Under måndagen kom nyheten att amerikanska RIAA stämt Suno och Udio, de två ledande plattformarna för promptbaserad AI-generering av musik. Daniel Johansson tror att fallen kommer få stor betydelse för musikindustrin under de kommande åren.
Den här veckan skriver vi om flera stora AI-nyheter under rubriken Notiser: Meta släpper flera AI-modeller, Googles nya modell klarar av att lägga musik på rörlig bild, samtidigt som Universal Music Group lanserar AI-pluginen MicDrop i samarbete med SoundLabs.
Men, den största nyheten är tveklöst att RIAA, den amerikanska branschorganisationen som företräder musikbolagen, lämnat in stämningar mot både Suno och Udio. Stämningen mot Suno har lämnats in vid distriktsdomstolen i Massachusetts, medan stämningen mot Udio har lämnats in vid distriktsdomstolen i södra New York.
Det skulle kunna sägas vara de första större juridiska processerna på området generativ AI för musik, och resultatet kommer troligen få stor betydelse för hur saker och ting kommer utvecklas under de kommande åren. Suno, som släpptes under hösten 2023, och Udio som släpptes nu i våras, har ända från starten misstänkts träna sina AI-modeller på inspelad musik som de inte haft rätten att använda.
RIAA:s chefsjurist Ken Doroshow säger:
– Detta är uppenbara fall av upphovsrättsintrång som involverar olicensierad kopiering av ljudinspelningar i stor skala. Suno och Udio försöker dölja hela omfattningen av deras intrång snarare än att bygga sina tjänster på en sund och laglig grund. Dessa stämningar är nödvändiga för att förstärka de mest grundläggande reglerna för en ansvarsfull, etisk och laglig utveckling av generativa AI-system och för att få ett slut på Sunos och Udios uppenbara intrång.
Stämningarna innehåller en mängd exempel där musik har genererats som inte bara låter som artister, utan som är mer eller mindre kopior av de förlagor som uppenbart använts i träningen. I stämningarna länkas till låtarna, men Udio har varit snabba och plockat ned dem sedan igår, medan Suno fortfarande har kvar några av låtarna.
Svenska Dagbladet skrev för några dagar sedan om Emma Härdelin, sångare i Garmarna, vars röst återfunnits i musik från Udio, och här på MI har vi vid flera tillfällen länkat till musik som låter som Björk, Per Gessle, Genesis och andra artister.
Introduktionen av generativ AI har lett fram till högljudda diskussioner om vad som är rätt och fel i samband med att AI-modellerna tränas. De flesta AI-företagen, inklusive Google, OpenAI, Microsoft, Stability AI, Anthropic, och även Suno och Udio, menar att den träning som genomförs är en del av en forskningsprocess, man hänvisar till det undantag som i Sverige kallas undantaget för text- och datautvinning som gör det möjligt för aktörer att skapa ny kunskap genom att identifiera mönster och sammanhang ur data.
Undantaget innebär dock att aktören måste ha en laglig tillgång till underlaget, t ex genom att det ligger öppet och fritt och inte är skyddat av upphovsrätten, eller att användaren genom samtycke fått tillgång till innehållet genom t ex en licens. Företagen har tolkat undantaget som att så länge innehållet är tillgängligt, som t ex på streamingtjänster som Spotify eller YouTube, är det fritt fram att använda innehållet för träning.
Rättighetshavarna, oberoende av om det gäller böcker, tidningsartiklar, låttexter, musik, bilder, filmer eller något annat menar att undantaget inte kan användas här. Någon som använder innehåll på det här sättet måste ha en licens på plats för den sortens användning.
Så nu är det dags alltså, att avgöra vad som gäller för musik, och det är inte en dag för tidigt.
Hela världsekonomin befinner sig i spinn på grund av AI-hajpen. Få lär ha missat att Nvidias börsvärde passerade både Apple och Microsoft under förra veckan, och gjorde chiptillverkaren till världens högst värderade bolag.
Apple hade intäkter på över 4 000 miljarder kronor under år 2023, Microsoft hade intäkter på över 2 200 miljarder kronor. Nvidia? 280 miljarder.
Förväntningarna på AI är om möjligt ännu högre än förväntningarna på IT i stort kring millennieskiftet.
Men, vad händer om de produkter och tjänster som AI-företagen har lanserat helt enkelt visar sig vara byggda på olaglig grund? Vad händer om det visar sig att såväl ChatGPT som Gemini, som Suno och Udio, har byggt sina affärsmodeller på rena upphovsrättsintrång?
Stämningarna av Suno och Udio skulle kunna jämföras med stämningarna av Napster och Grokster, med rättegångar som för över 20 år sedan skapade de prejudikat som lade grunden för en laglig streamingekonomi.
Skillnaden är att då handlade det om rätt små verksamheter, nystartade bolag som chansade hejvilt. Suno och Udio är också nystartade och rätt små verksamheter, men nu handlar det också om världens absolut största techföretag, som gjort samma slags chansning. Precis som de investerare som gått in med miljarder.
IT-bubblan sprack inte primärt på grund av upphovsrättsfrågan, men det är fullt möjligt att AI-bubblan får sin första pyspunka just på grund av den.
Jag hyser inga som helst tvivel om att upphovsrätten kommer segra, igen. De företag som olovligt tränat sina AI-modeller kommer tvingas göra om, göra rätt, och det kommer sannolikt få en stor effekt på hela AI-ekonomin eftersom själva grunden till de tillämpningar som lanserats de senaste två åren bygger på samma slags intrång.
Idag har majoriteten av plattformarna inte slutit licensavtal med de som äger rättigheterna till det innehåll man använt för träningen av modellerna, och majoriteten delar inte med sig av sina intäkter till rättighetshavarna.
Istället har Suno, som nyligen tog in över en miljard kronor i riskkapital, börjat betala ut en andel av sina intäkter till de mest populära låtarna som genererats av de som använder tjänsten. I konceptet ”Summer of Suno”, betalar de under juni månad ut en miljon kr till de 500 mest spelade låtarna på plattformen, varav den mest spelade låten får en utbetalning på motsvarande 100 000 kr via PayPal.
De som äger musiken som man olovligt använt vid träningen får ingenting. Provocerande, minst sagt.
Stämningarna mot Suno och Udio är nu inlämnade, men vi kan räkna med att processen kommer bli långdragen. Oberoende av vad distriktsdomstolarna kommer fram till, kommer fallen sannolikt överklagas till nästa instans. Med tanke på vilken betydelse domsluten har, är det rimligt att anta att det kommer gå hela vägen upp till den amerikanska högsta domstolen.
I så fall kan vi kanske räkna med ett slutligt prejudikat 2026 eller 2027, beroende av hur snabbt det amerikanska rättsväsendet bestämmer sig för att agera. Det kan dröja ännu längre. Frågan är hur mycket skada plattformarna kommer åsamka rättighetshavarna fram tills dess?
Frågan är därför hur snabbt branschen och techbolagen lyckas få fram lagliga alternativ. Även om prejudikaten mot Napster, Grokster och KaZaa var viktiga under 00-talet, var det först när en laglig tjänst lanserades som var bättre än fullösningarna som en ny musikekonomi kunde byggas upp. Jag tror samma sak gäller här.
Tekniken är här för att stanna, att prompta musik, bild, text, film, spel, kod, kommer, och ska, vara en naturlig del av människors liv framgent. Men, det måste gå rätt till, och nu är i alla fall första steget taget. Räkna med att MI kommer följa de här två processerna noga framöver.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
