Nyligen summerade MI:s Lars Nylin läget kring ett uppmärksammat nischfenomen: vinylskivans återkomst. Nu ger han sig på ett ännu mindre fenomen och föremål: CD-skivan. Som även den sprattlar mer än de flesta tror.
En liten plastbit som står för maximalt ett par procent av marknadens omsättning. Av flertalet bortglömd och/eller smått hånad sedan ett decennium eller mer. Av sådana som Alexander Bard uträknad redan på 1700-talet.
Men än sprattlar den.
CD-skivan.
Helt i skuggan av det sedan tio år spirande vinylfenomenet har även CD-skivan nått botten för att sedan långsamt sega sig uppåt. För 2023 rapporterar Ifpi för exempelvis Sverige och Storbritannien plus för CD-skivan om man ser till intäkter. De brittiska plussiffrorna är de första sedan stålbadets botten, 2002.
Numerärt fortsätter i och för sig minskningen, men minskningen blir mindre för varje år. Inte minst: i en situation där CD-skivan står för hälften av intäkterna jämfört vinyl gör priset på CD – ofta en tredjedel av vinylens – att det totala antalet sålda exemplar av de fysiska formaten torde var fullt jämförbara.
Just priset är en självklar anledning till att CD vägrar lägga sig ner och dö. När jag nyligen tittade på vinyltrenden sade många, även på storbolag, att utpriset på nyutgiven vinyl ofta passerar det smått groteska. För 30 år sedan hade vi det motsatta läget. Butiker och kunder undrade varför en CD var klart dyrare än en vinylskiva. Man ska aldrig ta något för evigt stadfäst i den här branschen.
Att CD är klart billigare i såväl tillverkning som därefter ut till kund är ett skäl till överlevandet. Ett annat är den klart smidigare hanteringen, inte minst för den DIY-akt som är ute på turné. Men det finns också fortsatt de som tycker att CD-skivan ljudmässigt är att föredra. Som inte förstår vinylälskarnas vurm för ett ”öppnare” ljud på en vinylplatta. Och då har vi inte ens berört vinylens mest markanta minus: hacket i skivan som kan uppstå efter en lyssning, eller efter 300, man vet aldrig.
Inte ens den störste CD-entusiast tror nog att de nämnda plussiffrorna indikerar kommande CD-specialiserade butiker. Men det finns några, som The Beat Goes On i Stockholm, och där är bilden klart positiv. Ägare Lars Ryen säger till mig:
”Jag ser en viss ökning av CD det senaste året, alltså i antal. Min butik har ju från starten 1987 varit en utpräglad CD-butik, den har upplevt CD:ns uppgång och dalar likväl som vinylens nedgång och uppgång, och skillnaden i pris till kund har aldrig varit större mellan CD och vinyl! Att vinylen har gått förbi i försäljning gäller ju bara omsättning i kronor, inte antal, och det är inte svårt när en LP är nära på tre gånger så dyr som samma musik på CD.”
Mer generellt för fysisk produkt beskriver Ryen situationen:
”Jag kan ändå känna att de stora skivbolagen tog sitt ansvar och började producera vinyl igen, som bekant var noll några år. Vilket har trissat upp intresset för fysiska produkter kontra streaming. Men de verkar ha glömt att cd/vinyl är en mängdvara och att priset är den viktigaste faktorn. De genuint musik/skivintresserade/samlarna får svårare och svårare rent ekonomiskt att tillgodose sina behov och intressen, att köpa många. Det är bl a därför begagnat marknaden ökar enormt.”
Jonas Kullhammar med jazzetiketten Moserobie har blivit bekant som entreprenören som envist vägrar Spotify. Han presenterar en annan aspekt:
”Jag säljer en hel del CD, men tror att en av anledningarna att jag faktiskt gör det är att jag vägrar Spotify. Sedan tycker jag fortsatt att jag ser bättre resultat när jag skickar ut CD-promos till press mot när jag skickat ut digitalt via mail.”
Johan Hargeby på Sound Pollution har en stor del intäkter från streaming. Men det fysiska överväger fortfarande. Han säger med en lätt raljerande avrundning:
”Jag är faktiskt överraskad hur väl det fysiska formatet står sig, i alla fall vad gäller rockmusik och dess otaliga genres, AOR fortfarande mycket CD, inte mycket vinyl. Black/death/thrash metal kanske 50/50 CD/Vinyl. Jag tror stenhårt på en mix av digitalt och fysisk inom det vi sysslar med, d.v.s. ”riktig musik”.
Vi CD-entusiaster är en liten men strävsam skara. I nischgenrer är vi några stycken, i exempelvis metal otaliga, i det breda popformatet existerar vi knappt. Men några procent av marknaden tycks vi kunna knapra åt oss även framgent.
Det är dock klart tveksamt om det blir några ”CD:n är tillbaka!”-rubriker i breda medier.
Det är nog bara vinylen förunnat.
*
Just som denna text görs meddelar SVT detta, kanske ett tecken om mer: https://shorturl.at/jlqtP
*
Tittar man på storsäljarna i nyutgiven CD finns vinnarna i Sydkorea. ALLA vinnarna. Av de 20 mest sålda CD-skivorna 2023 var 19 K-Pop. Undantaget var Taylor Swift. I Sydkorea skriver ingen sådana här krönikor. Där undrar man nog snarare varför inga upprepar deras recept.
Lars Nylin
