Det är dags att summera året. Daniel Johansson är först ut av MI:s skribenter, han menar att 2024 har varit ett på många sätt positivt år, och hävdar att AI inte är slutet på något som helst sätt, det är början på något mycket bättre.
Jag har fått äran att inleda årskrönikorna för året, Lars Nylin följer nästa vecka, och sedan Christel Valsinger lagom till nyår. Precis som vanligt har vi lite olika inriktningar, och mitt fokus här på MI är som bekant musik, teknik och ekonomi.
I min förra årskrönika skrev jag bland annat:
”Jag tror inte ett dugg på domedagsprofeterna som menar att AI kommer utplåna mänskligheten. Däremot tror jag att AI, tillsammans med den informationsteknologi vi har utvecklat i över 70 år, revolutionen inom precisionsmedicin, spatial computing etc, radikalt kommer förändra människan och samhället under de kommande årtiondena. Och som vanligt är musiken ett av de första områdena att påverkas i ett teknikskifte.”
Ni som har följt mina (ibland alldeles för långa) texter här på MI under de senaste femton åren, vet att jag har en rätt positiv inställning till vetenskap och teknisk utveckling. Än så länge är de de bästa verktygen mänskligheten har för att skapa en dräglig tillvaro för så många som möjligt, förutsatt att alla får ta del av upptäckterna och innovationerna.
För exakt ett år sedan släpptes den första versionen av Suno, några månader senare släpptes Udio. Där och då rådde en ganska stor osäkerhet kring vart det här skulle ta vägen, i någon mån råder väl fortfarande mycket osäkerhet, men en hel del saker har också hänt under året som jag ser som positiva.
För det första har flera nya AI-modeller och plattformar utvecklats och lanserats under året där företagen har inställningen att tekniken måste vara upphovsrättskompatibel, träningsdataset måste vara licensierade, och korrekt rättighetshavare måste identifieras och kompenseras på output.
Fairly Trained har certifierat närmare 20 olika företag, modeller och plattformar enligt sina kriterier för vad som utgör etisk AI och upphovsrättskompatibilitet. Bland dessa finns Jen, Endel, Beatoven, Voice-Swap, Soundful, Splash, Vocalist och andra.
Det faktum att det är tekniskt möjligt att säkerställa att korrekt rättighetshavare får kompensation vid genererad output kommer att bli ett starkt argument i kommande rättegångar mot företag som Suno, Udio och Anthropic. Påståendet att det inte ”går” att identifiera rättighetshavare vid output faller.
Med artificiella neurala nätverk är det viktningarna – det vill säga styrkorna i kopplingarna mellan de artificiella neuronerna (noderna) – som avgör vad output blir. Dessa viktningar kan användas för att spåra bidrag från specifika dataset i modellen. Exempelvis kan en output fördelas som 0,33% från ISRC nr 1, 0,47% från ISRC nr 2 och 1,12% från ISRC nr 3, osv osv, vilket möjliggör tydlig attribution.
Något som flera forskare också visat under det senaste året, med studier som till exempel Computational Copyright: Towards A Royalty Model for Music Generative AI och Copyright Policy Options for Generative Artificial Intelligence.
För att AI-modeller ska vara fullt förenliga med upphovsrätten krävs att de tränas på licensierad data som är godkänd av rättighetshavare. Ett av de viktigaste stegen framåt, som jag ser det, är att branschen (eller någon annan) börjar tillhandahålla högkvalitativ och licensierad träningsdata för de aktörer som vill agera i enlighet med upphovsrätten.
För det andra har branschen enats runt omkring ett antal grundläggande principer och förhållningssätt kring generativ AI, oberoende av om det är representanter för skivbolag, musikförlag, utövare, låtskrivare, managers eller någon annan funktion i branschen.
Ett antal potentiellt prejudicerande juridiska case har inletts, och även om det kanske kommer dröja till slutet av 2025 innan rättegångarna drar igång, är det rimligt att anta att utgången kommer få stor betydelse för de kommande åren. Precis som de initiala rättegångarna kring piratkopieringen under åren 2000–2002 fick stor betydelse.
Och för det tredje, politiken verkar i rätt hög grad stå på upphovsrättens sida, något som blivit tydligt med såväl AI-förordningen i EU, lagförslag i USA, och andra initiativ runt om i världen. Även om det självklart finns politiker och lagstiftare som kanske inte håller med, är det en helt annan situation idag jämfört med 00-talet.
Sammantaget skulle jag alltså säga att 2024 har varit ett positivt år!
Samtidigt som teknikutvecklingen har gått i en rasande fart, vilket jag alltså också i huvudsak ser som något bra, har saker och ting blivit tydligare. Men, det är ändå viktigt att påpeka att än så länge finns det flera frågor som inte är fullständigt besvarade:
– Vart går gränsen för när en output kan tillskrivas upphovsrätt? Samtliga plattformar går mot att bli mycket mer dynamiska än att bara skriva en prompt och få en färdig låt, det börjar bli mer av verktyg där musikskapare samarbetar med en AI-modell, bollar, förändrar och utvecklar musiken, ungefär som en traditionell DAW men som du kan kommunicera med. Om jag skapar en låt i samverkan med ett AI-verktyg, hur ska mitt bidrag som upphovsperson värderas mot maskinens bidrag? Finns det någon tröskel, när maskinen så att säga har bidragit med ”för mycket”, och där output därmed inte kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd?
