Spotify rapporterar en rörelsemarginal på +7% för det andra kvartalet 2024, och verkar gå mot sitt första plusår. Johansson funderar över vad som händer om Spotify blir en guldkalv.
För ett par år sedan bestämde sig ledningen för Spotify, med Daniel Ek i spetsen, att dra i handbromsen och börja skära i kostnaderna. Spotify hade haft en fenomenal tillväxt sedan start, men visade fortfarande röda siffror.
Personal- och marknadsföringskostnader hade skenat, och vid ett investerarcall signalerade Daniel Ek att det nu var dags, tillväxt var inte allt, lönsamhet var nu det stora målet.
Tusentals anställda har fått gå sedan dess, reseförmåner har dragits in, marknadsföringskampanjerna har inte varit lika storvulna, och under 2024 har resultatet börjat synas, Spotify visar äntligen plus.
Samtidigt som aktieägarna jublar, och såväl grundarna som ett antal chefer passar på att sälja av aktier, pågår en juridisk process i USA från framför allt musikförlags- och låtskrivarsidan, främst vad det gäller det s.k. bundlade abonnemanget med ljudböcker (som ju introducerades och blev fullt ut aktivt under det andra kvartalet 2024), och där det insamlande sällskapet MLC stämt Spotify.
Så, vad händer om Spotify blir en guldkalv? Vad händer om detta är den nya verkligheten, dvs att Spotify kommer börja leverera vinst och på sikt troligen också utdelningar? Kommer musikens rättighetshavare reagera på något sätt?
Spotify rapporterar att man betalar ut ca två tredjedelar av sina totala intäkter till rättighetshavarna, en bedömning är att ca 52% går till masterägare och distributörer, och ca 15% till insamlande upphovsrättssällskap. Det betyder att ca 33% av intäkterna stannar hos Spotify, det är de pengarna man ska driva runt företaget på.
Spotify hade en rörelsemarginal på +7% för det andra kvartalet 2024 (ett rörelseresultat på +266 milj. euro), och +4,6% för det första kvartalet i år. Det kan jämföras med det andra kvartalet föregående år, då man hade en rörelsemarginal på -7,8%, och -5,1% det första kvartalet.
Vanligtvis har det legat på minus ända sedan börsintroduktionen 2018, men några enstaka kvartal har gått lite plus även tidigare, t ex under åren 2019 och 2021.
Jag tror det är viktigt att poängtera två saker:
1) Det främsta skälet till att Spotify nu ligger på plussidan handlar om vettigt företagande, inte om att man betalar mindre till rättighetshavarna. Spotifys ledning insåg där för ett par år sedan att den strategi man haft under många år, som enbart fokuserade på tillväxt, kosta vad det kosta vill, var ohållbar. Det kan också tänkas att förändringarna i samband med Apple och AppStore under 2024 har påverkat resultatet.
2) En rörelsemarginal på +7% är inte en ”monstervinst”, långt ifrån.
Samtidigt som antalet månatligt aktiva användare har ökat från 515 miljoner till 626 miljoner, intäkterna har ökat från 3 till 3,8 miljarder euro, har man minskat de operativa kostnaderna successivt (ej inkluderat ”kostnader” till rättighetshavare). Jämfört med samma kvartal förra året gick verksamhetens operativa kostnader ned med 16%, samtidigt som bolaget alltså fortfarande befinner sig i kraftig tillväxt.
Resan har nog inte varit helt lätt, många anställda som fått gå känner sig troligen besvikna, och det gör alltid ont att tvingas justera kostnadsmassan. Men Spotifys förmåner och lönenivåer är fortfarande fina, jämfört med de flesta andra arbetsplatser. Diskussionen om kollektivavtal i Sverige lämnar jag därhän.
Så, Spotify verkar åtminstone just nu vara ett lönsamt företag, och man har lyckats med bedriften inte genom att främst minska utbetalningarna till rättighetshavarna, utan genom att effektivisera sin egen verksamhet.
Eller?
Går vi tillbaka i tiden såg fördelningsandelarna något annorlunda ut. I början av Spotifys resa applicerades ungefär samma andelar som gällde för köpta downloads under 00-talet, 60% till masterägare och distributörer, 10% till insamlande upphovsrättssällskap, och Spotify skulle driva runt verksamheten med ca 30% av intäkterna.
