Marit Woody-Lambin, operativ för Musikförläggarna, var en av talarna under ett frukostseminarium i riksdagen om immaterialrättens betydelse för Sverige, förra veckan. MI bad henne berätta mer i en 4 Snabba.
Seminariet anordnades tillsammans med Nätverket för en modern immaterialrätt. Vad är det för något?
– Nätverket för en modern immaterialrätt, som samordnas av Rättighetsalliansen, startades för att förbättra förutsättningarna för immaterialrättsintensiva företag och organisationer. Genom att samarbeta branschöverskridande vill vi belysa att Sverige behöver bli bättre på att skydda immaterialrätten och den kreativa ekonomin. Några av fokusområdena 2024 är exempelvis en nationell immaterialrättsstrategi, enklare blockeringsförfaranden mot illegala tjänster och möjligheten att agera mot intrång i live-evenemang.
– Medlemmarna i nätverket består av både organisationer och företag. Från musiksidan är det vi på Musikförläggarna, Stim och Ifpi Sverige som är med.
Ni var flera som höll anföranden om vikten av en stärkt immaterialrätt under seminariet. Vad fokuserade din presentation på?
– Min dragning – som jag höll tillsammans med Alice Rosenfeldt, jurist Läromedelsförfattarna – handlade om ”AI och upphovsrätten, möjligheter och utmaningar”. Jag beskrev den svenska musikförlagsbranschen i stort och de fördelar med AI som vårt rättighetsområde använt sig av länge eftersom det är en datatung bransch. Självklart är dock utmaningarna det vi behöver fokusera på nu och där är AI- och tech-bolagens brist på respekt för upphovsrätten viktig att betona. Därför behöver vi transparens kring vilken data och kreativt innehåll de tränat sina system på och ett samarbete framåt så att musikskapare får skälig ersättning när deras verk använts. Just nu flyttas intäkter från musikbranschens ekosystem och hämmar nyinvesteringar. Att, som nu sker, luta sig på TDM-inskränkningen (TDM = ”text and data mining” red:s anm) för att använda upphovsrättsskyddat material i AI-träning är helt emot regelns syfte. Inskränkningen ger tillåtelse att använda stora mängder data för forskningssyfte – absolut inte för att skapa nytt kreativt innehåll som sedan konkurrerar på samma marknad.
Hur tycker du generellt att det går med arbetet för att få politiker i Sverige och EU att förstå utmaningarna för upphovsrätten som AI medför?
– Generellt har förståelsen för vikten av att se över AI-frågor rekordsnabbt gått från ett undvikande ”it’s complicated” till att de verkligen, framförallt på EU-nivå, tar tag i ämnet. Men visst – det är också flera motstående intressen som ibland gör att just upphovsrätten får stå åt sidan. Det mest skrämmande är att existerande upphovsrätt urholkas, och riskerar att ytterligare undermineras, om nuvarande beteenden och tolkningar av lagen som AI-bolagen ägnar sig åt får fortgå. Vi jobbar nu hårt för att få till en förändring av den märkliga svängningen så att vi landar i en fungerande marknad med samarbete som, genom transparens, främjar sund konkurrens.
Vad mer är aktuellt för Musikförläggarna just nu?
– Haha, vi gör otroligt mycket som alltid och parallellt med vårens aktiviteter, som avslutas med Almedalen, så är vi igång med både Bokmässan och Musikförläggarnas pris som sker på hösten. På ämnet generativ AI så har vi på kansliet precis gått kurser i just det. Både för att öka vår kunskap och förståelse kring möjligheter och begränsningar (som t ex vilket material man säkert kan dela med sig av var), men också för att verkligen använda verktygen där de kan göra oss mer effektiva. Eftersom vi tyckte att det var så givande på alla sätt har vi fixat rabatt till våra medlemmar på en två-dagars kurs i generativ AI så vi hoppas att fler hoppar på tåget.
Igår publicerades rapporten Intellectual Property, Jobs & Prosperity in the Nordic Region 2024 Index, som skrivits av Dr Nima Sanandaji och bygger på en studie framtagen av Nätverket för en modern immaterialrätt. Läs den här.
Christel Valsinger
