I veckan röstade EU-parlamentet igenom AI-förordningen. Även om det fortfarande kvarstår ett slutgiltigt ja från Europeiska rådet, verkar det alltså som om EU blir först med en tydlig reglering kring AI. Vad kommer förordningen innebära på musikområdet? Kommer den få någon betydelse?
För ca fyra år sedan, i februari år 2020, publicerade EU-kommissionen en rapport kring utvecklingen inom AI, och hur EU skulle hantera teknologin. Rapporten låg till grund för debatter som sedan genomfördes under hösten 2020, och i april 2021 beslutades att EU skulle ta fram en förordning specifikt för AI.
Inom EU:s lagstiftning finns två huvudsakliga typer av rättsliga instrument, direktiv och förordningar.
Direktiv innebär att medlemsstaterna måste implementera reglerna i den nationella lagstiftningen, men det finns en viss flexibilitet när det gäller att välja de bästa metoderna för att uppnå de fastställda kraven. Lagstiftningen börjar inte heller gälla förrän dess att respektive land har implementerat direktivet, ofta finns det en deadline något eller ett par år in i framtiden.
Förordningar däremot är bindande i sin helhet, det finns inget utrymme för tolkningar, ingen flexibilitet, och lagstiftningen börjar gälla direkt samtidigt i alla medlemsländer. Syftet med förordningarna är just att skapa en fullständigt enhetlig lagstiftning för alla EU-länder, som också kan införas snabbt.
Under perioden mellan april 2021 och december 2022 jobbades ett förslag fram för inriktningen på förordningen, och Europeiska rådet (medlemsländerna) godkände förslaget. Under 2023 genomfördes så ett omfattande arbete för att få till en text som alla kunde acceptera.
I stort sett alla europeiska branschorganisationer i musikindustrin jobbade hårt under förra året för att få till en text som tydligt tar hänsyn till upphovsrätten och sätter krav på plattformarna vad det gäller transparens i samband med träning av modeller och hantering av upphovsrättsskyddade verk.
I december 2023 genomfördes tre dagars ”maraton-diskussioner” i parlamentet och rådet, som mynnade ut i det slutliga förslaget. Och, i förra veckan, den 13 mars 2024, röstade så EU-parlamentet igenom förordningen. Just nu går man igenom texten ytterligare, ett slags juridisk korrektur, varpå Europeiska rådet slutligen också ska godkänna den absoluta slutversionen någon gång i april.
Så, det är alltså inte helt klart ännu, även om det rapporterats så i media de senaste dagarna. Det handlar dock om en formalitet med tanke på att parlamentet röstade igenom förordningen med så tydlig majoritet. Men rätt ska vara rätt.
Många av de europeiska branschorganisationerna gick i slutet av förra veckan ut med ett positivt gemensamt uttalande, som t ex Impala, CISAC, Gesac, IFPI, IMPF och ICMP.
20 dagar efter att förordningen publicerats i EU:s officiella tidning kommer den vara aktiv, men med några olika tidsfönster innan lagstiftningen gäller fullt ut i alla länder:
– 6 månader för förbud mot AI-system med oacceptabel risk
– 9 månader för praxisregler och uppförandekoder
– 12 månader för AI-system för allmänna ändamål
– 36 månader för AI-system med hög risk
För musikbranschen är det AI-system för ”allmänna ändamål” som är av intresse, och någon gång i maj/juni år 2025 kommer alltså den lagstiftningen gälla fullt ut för samtliga medlemsstater.
Men vad innebär den nya lagstiftningen?
För det första kan det vara värt att poängtera att förordningen är ett ramverk som gäller det mesta som har med AI att göra, den del som är relaterad till upphovsrätten är ganska liten, och handlar om att stärka den redan befintliga upphovsrättslagstiftningen i just den här kontexten. Förordningen innehåller inga egentliga förändringar, utan introducerar snarare ett antal nya principer och regler som gör att upphovsrätten kan upprätthållas även i samband med AI.
Framför allt ställs nya krav på de aktörer som tränar upp AI-modeller, och/eller driver plattformar som använder sig av sådana modeller. Det handlar bl a om ökad transparens kring vad man tränat modellerna på, att innehållet måste vara godkänt för den här sortens användning, och att AI-genererat innehåll tydligt måste taggas upp som sådant.
Techbolag som OpenAI, Microsoft, Google, Anthropic, Stability AI m fl, menar att den inlärning som genomförts på all världens texter och bilder t ex, är en del av en forskningsprocess, att det bara är ett sätt för modellerna att lära sig hur människor kommunicerar (eller för den delen skapar musik), och att bolagen därmed inte behöver någon licens för att använda sig av materialet.
Man hänvisar till undantaget för text- och datautvinning (TDM), som finns till för att det ska vara möjligt att skapa ny kunskap genom att identifiera mönster och sammanhang som inte nödvändigtvis är uppenbara vid en manuell genomgång av information. Undantaget tillämpas på många områden inom vetenskap, marknadsanalys, språkbehandling och annat.