Under årens lopp har andelarna förändrats, masterägarna och artisterna har successivt fått en mindre andel (de har fortfarande haft kraftigt ökade intäkter, men andelen i förhållande till totalen har minskat), förlag och låtskrivare (huvudsakligen genom sällskapen) en något större andel, liksom Spotify som alltså ökat sin andel från ca 30% till 33%.
Under en period på 10-talet var kostnaderna för att driva en streamingtjänst ett starkt argument i förhandlingarna, framför allt gentemot skivbolagen. Det var svårt att få affären att gå ihop, samtidigt som skivbolagen i allt högre grad började bli beroende av Spotify. I ett sådant läge var det rimligt att bolagen sänkte sina krav, från 60% till 58%, från 58% till 55%, osv.
På ett sätt skulle man kunna säga att motparten i någon grad ”subventionerade” musiken för att hjälpa Spotify att växa sig stora, för att på vägen kunna öka branschens egna intäkter. Minns var vi började där i slutet av 00-talet, med en döende musikbransch som sökte med ljus och lykta efter en lösning.
Det går inte heller att sticka under stolen med det som händer runt omkring det bundlade abonnemanget i USA, och de bekräftade lägre utbetalningarna på grund av det. Exakt hur stor effekt detta har haft på resultatet för det andra kvartalet krävs det nog en djupare analys för, men Spotify bedömer själva att om MLC vinner processen kommer de tvingas betala ut motsvarande ca en halv miljard kronor extra för det senaste kvartalet, vilket i sammanhanget inte gör jättestor skillnad. Kanske ett argument för att domstolen nog borde ge MLC rätt, Spotify har faktiskt råd numera att betala den summan till musikskaparna.
Frågan är vad som händer nu?
Om Spotify levererar en rörelsemarginal på 5-7% för helåret 2024 tror jag det kommer påverka nästa omgång av licensförhandlingar med rättighetshavarna, trots att ett sådant resultat egentligen är ganska modest.
Media rapporterar generellt Q2 2024 som ett ”monsterkvartal”, och att Spotify gör ”miljardvinst” (vinst och rörelsemarginal är inte samma sak), men 7 procent är egentligen inte mycket att hänga i julgranen.
Metas rörelsemarginal ligger på sådär 38%, Google på 32%, Apple på 30%, Netflix på 28%, och för att jämföra med några svenska bolag: ABB 19%, Telia 13%, Hexagon 29% och Swedbank 14%. Självklart, detta förändras hela tiden, från kvartal till kvartal och från år till år, men bara som en jämförelse.
Vad som är en bra och solid rörelsemarginal varierar mellan olika branscher, men generellt brukar man ändå ha 10% som någon slags tumregel. För techbranschen ligger det vanligtvis klart högre.
I min värld är det först när Spotify visar att de kan ligga kring 10-15% under ett par år som man har bevisat att affären går ihop. Först då kan man också börja diskutera om Spotifys andel eventuellt ska minska, kanske tillbaka till 30% av de totala intäkterna, eller ännu mindre.
Jag vet att för alla som redan har en negativ inställning till Spotify blir de braskande rubrikerna den senaste veckan bara ytterligare bensin på elden, trots att resultatet egentligen inte är så överväldigande. För de som känner sig nöjda med utbetalningarna från Spotify spelar det kanske inte lika stor roll.
Det som dock är lite anmärkningsvärt är att samtidigt som Spotifys aktiekurs nått nya rekordhöjder efter rapporten, reagerade börsen kraftigt på kvartalssiffrorna från Universal Music Group, aktien rasade med över 25% direkt. Trots att intäkterna ökade med 8,5 procent, och att resultatet blev bättre än förväntat (klart bättre än Spotifys resultat), kom streamingintäkterna in lägre än väntat.
Det är en intressant utveckling. Redan för typ 10 år sedan reste jag frågan här på MI hur mycket vinst Spotify skulle ”tillåtas” generera, och om rättighetshavarna skulle reagera på något sätt. Kanske är det den situationen vi nu närmar oss: Hur mycket vinst kommer de som äger kärnprodukten låta Spotify göra?
Dessutom, antalet prenumeranter kommer inte kunna öka i all evighet, det är en omöjlighet. Frågan är hur affären kommer se ut när den globala streamingmarknaden är mogen, och tillväxten gradvis minskar?
Många frågor blir det, men på något sätt känns det som om streamingekonomin går in i en ny fas med ett lönsamt Spotify.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
