En ny rapport från musikbolagens globala branschorganisation IFPI visar att EU riskerar att hamna efter jämfört med många andra musikmarknader i världen, bl a på grund av bristande och oklar lagstiftning.
Rapporten Music in the EU lanserades under tisdagen, en rapport sammanställd av musikbolagens globala branschorganisation IFPI. I rapporten analyserar man EUs position som musikmarknad, och konstaterar att tillväxten inom EU var mindre under år 2023 än det globala genomsnittet.
Detta kan delvis förklaras med att EU är mer mogen som streamingmarknad, jämfört med marknader som t ex Kina, Mellanöstern och Afrika. Men värdet på den totala EU-marknaden är fortfarande klart lägre än år 2001, om man inflationsjusterar statistiken, vilket enligt rapporten betyder att det finns utrymme för tillväxt. Intäkterna till masterägare i EU år 2023 utgjorde endast strax över 60% av de totala intäkterna år 2001, inflationsjusterat.
Rapporten visar att lokal musik har stor betydelse i de olika EU-länderna, sammanlagt 60% av topp 10 låtar under år 2023 var från inhemska artister. I Danmark, Sverige och Finland var det 90% lokala artister, endast Miley Cyrus slog sig in på topp 10 för året.
Exporten utanför EU är det dock lite så och si med, åtminstone om man tittar på den globala topplistan. USA hade 113 låtar på den globala topp 10-listan under 2023, medan Frankrike och Tyskland hade 9 vardera, Sverige 7. Sydkorea, Nigeria, Colombia, Puerto Rico och Argentina hade fler megahits på den globala topplistan än alla länder i EU (UK borträknat eftersom de inte är med i EU).
Victoria Oakley, CEO på IFPI, kommenterar rapporten:
– Det är tydligt hur musikbolagens arbete, investeringar och passion, tillsammans med deras partnerskap med fantastiska europeiska artister, driver positiva utveckling inom EU och stödjer dess ledande roll på den globala musikscenen.
– Dock visar data i denna rapport att andra delar av världen utvecklas och växer snabbt, och att EU riskerar att hamna på efterkälken. Beslutsfattare har en möjlighet att hjälpa oss att åtgärda detta; genom att säkerställa en väl fungerande inre marknad, ge rättssäkerhet och skydd för rättighetshavare, stödja utvecklingen av ansvarsfull och etisk AI samt skapa en konkurrenskraftig spelplan där dagens dynamiska musiksektor kan utvecklas.
IFPI sammanfattar tre områden där lagstiftare och EU-institutioner kan bidra till att stärka EUs musiksektor:
1) Föregripa nationella initiativ som kan äventyra funktionen av den digitala inre marknaden och musikbranschens förmåga att växa och utvecklas dynamiskt.
2) Stoppa AI-företags obehöriga användning av upphovsrättsskyddat innehåll.
3) Fullt ut upprätthålla EUs immaterialrättsliga regler över hela Europa.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
