Med Babblarna och Humlan Djojj har vaggvisor tagit sig hela vägen upp till förstaplatsen på svenska topplistor de senaste åren. Kan det klassas som en ny boom för svensk barnmusik?
MI har pratat med några av branschpersonerna bakom barnsuccéerna. Dessutom tecknar vi en tidslinje över de största i genren barnmusik.
Första svenska låt någonsin att nå 200 miljoner streams på Spotify blev förra hösten Babblarnas Vaggvisa [Universal/Hatten förlag], i tajt kamp med Victor Leksells Svag. Insomningsfavoriten som är komponerad av Johan Rask och Hasse Sjölander och har text av Anneli Tisell blev också årets mest spelade låt i Sverige 2022.
2023 års mest lyssnade album i Sverige blev Somna med Humlan Djojj [Sony Music/Sony Music Pub] och består också av vaggvisor. Albumet har nu 164 veckor på den svenska albumlistan, där den för tillfället ligger tvåa.
Med sagda framgångar vore det nästan konstigt om vi inte skulle få se en ny våg av satsningar på barnmusik framöver.
En sådan är Sony-etiketten Fifth Island Music som i år startat upp ett barnsegment. Nyligen lanserades det nya konceptet Glittrarna som MI skrivit om här.
Kanske är också det faktum att Rasmus Gozzi, tidigare parhäst till Fröken Snusk, har startat upp ett barnprogram med tillhörande musik ett tecken i tiden, även om huvudorsaken anges vara hans nya roll som förälder. Karaktären Fröken Sushi har dock ännu inte tagit fart på Youtube och Spotify.
Robert Olausson är Director på Universal Music Group Kids and Entertainment, som bland annat jobbar med Babblarna. Han tycker dock inte att man kan prata om en ny boom för barnmusik med hänvisning till listframgångarna för Babblarna och Humlan Djojj.
– Att dessa två exempel syns på topplistan och i Babblarnas fall har gjort det i över 300 veckor i rad, beror snarare på ett kvalitativt musikaliskt hantverk som uppskattas av både barn och vuxna. Vaggvisor och själva godnattstunden är en av få tider på dygnet då man tillåts varva ner och kontemplera. Där spelar musiken en viktig funktion.
– Men barnmusik har i alla tider varit ett fokusområde för oss och trots att många av de allra populäraste karaktärerna och sångerna är över 40 år gamla vid det här laget så fortsätter deras popularitet oavtrutet. Sen kan plattformar och konsumtionsbeteende skifta men det är ju inte unikt för barnen, även om de ofta visar vägen.
Babblarna och Humlan Djojj är succéer i Sverige, men något motsvarnde verkar inte finnas i våra grannländer. Har du någon teori om varför?
– Återigen handlar det om vårt musikaliska arv och vår känsla för kvalitet i Sverige. Ofta är ju musiken som lever länge direkt kopplat till ett författarskap (läs Astrid Lindgren, Gunilla Bergström, Anneli Tisell, Camilla Brinck osv). Det gör att berättelserna tar sig uttryck i olika former. Det finns absolut framgångsrika barnprojekt i de övriga nordiska länderna, till exempel Popsi og Krelle i Danmark eller Kaptein Sabeltann i Norge. Däremot har de kanske inte riktigt nått upp på topplistorna än vilket gör att vi inte lägger märke till dem på samma sätt.
– Vi är duktiga på att skapa brands i Sverige. Och vi är duktiga på export.
Babblarna har ju lanserats utomlands, hur har det gått?
– Det går mycket bra, även om vi bara startat. Vaggvisan har nyligen passerat guld i Norge. Vi jobbar tätt med Hatten Förlag som äger rättigheterna och tillsammans bygger vi varumärket för framtiden. Vi har börjat ge ut innehåll på den tyska marknaden och vi har precis gjort ett omtag i Finland.
Vad har ni på gång på din avdelning framåt?
– Massor som alltid! Om jag bara skall nämna några i nutid så har vi precis släppt musiken till den kommande musikalen baserad på bokserien Handbok för Superhjältar. Ett fantastiskt projekt som jag ser mycket fram emot att se på en scen nästa år. Vi fortsätter vårt härliga samarbete med Camilla Brinck och Musse & Helium. Det kommer flera nya singlar med Dolly Style i år. Vi har precis inlett ett spännande samarbete med författaren Katarina Ekstedt och hennes karaktärer Vera & Ville. Soundtracket till Vaiana 2 släpps i november.
