulle jag nog bli lite sugen…
Claes Olson
