Artistry Jazz Group And Friends Tribute! [Volenza / Naxos]
Artistry Jazz Group består av pianisten Jan Lundgren, danske gitarristen Jacob Fischer, basisten Hans Backenroth, trumslagaren Johan Löfcrantz Ramsay samt sångerskan Vivian Buczek. De gästande vännerna i det här projektet är trumpetaren och flygelhornisten Peter Asplund, altsaxofonisten och klarinettisten Klas Lindquist och flöjtisten Janne Bengtsson. Angenämare gäster kan man knappast önska sig!
Från den amerikanska sångboken har man valt mästerverk som Billy Strayhorns Lotus Blossom, bröderna Gershwins Changing My Tune och Harold Arlens The Man That Get Away. Rena jazzmelodier, sällan spelade sådana, som gruppen gör all rättvisa åt är Lee Konitzs Palo Alto, Ralph Burns Bijou, Miles Davis Boplicity och Nils Lindbergs As You Are.
Vivian Buczek är fullkomligt lysande. Här har svensk vokaljazz fått ett tillskott som verkligen är skapt för att sjunga fullkornsjazz. Så här skall äkta jazzsång utan kommersiella vinklingar låta. När hennes stämma elegant inringas av obligater från Peter Asplund får jag associationer till Frank Sinatrafavoriten trumpetaren Harry Edison.
Jacob Fischers gitarr är en annan begivenhet som ger starka vibbar. Är inte han rentav vår världsdels främste strängaspelare? Även Jan Lundgrens pianohantering är outstanding. Hans snillrika harmoniska linjer är glimrande i sin renhet. I Horace Silvers The St. Vinus Dance och Mel Powells Shirley Steps Out visar han prov på sitt stora konstnärskap. I Hans Backenroth och Johan Löfcrantz Ramsay har gruppen dessutom ett rytmiskt lyhört team som inspirerar. GO
Göran Strandberg Nonet Plays The Music Of Thelonius Monk: Monks Mood [pb7 / Naxos]
Pianisten och arrangören Göran Strandberg har kört klorna i Thelonius Monks outslitliga melodibok. Monk var en mycket udda och egensinnig
konstnär vars musik till att börja med, på fyrtiotalet, betraktades med en viss skepticism. Men hans verk kom med tiden att bli klassiska inslag i jazzens bebopkretsar. Idag betraktas han som en av jazzens viktigaste bidragsgivare.
Göran har med en driven och känslig penna lagt sin hand på dussinet alster som han arrangerat för en nonet späckad med gräddan av svenska toppmusiker. Besättningen utgörs av altsaxofonisten Klas Toresson. Tenorsaxofonist är Robert Nordmark. Trombonist är Görans bror Bertil. Tubaist är Per-Åke Holmander. Kompet rundas av med basisten Kenji Rabson och trumslagaren Bengt Stark. Med den något udda instrumentationen har Göran skapat en egen klangbild men med Monks intentioner i botten.
Soloinsatser av mycket hög klass noteras av samtliga musiker. Klas Toressons altsax är rent av lysande. Skall han lämna tenoren efter detta kan man fråga sig? Spelet i ’Round Midnight är bara ett exempel på hans kapacitet. Andra karismatiska melodier är Crepuscule With Nellie, Monks Mood, Off Minor och Rhythm-A- Ning. GO
Kjell Öhman, Hans Backenroth, Joakim Ekberg The Duke [Prophone / Naxos]
The Dukes innehåll ger starka associationer till pianisten Oscar Petersons uttryckssätt. Det märks redan på första spåret Kelly’s Blues som är komponerad av den kanadensiske pianojätten, som även har sin When Summer Comes med.
Men även andra pianister av hög klass får skjuta till kompositioner. One For The Woofer har Billy Taylor komponerat. Dave Brubeck har skrivit albumstiteln The Duke. Ellingtons Squatty Roo finns med och John Lewis Afternoon In Paris är där. Med fin assist av basisten Hans Backenroth och trumslagaren Jocke Ekberg ger Kjell också fullödiga versioner av evergreenen Starways To The Stars, Best Things In Life Are Free och My Foolish Heart. Ett överraskande inslag är Do You Know What It Means To Miss New Orleans. Sverige representeras av Georg Riedels vackra tretaktare Shanna.
Det eleganta pianospelet skall – som vanligt – i högsta grad prisas. Backenroth är strålande såväl som timekeeper och en tilltalande solist när han kommer i den positionen. Med Jocke Ekbergs lätta lyhörda spel får musiken ett smidigt flyt som också kan associera till den Petersonska andan. GO