– Slutligen vill jag nämna kommande singer Vintergatans hus, framförd av Vanna Rosenberg och Sarah Riedel. Jag beställde den av Georg Riedel och det blev ledsamt nog det sista vi fick av honom innan han gick bort tidigare i år. Men han hann vara med under inspelningarna på Atlantis förra året och var väldigt nöjd med resultatet. En ynnest att få ha jobbat med honom i olika projekt. Jag är så tacksam för det.
*
Likt Babblarna hör Humlan Djojj samman med en bokfigur. Sagorna är skapade av Staffan Götestam och började publiceras som ljudböcker 2019. Josefine Götestam har dramatiserat ljudböckerna med musik och ljudeffekter och tillsammans med Adam Portnoff har hon skrivit och sjungit in visorna.
Linnea Urde och Kristoffer Bäck på Sony Music har jobbat med familjen Götestam och Adam Portnoff sedan 2017.
– Vi hörde av oss till Staffan och Josefine Götestam angående deras dåvarande podcast; Barnens bokpodd – högläsning av sagor för barn. Ett frö kring samarbete för att lyfta barnunderhållning i stort planterades och genom åren har vi samarbetat kring flera olika sago- och musikprojekt för barnfamiljer.
– Staffan introducerade barnkaraktären Humlan Djojj med en strävan och vision att på barnens vis beröra ämnen som natur och miljö, men även ta upp teman som vänskap, ensamhet, att vara blyg och våga testa nya saker. Godnattsagor med olika små äventyr skrivna av Staffan och stämningsfulla vaggvisor skrivna av Josefine och Adam tog form och på den vägen är det. Idag har vi ett djupgående samarbete kring Humlan Djojj och har startat upp ett gemensamt bolag för att tillsammans kunna bredda Humlan Djojjs vida värld.
Behovet av vaggvisor och insomningsmusik är förstås inget nytt. Klassiker som Sov du lilla videung/Videvisan finns i en mängd inspelningar som fortsätter att strömmas vid godnattstunder. Igenkänningsfaktorn är ofta avgörande när föräldrar och barn väljer vaggvisor. Att Humlan Djojj ändå nått fram kopplar Linnea och Kristoffer till en medveten satsning från Sony Music.
– Barnsegmentet har tyvärr länge varit nedprioriterat inom musikbranschen. För Sony Musics del började vi göra en storsatsning på barnområdet för cirka sju år sedan, både gällande att släppa ny kvalitativ barnmusik och att förvalta befintliga musikskatter. Men också genom att se till att upplysa småbarnsföräldrar om att det finns kvalitativ musik som har ett tydligt syfte och som är ett bra komplement vid exempelvis nattning.
– Vi märker några tydliga trender inom barnmusiken just nu, framförallt allt att konsumtionen ökar successivt och att fler upptäcker musiken och bättre förstår hur den kan integreras i deras vardag. Lyssnarbeteendet för vaggvisor skiljer sig signifikant åt då barn tenderar att vilja lyssna på samma vaggvisor varje kväll och därför har det resulterat i att flera vaggvisor klättrat på topplistorna och håller sig kvar. Under det senaste året har vi märkt att allt fler musiker och producenter kontaktar oss för att släppa barnmusik, vilket vi tycker är fantastiskt roligt. Barnmusiken förtjänar verkligen den ökade uppmärksamheten och det större fokuset från musikbranschen.
Jag antar att det är skillnad på att arbeta med musik riktad till barn jämfört med t ex kommersiell pop, på skivbolag? Jag tänker att det kan vara känsligt att gå fram för hårt med PR och produktutveckling. Eller? Berätta om hur ni diskuterar!
– När det kommer till barnmusik så går kommunikationen för musiken främst via föräldrarna som i sin tur vanligtvis kvalitetssäkrar musiken som de vill att deras barn ska lyssna på.
