Den 16 oktober publicerades den utredning som Myndigheten för kulturanalys har genomfört på regeringens uppdrag, där de kartlagt och beskriver hur den svenska kulturen finansieras, med ett fokus på privat finansiering.
Myndigheten för kulturanalys har som uppdrag att sammanställa officiell statistik inom kultur och fritid, och genomför också regelbundet kulturvaneundersökningar bland vuxna och barn och unga. Dessutom genomför de analyser och utvärderingar med fokus på statliga reformer och insatser, och lägesbedömningar i relation till de kulturpolitiska målen.
I regleringsbrevet från regeringen inför år 2023 fick myndigheten uppdraget att kartlägga och analysera kulturområdets finansiering, med särskilt fokus på den privata finansieringen. Uppdraget var att analysera om privata aktörer skulle kunna bidra mer till finansieringen av kulturverksamhet, och att beakta konsekvenserna av olika finansieringskällor i relation till de kulturpolitiska målen.
Den 16 oktober publicerades rapporten, som innehåller en hel del viktiga nyckeltal och analyser som berör musikindustrin. Myndigheten drar fyra huvudsakliga slutsatser baserat på det arbete som har genomförts:
1. Hushållen är den största privata finansiären i Sverige.
2. Det finns stora skillnader mellan olika former av verksamheter.
3. Ett eventuellt arbete för ökad privat finansiering av kulturen kräver långsiktighet.
4. Flera överväganden behövs i relation till de kulturpolitiska målen.
I rapporten går till exempel att läsa:
”Kulturanalys bedömning är att förutsättningarna för att öka den privata kulturfinansieringen i dag är begränsade. Begränsningarna bottnar i 1) kulturverksamheters brist på kunskap, resurser och kapacitet att arbeta med privat finansiering, 2) privata finansiärers bristande engagemang och förutsättningar för att finansiera kulturverksamhet, och 3) den ekonomiska incitamentsstrukturen.”
För att kulturen i ökad utsträckning ska kunna finansieras med privata medel, menar myndigheten att kulturen generellt behöver stärkas:
”Att utveckla åtgärder för att stärka konstens och kulturens ställning i samhället bedömer Kulturanalys är viktigt i det långsiktiga arbetet med att öka den privata finansieringen. Kulturanalys har tidigare pekat på behovet av att stärka de estetiska ämnenas roll i olika delar av utbildningskedjan för att förbättra förutsättningarna för allas möjlighet till deltagande i kulturlivet. Kulturanalys bedömer att denna typ av insatser är viktiga också för att skapa förutsättningar för ökad privat finansiering, dels genom att det kan leda till ökad och breddad kulturkonsumtion, dels genom att det långsiktigt kan öka intresset för att finansiera kulturverksamhet.”
Förutom statistiska sammanställningar över hur kulturen finansierats övergripande under de senaste åren, där även hushållens utgifter för streaming, konserter och festivaler ingår som privat kulturfinansiering, har myndigheten genomfört ett sextiotal intervjuer med företrädare för olika verksamheter.
Där framkommer till exempel att det finns en stor oro för minskad offentlig finansiering av kulturen, man skriver till exempel:
”Farhågan att den offentliga finansieringen är på väg att minska uttrycks av såväl kulturverksamheter som branschorganisationer och fackliga företrädare. Många säger att man redan upplever denna förändring och tolkar det som att det är en utveckling som kommer att fortsätta. En av de fackliga företrädarna anser att regeringen är tydlig när det gäller ambitionen att dra ner på den offentliga finansieringen:
Jag menar, det hörde vi ju kulturministern säga häromdagen, att hon säger att konstnärer måste lära sig att stå på fler ben än bara bidragsbenet.
Den fackliga representanten säger också att bilden att konstnärer bara står på bidragsbenet inte stämmer och att sådana uttalanden därför representerar en felaktig bild av verkligheten.”
Rapporten balanserar mellan de två perspektiven, å ena sidan vore en ökad privat finansiering önskvärt, något som också framkommer i intervjuer och underlag, å andra sidan finns det risker. Man skriver:
”Fler privata finansiärer kan på ett positivt sätt bidra till minskat beroende av enskilda bidragsgivare. Men privat finansiering kan också skapa risker för anpassning och styrning av verksamheters inriktning och innehåll. I utredningen framkommer exempelvis att det finns en tendens bland privata finansiärer att vilja finansiera konst och kulturverksamhet som syftar till olika former av samhällelig nytta.”
Myndighetens slutsats kan sammanfattas med att regeringen bör tänka till både en och två gånger innan man radikalt börjar förändra kulturpolitiken och hur kulturen finansieras, Kulturanalys skriver:
”En finansieringsstruktur som i större utsträckning inkluderar privata finansiärer, med olika bevekelsegrunder och utgångspunkter för sitt engagemang i kulturlivet, har potential att skapa förutsättningar för både mer kultur och större mångfald. Dock finns en risk att det främst är verksamheter som redan är framgångsrika i arbetet med privat finansiering som gynnas. Om den offentliga finansieringen samtidigt minskar finns risken att verksamheter och kulturuttryck som inte attraherar eller genererar privata medel får svårare att finansiera sin verksamhet, vilket kan leda till minskad mångfald.”
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