– Nyckelfrågan: Måste en aktör som tränar upp en AI-modell med insamlat material först inhämta godkännande för sådan användning, eller faller sådan användning under fair use, eller undantaget för text- och datautvinning?
– Hur ska fördelningsmodeller från DSP-er fungera i ett paradigm där det kanske är tusentals rättighetshavare som ska ha en liten, liten andel av intäkterna från en AI-låt? Är det kanske med detta som branschen inser nyttan med blockkedjan och utvecklar en ny lösning som kan hantera data på ett mycket mer effektivt och säkert sätt?
För DSP-er förändras egentligen ingenting, även för AI-låten Visa dina tuttar som låg nr 1 på Viral Topp 50 på Spotify i Sverige under ett gäng veckor i höst, är det ISRC-koden som kan användas som identifikator, den stora frågan är vad som händer sen, när pengarna betalats ut och en distributör eller en label eller ett sällskap som Stim ska fördela pengarna till alla de rättighetshavare vars musik använts på ena eller andra sättet?
Allt löses inte i en handvändning, och det finns en risk att musikskapare och andra rättighetshavare kommer se en viss nedgång i intäkterna under de kommande åren. Under 2024 har GEMA, SACEM, APRA AMCOS, och nu senast CISAC, släppt undersökningar och uträkningar som visar att det är troligt att framför allt bakgrundsmusik, produktionsmusik, synkroniseringsintäkter ligger i riskzonen framöver. Än så länge har vi inte sett någon nedgång, blir 2025 det första året?
Många spännande frågor inför det nya året, och jag är fullständigt övertygad om att vi kommer hitta lösningar.
För att zooma ut lite, vi är i början av något som kommer förändra människan och hennes samhälle fundamentalt, och självklart också kulturuttryck och musiken. Om ni inte har sett den här intervjun med Geoffry Hinton, som fick Nobelpriset i fysik här i höst på grund av sin forskning kring artificiella neurala nätverk, gör det. Det är inte bara ett tips, det är en direkt uppmaning. 🙂
Min vana trogen kastade jag ett getöga på tillkännagivandena även i år, samtidigt som jag grejade i köket, och när det avslöjades att Hinton fick Nobelpriset i fysik blev jag inte bara närmast chockad, jag blev också riktigt, riktigt rörd. Det kan låta märkligt att en vuxen man som jag själv börjar böla över ett fysikpris (jag fick gå undan lite så ingen såg det), men för den som kan sin AI-historia vågade Geoffry Hinton gå emot ett helt vetenskapligt etablissemang och hålla fast vid sin grundteori: För att kunna skapa riktigt bra artificiell intelligens måste vi lära oss av naturen och biologin, inte använda oss av symbolisk logik.
Nu befinner vi oss i läget att människan (äntligen) är på väg att utveckla och integrera intelligens på riktigt i vår vardag, i vår omgivning och i vårt samhälle. Man behöver inte skriva under på Ray Kurzweils prognoser för de kommande årtiondena i The Singularity Is Nearer, eller Mustafa Suleymans tankar om hur konvergerande tekniker kommer accelerera utvecklingen radikalt framöver, i The Coming Wave, men de flesta är nog överens om att vi står inför paradigmskiften som gör att alla tidigare skiften bleknar.
Personligen har jag bara gått och väntat.
Det var precis det här vi pratade om i transhumanistiska kretsar på 90-talet, och det känns nästan lite surrealistiskt att det som i alla fall jag var mycket tveksam till om det skulle kunna hända inom min livstid, nu faktiskt börjar hända.
Vad kommer det leda till? Jag har mina aningar, och jag har samlat det under en teori med arbetsnamnet ”The Balance of Becoming”, som nog kommer se dagens ljus vilket år som helst. Det är en teori som bygger på vikten av strukturerad kalibrering och politiskt balanserande mellan den individuella människans subjektiva lokala kulturella meningsskapande, och den kollektiva mänskliga superorganismens närmast deterministiska ”behov” av utveckling baserat på innovation, kunskap och marknadsekonomi. Eftersom detta inte är rätt forum nöjer jag mig med att säga att när människa och maskin smälter samman på ett ännu djupare plan, blir det åka av. Frågan är bara hur vi minimerar lidande, och maximerar gagn, för alla.
Jag sticker ut hakan och säger att jag tror detta är människans existentiella syfte ur ett mycket större kosmologiskt perspektiv (på skalan tusental år). Innan oss fanns inte komplex intelligens och självmedvetande i universum överhuvudtaget (såvitt vi vet), med vår uppkomst väcktes delar av universum till medvetet liv, och vi har därmed ett ansvar att sprida detta unika till resten av verkligheten. Intelligenta kiselbaserade förlängningar och utökningar av våra egna medvetanden är bara början.
Så, med dessa ord, som säkert uppfattas som mer än lovligt flummiga av en del, tackar jag för visad uppmärksamhet under det här året. Det blev några krönikor, de finns samlade här om någon vill botanisera. År 2025 kommer bli om möjligt ännu mer spännande och intressant, helt övertygad, och som vanligt, finns det något fenomen eller område som ni vill att vi på MI ska dyka djupare i, tveka inte att höra av er.
God jul och gott nytt år!
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
