När Folk at Heart arrangerades i Örebro i helgen innebar det tionde gången för ”lillasystern” till Live at Heart. MI fanns på plats.
Den som vill bo på hotell i Örebro första helgen i januari och har problem med folkmusik bör definitivt undvika Scandic Grand Hotel. Under två dagar invaderas hotellet intill konferensanläggningen Conventum bokstavligen av folkmusik. Inte bara lobby och hotellets restauranger används, även konferensrum och ett antal ”vanliga” hotellrum är plats för medelstora och små framträdanden av representanter för folk/visa/world och angränsande genrer.
Årets upplaga av Folk At Heart innebar den tionde sedan premiären 2014 (det är rätt räknat, en festival blev inställd under pandemin) för något som kanske kan beskrivas som en svensk miniversion av årliga Kansas Folk Alliance International Conference på hotellet The Westin Kansas City at Crown Center – giganten bland internationella folkmusik-showcase-festivaler.
De flesta av 80-talet namn i Örebro är knappast att rubricera som stora ens i sin genre. Det handlar mer om ambitiös gräsrotsnivå, även om vissa, som duon Våtmark – Sandra Nerggren och Nina Grigorjeva – med sin ”snuskfolk” är högst omtalade i sitt sammanhang. Mest allmänt kända namn i år var troligen veteranerna Kenny Håkansson, Bill Öhrström (bilden) och Ted Ström, en trio som utöver musicerade även scensamtalade. Till detta kom några internationella namn.
Vid invigningen kom Folk at Heart kanske som närmast Musikindustrins genomsnittliga läsekrets – åtminstone denne rapportör – när Håkan Pettersson fick Folk at Hearts ambassadörspris. Pettersson var under årtionden flitig bevakare av populärmusik för tidningen Nerikes Allehanda och blev bekant för många promoavdelningar på musikbolagen.
Efteråt summerade en av de festivalansvariga, Andreas Svensson:
– Det var lika bra stämning som vanligt på spelkalaset. Och ett flertal band stack ut på ett överraskande sätt….La Riippa Group från Finland var en riktig urkraft som svepte med sig publiken på bästa sätt. Wooli Duo från Trondheim med kinesisk luta och specialanpassat slagverk fick folk att gå och hämta sina kompisar för att de inte skulle missa dem.
Vad utmärkte årets upplaga?
– Överhuvudtaget var den fantastiska bredden av genrer, artisters skicklighet i att sjunga och ett flertal exotiska inslag något av det som stack ut lite extra i år.
Hur ser det ut framåt?
– En positiv och inspirerande trend är att antalet volontärer som hör av sig och frågar om de kan hjälpa till ökar för varje år. Ett år som det här, med ca 80 band, går det åt 40-50 personer till att vara rumsvärdar, entrévärdar och incheckningspersonal.
Hur många år ytterligare blir det för Folk at Heart?
– Vi kör på tills vi lägger näsan i vädret å blir jordgubbar.
Text & foto Lars Nylin
