Sverige har ett antal välrenommerade jazzetiketer. Men det bredaste fönstret utåt skapas av ett tyskt bolag. MI tittar närmare på Act Music i München, grundat av Siggi Loch och nu drivet av Andreas Brandis, i ett skede när två av bolaget svenska hörnstenar har aktuella 30-årsplattor: Nils Landgren och e.s.t.
När den tyske jazzentusiasten och skivbolagsmannen Siggi Loch kom till Sverige på 1960-talet fascinerades han djupt av svenska musiker som Jan Johansson och Georg Riedel. När Loch några decennier senare lämnade sitt jobb på dåvarande WEA för att starta egna Act Music var det därför ingen sensation att svensk musik redan tidigt fanns på releaseschemat hos ett bolag som startades i Hamburg, fanns i München i 20 år och i dag har högkvarter i Berlin.
Detta har betytt signifikanta saker för Act Music. Men inte minst har det betytt åtskilligt för att svensk jazz ska nå ut internationellt. I perioder har Act i princip varit synonymt med svensk jazzexport. Namn som Nils Landgren, på bolaget sedan 1994 och länge Acts representant i Sverige, och e.s.t – Esbjörn Svensson Trio – är bara toppnamn av vid det här laget bokstavligen dussintals svenska akter på bolaget.
I maj-juni blir kopplingen Sverige-Act extra påtaglig. Denna månad släpps en livedokumentation som gjordes när Dan Berglund och Magnus Öström i e.s.t förra hösten konserthyllade den 2008 bortgångne pianisten Esbjörn Svensson. Detta med Joel Lyssarides bland en av gästerna. Pianisten Lyssarides är i dag ett av de mest uppmärksammade svenska namnen på Act.
28 juni kommer sedan raw, ett album som firar att Nils Landgrens Funk Unit fyller 30 år. Landgren uppfyller en av Lochs visioner med Act. Den som han 2017 summerade till Dagens Industri: ”Jag gillar den musikaliska frihet som finns inom jazzen, men de artister som jag hittar har i allmänhet potential att nå även andra grupper än den vanliga jazzpubliken”.
Nils Landgrens namn dyker snabbt upp när MI ber Ida Sand, en av de kvinnliga svenska vokalisterna på Act, svara på frågan varför det blivit som det blivit med Acts roll:
– Absolut startade Acts intresse för svenska jazzmusiker med Siggi Loch. Han signade tidigt till exempel Nils Landgren och Esbjörn Svensson Trio och såg snabbt att deras kvalitéer tilltalade den tyska publiken, kanske särskilt live. Deras framgång skapade möjligheter för oss andra att verka i kölvattnet. Flera jag talat med säger att det finns något ”typiskt svenskt” som publiken ser och verkar uppskatta. Vi anses vara chosefria, autentiska och spontana. ”Svenskheten” genomsyrar numera hela bolaget, mycket för att Nisse blivit lite av en spindel i nätet på Att och hans betydelse är enorm. Att vi är flera svenska artister som sökt oss till Act är inte konstigt, då det helt enkelt öppnar upp dörren mot den europeiska jazzscenen. Acts goda renommé och passionerade medarbetare har varit avgörande för att nå ut med sin musik till en större publik.
Landgren berättar om hur det gick när han först mötte Siggi Loch och Act:
– Jag fick chansen att spela med mitt band på Jazz Baltica Festival i norra Tyskland 1994 med Maceo Parker som special guest. Chefen för det nystartade bolaget Act, Siggi, var på plats och efter konserten erbjöd han mig ett skivkontrakt. Jag sa ja!
Tror du 30 år senare att detta med svensk jazzframgång i Tyskland är ett evigt fenomen?
– Det hoppas jag. Bäst vore om Sverige också kollade in all oerhörd talang som finns i Tyskland! Det är dom värda.
Andreas Brandis har sedan 2015 blivit alltmer ansvarig för Acts operation och blev 2022 partner och VD. MI bad honom svara på några frågor om just den svenska aspekten på bolaget. Något som alltså inleddes långt innan han blev ansvarig men som han inte tycks se någar frågetecken kring:
Hur skulle du sammanfatta de svenska artisternas betydelse för Act genom åren?
– Det är nu otroliga 30 år sedan Nils Landgren började på Act 1994, bara två år efter att märket grundades. Han var en av de första exklusiva Act-artisterna och har varit en absolut hörnsten för etiketten till denna dag och även fört många unga svenska talanger till oss genom åren. Detta var startpunkten för en rad av nästan 30 svenska Act-exklusiva artister hittills. De är för många för att nämna enstaka namn, men de har alla sin del i den här historien. Detta samarbete har bidragit avsevärt till svensk jazz synlighet och framgång i hela Europa och utanför. Jag är också mycket glad att denna framgång har bestått under alla de drastiska förändringar som musikbranschen har gått igenom under denna tid. Ett bra exempel på senare tid är pianisten Joel Lyssarides, ett av Acts senaste svenska tillskott, vars debutalbum Stay Now precis har nått 25 miljoner streams på alla plattformar. Samtidigt firar det nya albumet Raw 30-årsjubileet för Nils Landgren Funk Unit – fortfarande ett av de mest framgångsrika banden i sitt slag i Europa. Och naturligtvis oförglömliga Esbjörn Svensson och hans genretrotsande trio e.s.t som firade 30-årsjubileum förra året med flera hyllningskonserter med förutom Dan Berglund och Magnus Öström flera svenska artister. Vi spelade in live ett underbart nytt hyllningsalbum som släpps i slutet av maj.
Din reflektion på varför svensk jazz är så populär i Tyskland?
– Utan att generalisera för mycket: jag tror att båda länderna delar en viss tendens till melankoli. Skandinavien är en plats för längtan för många tyskar, ett löfte om natur, lugn och skönhet. Och så ser jag också många paralleller i de musikaliska rötterna. Mycket av svensk jazz är inte bara inspirerad av den stora amerikanska jazzen utan också av europeisk klassisk musik och traditionell folkmusik. Det här är influenser som är mycket välbekanta för den tyska publiken. Och sedan tror jag att många svenska musikers scenpersonlighet också knyter an till den tyska publiken – de illustrerar ofta en känsla av genuinhet och uppriktighet som folk här uppskattar.
Lars Nylin
