Mängden AI-spår på streamingtjänsterna ökar lavinartat, i takt med att allt fler upptäcker de nya verktygen. Än så länge säger de flesta att AI-musiken inte påverkar branschen ekonomiskt, men vem vet egentligen? Daniel Johansson menar att det är dags att börja räkna på det.
Deezer rapporterade i veckan att antalet uppladdade spår från generativa AI-plattformar som Suno och Udio numera ligger på ca 20 000 per dag i genomsnitt.
Notera att här handlar det enbart om spår från generativ AI, vi pratar inte om deepfakes och AI-kloner eller andra former av musik där man använt sig av AI-verktyg i olika stor utsträckning.
20 000 låtar per dag är en dubblering jämfört med för tre månader sen, och man kan misstänka att liknande nivåer gäller även för andra DSP-er, eftersom distributörer vanligtvis laddar upp musiken på alla de stora streamingtjänsterna samtidigt.
Det Deezer har gjort är att man har utvecklat ett verktyg som tränats på musik från ovanstående plattformar, och som därmed kan identifiera AI-genererad musik med rätt så hög precision. I december 2024 ansökte man om patent för den här tekniken, som i princip innebär att man använder AI för att identifiera AI.
Det är i sig intressant att man med så pass hög precision (åtminstone enligt egen utsago) kan avslöja vad som är AI-genererat och inte, när det börjar bli allt svårare för människor att göra det. AI-plattformarnas output har såpass tydliga karaktärsdrag att de särskiljer sig från ”vanlig” musik.
Samtidigt kan man ställa sig frågan om detta bara kommer vara möjligt nu i början? Kommer AI-genererad musik vara möjlig att identifiera även om några år, när kvaliteten troligtvis är långt mycket bättre?
Hur som helst, det råder lite missuppfattningar kring vad Deezer gör på det här området. Under de senaste veckorna har jag hört rätt många branschpersoner tolka Deezers arbete som att de identifierar och plockar ned AI-musiken.
Så är absolut inte fallet.
AI-musiken som identifieras är kvar på plattformen och ingår fortsatt i royaltypotterna och avräkningsrapporteringen, precis som all annan musik.
Det Deezer vill göra framöver är att tagga upp identifierade AI-spår för att sedan kunna utesluta dem från algoritmiska och redaktionella spellistor som Deezer själva står bakom. Syftet med taggningen är också att användarna ska veta att det de lyssnar på är generativ AI.
Men där är man inte än, det är teknik som är under utveckling. I övrigt kommer musiken behandlas precis likadant som all annan musik. Av den enkla anledningen att än så länge får inte streamingtjänster släcka ned unika spår från generativ AI, eftersom de än så länge inte bryter mot några regler.
Rent juridiskt är det helt lagligt att använda sig av Udio och Suno för att generera AI-spår och använda sig av till exempel Distrokid eller Amuse för att få upp musiken på streamingtjänsterna. Därmed kan varken distributör eller streamingtjänst egentligen utesluta den här musiken.
Övriga streamingtjänster har än så länge inte signalerat att man tänkt sig hantera AI-genererad musik annorlunda överhuvudtaget, förutom YouTube, som också vill tagga upp AI-genererat innehåll, men överlåter än så länge ansvaret till de som publicerar innehållet.
En av våra läsare mailade i förra veckan kring det här, en erfaren branschperson som ägnat mycket tid på området, med inspel om vilka mekanismer som skulle kunna införas för att lösa utmaningarna.
Läsaren poängterade att alla de låtar som idag genereras via de här plattformarna, med stor sannolikhet inte åtnjuter upphovsrättsskydd överhuvudtaget. Det här är något som Stim också tydliggör på sin informationssida: Hur fungerar det med Stim och AI?
Ett verk måste vara skapat av en människa, ett maskin-genererat verk kan inte få skydd. Viktigt att poängtera är dock att när det just gäller AI-genererad musik, så initieras processen av en mänsklig prompt, mänskliga instruktioner, och det är faktiskt inte avgjort ännu om en unik och originell prompt (som i sig självt åtnjuter upphovsrättsligt skydd) är tillräcklig för att även den unika outputen från AI-modellen ska erhålla skydd.
Koreanska sällskapet KOMCA har gått ut ännu hårdare, och förbjuder från och med den 24 mars mer eller mindre all form av musik som skapats med hjälp av AI, alltså inte enbart generativ AI. KOMCA säger i ett uttalande att man kräver 0% AI, för att verket ska vara godkänt för registrering.
