Regeringen har skickat en promemoria på remiss med förslag på ändrade ersättningsregler för användning av musik. Syftet med förslaget är att anpassa svenska regler till RAAP-domen från EU-domstolen.
I september 2020 meddelade EU-domstolen den så kallade RAAP-domen (Recorded Artists Actors Performers), som slog fast att EU-länder inte får villkora rätten till ersättning för artister och skivbolag baserat på om deras hemland erbjuder samma rättigheter tillbaka, så kallad ömsesidighet, eller reciprocitet.
Detta innebär att artister, musiker och skivbolag från länder som till exempel USA ska få ersättning när deras musik används i till exempel radio och tv i EU, även om USA inte ger samma rätt till europeiska artister, musiker och skivbolag tillbaka.
Grunden till domen år 2020 ligger i artikel 8.2 i uthyrnings- och utlåningsdirektivet. Redan när domen kom uttryckte EU-domstolen att det var ett resultat av att lagtexten var ”illa skriven”, men att det inte var domstolens uppgift att stifta lagar, de har enbart att förhålla sig till befintlig lagtext. Domstolen hade så att säga gjort sitt jobb enligt regelverket, även om de förstod att det kunde leda till oönskade konsekvenser.
EU-kommissionen, som just föreslår nya lagar och direktiv, genomförde efter domen studier och offentliga samråd med såväl medlemsländer som upphovsrättsorganisationer, och andra intressenter som fick dela med sig av sina synpunkter. Målet var att få en bredare förståelse för hur olika länder hanterade situationen och hur regler om ömsesidighet skulle påverka musikindustrin inom EU.
Trots detta arbete har kommissionen fortfarande inte lagt fram något lagförslag, något MI skrev om under förra året.
På grund av denna fördröjning är Sverige nu mer eller mindre tvingade att anpassa svensk lag till RAAP-domen, och har därmed lagt fram en promemoria, som nu går ut på remiss. Där föreslås att kravet på ömsesidighet ska tas bort, något som kan leda till minskade intäkter för svenska rättighetshavare och ökade kostnader för musikanvändare i Sverige, som till exempel radio och tv. De nya lagändringarna påverkar inte privat musikanvändning, som till exempel på streamingtjänster.
Regeringen har vid flera tillfällen tidigare uttryckt missnöje och besvikelse över att kommissionen inte har lyckats landa i något förslag, och Gunnar Strömmer, justitieminister, säger:
– Regeringen anser att konsekvenserna av domen är mycket problematiska. Regeringen har därför sedan domen kom, tillsammans med likasinnade EU-länder, arbetat hårt för att kommissionen ska gå fram med ett lagförslag som gör det möjligt att behålla nuvarande regler. Kommissionens initiativ har dock dragit ut på tiden och något förslag på EU-nivå är inte längre att vänta i närtid.
– Den här frågan har även engagerat kulturministern, näringsministern och utrikeshandelsministern, och regeringen kommer att fortsätta arbeta för en lösning på EU-nivå. Från ett svenskt perspektiv är det en självklarhet att principen om ömsesidighet bör fortsätta vara vägledande på upphovsrättsområdet.
Regeringen har varit aktiv i att kommunicera vad man anser, tidigare i år skickade ovan nämnda ministrar ett direkt brev till kommissionär Thierry Breton, som är ansvarig för den inre marknaden i EU, där man uttryckligen påvisade att för ett musikexportland som Sverige kommer detta få en effekt.
I promemorian hänvisar man till tidigare undersökningar, och skriver bland annat:
”Enligt studien uppskattas den ekonomiska överföringen i form av inkomstutflöden från nämnda medlemsstater enbart till USA till lägst 35,2 och högst 66,3 miljoner euro årligen. För svensk del uppgår motsvarande siffror till 4,3 respektive 8,6 miljoner euro, vilket kan sättas i relation till den totala distributionen som, enligt studien, i genomsnitt uppgår till uppemot 30 miljoner euro per år. Enligt studien har vissa producentgrupper uppskattat överföringen till högre belopp.”
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025, och remissvar ska ha inkommit innan den 12 december.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