– Däremot är det värt att påpeka att barn i relativt tidig ålder ofta har en egen vilja och åsikt kring vad de tycker om och vill lyssna på, baserat på vad som exempelvis spelas på förskolan eller vad kompisar lyssnar på. Från vårt håll är det givetvis viktigt att vi kvalitetssäkrar allt oavsett om det rör musik, musikaler, böcker eller fysiska produkter för Humlan Djojj.
Hur ser planerna ut framåt?
– Nu i november kommer gosedjur för Humlan Djojj och hans vänner finnas tillgängliga i Lekias alla butiker. Den här månaden lanseras också ett efterlängtat samarbete med en tredje partner, mer information kommer längre fram. Ny musik, ljudböcker, böcker och ny musikal är också på g inom den närmsta framtiden.
Christel Valsinger
******
Tidslinje svensk barnmusik
Älskade barnmusik. Hela tiden som det funnits inspelad musik har det spritts sånger riktade till barn. Åtskilligt har blivit brett folkkärt. MI gör en tidslinje från Alice Tegnér till Humlan Djojj.
Alice Tegnér
Vi går ut hårt. Intill Astrid Lindgren/Georg Riedel är det ingen svensk kompositör av barnmusik som på motsvarande sätt överlevt generation efter generation. Ramsor som Bä bä vita lamm, Mors lilla Olle, Sov du lilla videung och Ekorrn satt i granen kan den genomsnittlige svensken i skilda åldrar om denne så väcks mitt i natten efter att några timmar tidigare somnat till dem. Tegnér föddes i Karlshamn, men det var i villan i Djursholm som hon slog in på att tonsätta de ramsor som hennes två små pojkar älskade. Visorna sjöngs först inom familjen men publicerades senare i häften med titeln Sjung med oss, Mamma! – totalt blev det nio stycken häften innan Tegnér på allvar började fokusera på körverk och annan konstmusik. 2024 valdes Tegnér (1864-1943) in i Swedish Music Hall of Fame. Trivia: August Strindberg gjorde den första översättningen av den engelska ramsan om ett får (”Ba-ba, black Sheep”) som blev vitt i den svenska versionen, tonsatt och moderniserad av Tegnér.
Lennart Hellsing
Lennart Hellsing (1919-2015) är den stora ordkonstnären i tidslinjen. Under en karriär som tycktes evig – han verkade från 40-talet och ända fram till 2010-talet – skapade han fantasifulla karaktärer och världar som siktade in sig på nyfikna barn. Och i långa tider var publiken stor, inte minst när han gav ut EP-formatet ”Snurrskivan” från 1950-talet. Mest tidlösa karaktärer: Krakel Spektakel och Kusin Vitamin. Några visor för barn: Här dansar herr Gurka, Krakel spektakel, Petronella från Plaskeby och Det var så roligt jag måste skratta. För musiken stod mångsysslaren och musikkritikern Knut Brodin.
Gullan Bornemark
Ibland slår slumpen mycket lyckat. I sin ungdom såg Gullan Bornemark hemma i Härnösand Alice Tegnérs sista offentliga konsert och inspirerades att själv börja skriva visor som komplement till den existerande visskatten. Följden blev lite av genomslaget hos en Tegnér eller en Astrid Lindgren: man har hört ramsorna vare sig man vill eller inte. Är du vaken Lars, Sudda sudda, Gubben i lådan, för den som varit med ett tag är även musiken till SVT:s Anita och Televinken eviga kultklassiker ur Bornemarks mer än 400 visor. Bornemark, född 1927, är fortfarande med oss och har i modern tid vunnit Grammis och Musikförläggarnas Hederspris, samt blivit invald i Swedish Music Hall of Fame.
Barbro Lindgren / Jojje Wadenius
Albumet Goda’ goda’ av George ”Jojje” Wadenius är kanske det mest hyllade enstaka albumet riktat till just barn. Det var 1969 som Wadenius efter att först ha fått en beställning till ett radioprogram spelade in ett antal dikter som författaren Barbro Lindgren hade skrivit för barn. Mest kända låt: Mitt lilla barn, med nyckelfrasen ”Akta dig för eld och djupa vatten”. Albumet Grammisbelönades 1970 och har med jämna mellanrum fått nytt liv, som när Latin Kings och Ken Ring samplade fraser från plattan vid svensk hiphops genombrott. 1997 kom en nyutgåva där det adderades fler barnlåtar av gitarristen Wadenius, bl a en tonsättning av 70-talstexten Kalles Klätterträd. Jojje har haft en mäktig karriär som musiker, solo men också med alla från Blood Sweat & Tears till Kent, men frågan är om inte en bred publik främst associerar honom till barnmusik.