Man kan misstänka att outputen från en prompt av typen ”Skapa en svensk poplåt” inte kan erhålla ett upphovsrättsligt skydd, medan följande prompt är något helt annat:
”Skapa en filmisk, atmosfärisk och känslomässigt laddad sång inspirerad av svensk folkmusik, där nyckelharpa, fiol, sälgflöjt och kulning möter subtila elektroniska texturer. Låt texten, på svenska, berättas av en kvinna vid namn Elin från Älvdalens djupa skogar år 1674, som söker sin försvunne bror Olof bland dimmiga myrar och gammelskogar kring Näcksjön och Österdalälven. Sången skildrar mötet mellan folktro och verklighet – näcken, vittror, och viskningar från runor i Rökstenen. Rösten ska vara sårbar, med lager av kulning och kör från fjärran. Ljudbilden ska växa från stilla ensamhet till ett mäktigt klimax av trummor, stråkar och skogsljud – ekon av en förlorad värld. Ge sången en tidlös nordisk själ, som en viskning genom seklerna.”
Ett Udio-resultat finns förresten här: https://www.udio.com/songs/1BiJCu7uPVAJiiBAkZ8Pre
Inte någon superkvalitet (för den här sortens musik är Suno bättre, men den tillåter bara 200 tecken), men man skulle kunna hävda att originaliteten i input också styr originaliteten i output, och att i ovan exempel är AI-plattformen mer att betrakta som ett ”instrument”, eller ett verktyg, i händerna på musikskaparen.
Som sagt, det här är inte avgjort juridiskt än, liksom frågan om huruvida plattformarna begått intrång i upphovsrätten när man tränat sina modeller.
Läsaren som skrev till oss föreslog att AI-genererad musik skulle kunna betraktas som offentlig ”allmänning” (public domain på engelska), och att en lösning skulle kunna vara att AI-plattformarna åläggs att lista alla låtar på ett sätt som gör att upphovsrättssällskap på ett enklare sätt skulle kunna utesluta dem från utbetalningar.
Problemet kvarstår dock, den juridiska grunden är ännu inte fullt ut klarlagd. Visst, det går att göra tolkningar, men så länge dessa tolkningar inte följts upp av prejudikat och eventuellt uppdaterad lagstiftning finns det risker med att ta saken i ”egna händer”. Även om Deezer nu utvecklat teknik som klarar av att identifiera spår från t ex Udio och Suno, kan de inte godtyckligt bara bestämma sig för att stänga ned spåren. Den stora frågan alla nu behöver följa upp är:
Hur påverkar den här utvecklingen intäkterna till mänskliga rättighetshavare och branschen?
Fram tills idag har det mest publicerats prognoser om potentiella intäktstapp i framtiden.
Jag hävdar att nu är det dags för branschens olika aktörer att börja titta på den aktuella ekonomiska effekten, utveckla beräkningsmodeller för att se den faktiska påverkan redan idag, framför allt för att kunna följa upp framöver.
När de amerikanska musikförlagen för några veckor sedan fick ett negativt utfall i domstol gentemot Anthropic och Claude, var det domarens starkaste argument, musikförlagen har inte kunnat påvisa någon direkt ekonomisk skada. Därför får Anthropic fortsätta träna upp sin chat-modell på de låttexter som förlagen företräder.
Även om huvudfrågan inte avgjorts i det fallet, det vill säga om träning av AI-modeller är fair use eller om det kräver specifik licensiering (processen fortgår alltjämt), är det naturligtvis ett bakslag för musikförlagen.
Men jag ser det som ett bevis för att metodiken kanske behöver utvecklas från branschens håll. Även om den ekonomiska påverkan idag skulle vara relativt liten (vem vet?), kan vi räkna med att den kommer öka framöver. Och de ekonomiska effekterna skulle mycket väl kunna vara gömda, framför allt med tanke på att majoriteten av DSP-erna inte identifierar AI-musiken och särbehandlar den på något som helst sätt.
Om DSP-ernas intäkter fortsätter öka rejält, samtidigt som intäkterna till de ”etablerade” aktörerna i branschen börjar stabiliseras (som vi till exempel ser i USA), eller till och med minska, kan man ju fråga sig vart pengarna tar vägen?
Jag tror att i det stora hela är det fortfarande rätt små summor som DSP-erna betalar ut för de miljontals generativa AI-låtar som nu finns uppe. Men jag tror. Vem vet?
Med tanke på att Deezer (som är en rätt liten spelare i sammanhanget) är den enda som faktiskt identifierar AI-spår, är det rimligt att anta att övriga DSP-er kanske inte har full koll på hur mycket pengar som går till AI-låtar som laddats upp via de vanliga distributörerna. Och för distributörerna spelar det inte så stor roll, de DIY-distributörer som används i huvudsak vill ju ha volym.
När en femtedel av all musik som laddas upp till streamingtjänsterna nu utgörs av AI-genererade spår, är det väl ändå dags att börja räkna på den ekonomiska påverkan idag, inte enbart prognoser om hur det eventuellt kommer se ut om några år?
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