Undantaget innebär dock att aktörerna måste ha en laglig tillgång till underlaget, t ex genom att det ligger öppet och fritt och inte är skyddat av upphovsrätten, eller att användaren genom samtycke fått tillgång till innehållet genom t ex en licens.
Och det är här problemet ligger. Många av techbolagen har tolkat det som att ”öppet och fritt” helt enkelt gäller det mesta som har publicerats.
Rättighetshavarna, oberoende av om det gäller böcker, tidningar, filmer, bilder, musik eller något annat, hävdar självklart motsatsen, undantaget för text- och datautvinning går inte att använda i det här sammanhanget. Eller som en erfaren musikjurist uttryckte det: ”Det vi bevittnar är historiens största upphovsrättsintrång”.
I AI-förordningen står det (på engelska, den svenska översättningen är inte publicerad ännu):
”General-purpose models, in particular large generative models, capable of generating text, images, and other content, present unique innovation opportunities but also challenges to artists, authors, and other creators and the way their creative content is created, distributed, used and consumed. The development and training of such models require access to vast amounts of text, images, videos, and other data. Text and data mining techniques may be used extensively in this context for the retrieval and analysis of such content, which may be protected by copyright and related rights. Any use of copyright protected content requires the authorization of the rightholder concerned unless relevant copyright exceptions and limitations apply.” (60i)
Det är den där sista meningen som rättighetshavarna hoppas ska leda fram till en situation där plattformarna måste inhämta godkännande innan man börjar använda upphovsrättsskyddat material för att träna modellerna.
Samtidigt kommer techbolagen troligen fortsatt hävda att det visst funnits ett ”relevant undantag” för den träning som redan skett, modellerna finns redan därute och tränades upp innan förordningen introducerades. Om OpenAI, Google och de andra skulle tvingas stänga ned sina nuvarande modeller för att ”göra om, göra rätt” och lära upp nya modeller, skulle det få en stor inverkan på såväl företagens ekonomi som kvaliteten på AI-verktygen.
En viktig aspekt i AI-förordningen är att även AI-modeller som inte tränats inom EU kommer omfattas av samma regelverk: ”Any provider placing a general purpose AI model on the EU market should comply with this obligation, regardless of the jurisdiction in which the copyright-relevant acts underpinning the training of these general purpose AI models take place.” (60j)
Nivån av transparens har varit en nyckelfråga för musikbranschen, och i AI-förordningen står: ”In order to increase transparency on the data that is used in the pre-training and training of general purpose AI models, including text and data protected by copyright law, it is adequate that providers of such models draw up and make publicly available a sufficiently detailed summary of the content used for training the general purpose model.” (60k)
Det införs också ett krav på information om huruvida innehåll är AI-genererat eller inte.
Ett europeiskt AI-kontor kommer nu upprättas som ska följa upp så att reglerna efterlevs, och en av uppgifterna kommer bli att ta fram mallar och riktlinjer för hur t ex transparensrapportering ska se ut och på vilket sätt AI-genererat innehåll ska taggas.
Så, vad kommer den nya lagstiftningen få för effekt på musikområdet?
Till en början tror jag inte speciellt mycket kommer hända med de plattformar därute som tränat upp modeller på ett tveksamt sätt, som t ex Voicify (som just bytt namn till Jammable), Suno och Musicfy. Dels kommer det dröja innan lagstiftningen finns på plats fullt ut (2025), och lagstiftning i sig självt löser ingenting automatiskt.
För det krävs tillämpning, kanhända stämningar, rättegångar, domar, prejudikat och aktiva funktioner som följer upp och mer eller mindre tvingar aktörer att göra rätt.
Redan idag pågår flera processer, som t ex de amerikanska musikförlagens process mot Anthropic, och New York Times stämning av OpenAI, och på samma sätt som vi såg många rättegångsprocesser på 00-talet kring piratkopieringen lär vi få se det under resten av 20-talet kring AI.
Jag är dock fullständigt övertygad om att upphovsrätten, och tillämpningen av den, kommer klara även den här utmaningen. Men det kommer inte ske över en natt.
AI-förordningen kommer inte göra så att modeller för röstkloning, som tränats utan korrekta licenser, helt magiskt stängs ned ”av sig själv”. Nätet kommer helt plötsligt inte bli fritt från deepfakes, och chatbotar som ChatGPT och Gemini kommer även fortsättningsvis generera nya låttexter baserat på världens samlade musikskatt.
Egentligen är det först nu som arbetet börjar (eller 2025 då). Det är först när regler och lagar finns på plats som de kan testas, och framför oss ligger sannolikt en lukrativ tidsperiod för många jurister.
Alltså, första steget är taget, och det är bra så, men endast ett första steg gör ingen promenad.
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