Astrid Lindgren / Georg Riedel
En tragedi i svensk populärmusik skapade indirekt en odiskutabel topp i denna tidslinje. Astrid Lindgren hade samarbetat med jazzgeniet Jan Johansson i filmen Skrållan, Ruskprick och Knorrhane när karaktären 1968 skulle bli TV-serie. Lindgren och Johansson hann skapa ledmotivet Här kommer Pippi Långstrump innan Johansson gick bort i en bilolycka sent 1968. Istället fick ett annat mångsidigt jazzgeni, Georg Riedel, ta över rollen som Astrids medkompositör. Fortsättningen känner alla som hört en svensk barnvisa från 1970-talet och framåt. Idas sommarvisa från Emil i Lönneberga är bara en höjdpunkt i en viskatalog som vunnit respekt långt utanför barnmusiken.
James Hollingworth / Karin Liungman
När gröna vågen svepte in i början av 1970-talet blev visor av James Hollingworth och Karin Ljungman dess ansikte i genren barnmusik. Älgarna demonstrerar är den mest tidlösa visan men Fjärilslarvens sång har faktiskt flest spelningar på Spotify. Vetlandaexporten Hollingworth har sedan 1970-talet ständigt förekommit i sammanhanget, han har exempelvis gjort musik med Electric Banana Band och vann 2006 en Grammis ihop med en annan evig i genren, Jojje Wadenius.
Lasse Åberg / Janne Schaffer / Trazan och Banarne / Electric Banana Band
Som scenfenomen är Lasse Åbergs och Janne Schaffers olika inkarnationer av Electric Banana Band i en klass för sig i denna tidslinje. Ett tag på 1990-talet var bandet ett av de mest bokade alla kategorier, i sina fantasikostymer och med sin Schaffer-riffande popdisco blev man till och med ett huvudnummer på Hultsfredsfestivalen. Några höjdpunkter: Min piraya Maja och Banankontakt. Rötterna fanns i SVT-karaktärerna Trazan och Banarne på 1970- och 80-talen, två varmhjärtade polare under jullovsmorgnar, i princip utan de pedagogiska pekpinnar som rått under ett par decennier. Karaktärer som Zebran och Banarne ikoner för flera generationer.
Babblarna / Anneli Tisell / Johan Rask / Hasse Sjölander
Det som nämnts hittills är folkkärt och har ingått i mängder av fysiska storsäljare. Men för att barnmusik skulle bli ett megafenomen på Spotify och andra streamingtjänster behövdes Babblarna. De färgstarka Babblarna skapades ursprunligen redan på 1980-talet av pedagogen Iréne Johansson och författaren Anneli Tisell. Efter millennieskiftet moderniserades figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Diddi, Dadda och Doddo i böcker, tecknade filmer, och inte minst sånger med hjälp av Johan Rask och Hasse Sjölander. 2023 vann Babblarnas vaggvisa pris vid Musikförläggarnas pris efter att låten, med i positiv bemärkjelse sövande sång av Sofia Alm streamat flera hundra miljoner gånger.
Humlan Djojj / Staffan Götestam / Josefine Götestam / Adam Portnoff
Djojj är en fiktiv humla som dominerat Sverigetopplistan ända sedan den gick in hösten 2021. I nuläget totalt 164 veckor med 20 av dessa som etta. Humlan Djojj är i grunden en skapelse av skådespelaren, dramatikern och författaren Staffan Götestam. Den allra första berättelsen, Godnatt Djojj!, publicerades 2019 som ljudbok på bland annat Spotify. Ljudböckerna har därefter ljudsatts med musik och ljudeffekter. Josefine Götestam och Adam Portnoff skriver och producerar musiken tillsammans. Djurens vaggvisa är uppe i 126 miljoner på Spotify och bildar ett barnmusikens toppteam med Babblarnas vaggvisa, som strömmats ungefär dubbelt så många gånger.
Lars Nylin
