Intresseorganisationen Musiksverige har idag presenterat ny statistik för den svenska musikbranschens intäkter under åren 2022 och 2023. Statistiken visar att branschen har återhämtat sig efter pandemin, på en övergripande nivå. Samtidigt varnas för en ny period av osäkerhet, där generativ AI kan vara en av påverkansfaktorerna.
Musiksverige är en intresseorganisation som kommunicerar och driver den samlade musikbranschens frågor. Medlemsorganisationer är: Stim, Sami, Ifpi Sverige, Musikförläggarna, Symf, Musikerförbundet, Skap och Som.
Sedan 2009 har Musiksverige sammanställt den svenska musikbranschens totala intäkter, det vill säga intäkterna från livemusiken, den inspelade musiken, och de upphovsrättsliga intäkterna. Både den inhemska omsättningen och musikexporten mäts och presenteras i rapporten Musikbranschen i siffror.
Rapporten som offentliggjorts idag visar att branshen nu återhämtat sig efter den kraftiga nedgången under pandemiåren 2020 och 2021, en nedgång som framförallt gällde livesektorn och de upphovsrättsliga intäkterna.
2023 kan till och med betraktas som ett rekordår på flera områden.
– För första gången översteg värdet av den inhemska biljettförsäljningen till konserter och festivaler 6 miljarder kronor, en ökning med 16,9% jämfört med år 2022.
– Det samlade inhemska ekonomiska värdet av musikstreaming uppgick till 3,9 miljarder kronor år 2023, en ökning med 6,6% jämfört med år 2022.
– De upphovsrättsliga intäkterna uppgick till 4,4 miljarder år 2023, inhemskt och export sammanräknat, en ökning med 17,3% jämfört med år 2023.
Totalt uppgick den svenska musikbranschens inhemska omsättning till 11,4 miljarder kronor 2023. Det är en nominell ökning med 12% jämfört med år 2022, justerat för inflationen är den reella ökningen dock 4,5%.
Rapporten visar också att den svenska musikbranschen uppvisat en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 6,8% under perioden 2009–2023, inflationsjusterat. Detta är högre än den genomsnittliga årliga tillväxten för Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), som under samma tidsperiod uppgick till 1,9%.
Ludvig Werner, styrelseordförande för Musiksverige och VD för musikbolagens branschorganisation Ifpi Sverige, säger:
– Det finns mycket positivt i hur den svenska musikbranschen utvecklats under dessa år. Viktigt är dock att inte förväxla omsättning med resultat och att förstå att ekosystemet är helt beroende av den samverkan som finns mellan branschens egna investeringar och den musikkultur som är helt ideell eller får kulturbidrag från kommun, region och stat. Den ena kan inte fungera utan den andra.
– Samtidigt går branschen in i en lite mer osäker framtid med flera frågeställningar som vi idag inte vet svaret på. Kan strömmad musik fortsätta växa trots att det numera är en mogen marknad? Det finns till exempel tendenser på avmattning på en del större musikmarknader internationellt. Och hur kommer utvecklingen att se ut de kommande åren i konkurrensen med AI-genererad musik?
Karin Inde, förbundsordförande för Musikerförbundet, blickar också framåt:
– Även om den svenska musikbranschen visar på en bra tillväxt under år 2022 och 2023, varierar intäktsbilden kraftigt mellan olika aktörer. Inte minst gäller detta bland musikskapare och artister. Även om streamingintäkterna till hela branschen har ökat, betyder inte det att alla artister och musikskapare ser ökade intäkter, det finns stora skillnader. De makroekonomiska effekterna på intäkterna till musikbranschen var också mycket stora dessa år, med en hög inflation och en svag krona. Det är möjligt att 2024 och 2025 inte kommer leda till en lika omfattande tillväxt.
Rapporten finns att läsa på www.musiksverige.org
Christel Valsinger
