Plattan är en effektiv poetisk giftpil mot alla de som fortfarande år 2012 envisas med att ironisera över populärmusikartister som överlevt att bli medlemmar av den famösa klubb 27.
Jag kan inte låta bli att tänka på Cohen när Melodifestivalen nu ska dra igång. Christer Björkmans schlagercirkus är på åtskilliga sätt ett imponerande entreprenörsbygge såväl på som omkring de många scenerna.
Men på en punkt slarvar de ansvariga år efter år bort en straffspark utan målvakt. Melodifestivalen borde givetvis utnyttja att även Sverige numera kan presentera åtskilliga värdiga sångare som passerat den diffusa gräns när artister kallas för mogna.
När någon över 40 dyker upp i ”Mello” är det ständigt som lustifikationer, ”knorrar”. Årets varianter på temat – herrarna Ranelid och Flinck – lär inte drastiskt förändra den bilden.
Visst, det är fullt möjligt att segrande svenska motsvarigheter till herr Cohen skulle torpedera svenska chanser att vinna europafinalen. Men sådana triumfer står knappast som spön i backen. Ändå. Trots festivalens alla ansträngningar att ta rygg på hipp svensk popexport.
På hemmaplan, i de fyra delfinalerna, skulle de grå tinningarnas charm tvivelsutan bli lysande tv. Och verklig public service. Det är bara att titta på vilka tittarkategorier som är mest engagerade i Melodifestivalen. Barn och äldre. En retorisk fråga: vilka av dessa kategorier får mest av ”sina” artister i tävlingsserien?
Mina idealveteraner i Melodifestivalen 2013? Jerry Williams (då 70 år), Sven-Bertil Taube (78), Lill Lindfors (72), Siw Malmkvist (76), Svante Thuresson (75), Per Myrberg (79). Flera av dem var med när tävlingen var i sin linda. Ytterligare ett skäl till att de kan förgylla tävlingen även nu. (Namn som Ulf Dageby (då 68) och Ola Magnell (67) vill jag däremot slippa i sammanhanget. De hör snarare hemma på somrarnas rockfestivaler. Och då inte på Sweden Rock utan på Way Out West.)
Samtliga nämnda är unga spolingar jämfört med kubanen Compay Segundo som var drygt 90 då Buena Vista Social Club blev ett fenomen 1997. Vid den åldern kan man möjligen börja sprida ”rockfarfar”-klyschor. Inte vid ynka 77.
Lars Nylin
