MI ANALYS: De svenska livebolagen (del 2)

I den andra analysartikeln kring den svenska musikbranschen tittar MI närmare på de tio största livebolagen under de tio senaste åren. Vilka är de största bolagen, och hur har utvecklingen sett ut?

I en serie artiklar analyserar MI ekonomin för de största musikbolagen, livebolagen, musikförlagen och musiktechbolagen i Sverige. Del 1 i artikelserien, De svenska musikbolagen, finns här.

Turen har nu kommit till livesektorn, som för övrigt samlas på branschkonferensen Sweden Live under tisdagen och onsdagen den 16-17 januari i Skellefteå.

När pandemin slog till med full kraft år 2020 var det framför allt livesektorn i musikbranschen som påverkades. Även andra delar av branschen påverkades på olika sätt, men för de flesta artister, spelställen, festivaler, bokningsbolag, arrangörer, produktionsbolag, frilansare, och många andra, blev pandemin närmast en mardröm.

Det skulle dröja till våren 2022 innan verkligheten återvände till en liknande situation som innan pandemin, de flesta restriktioner togs bort den 9 februari 2022 i Sverige, men effekten av pandemin kvarstod under lång tid och i vissa delar av branschen lever aktörer fortfarande med effekterna från covid-19. Inte minst har pandemin, såväl som samhällsekonomin i stort med en hög inflation, påverkat biljettpriserna.

Före pandemin hade livesektorn sett en stadig tillväxt under ett helt decennium. De årliga branschsiffrorna från Musiksverige visar på en kraftig ökning för omsättningen inom livemusiken i Sverige, mer än en dubblering från 3,2 miljarder kronor år 2010 till rekordnoteringen 7,1 miljarder kronor år 2019.

I juni 2023 presenterade Svensk Live tillsammans med Svensk Scenkonst, och ytterligare organisationer inom evemenangsområdet, kompletterande statistik i rapporten Evenemang i siffror. Siffrorna bekräftar den kraftiga tillväxten under decenniet innan pandemin.

År 2011 hade Svensk Lives medlemmar en total nettoomsättning om ca 4 miljarder kronor, år 2019 hade omsättningen nästan dubblerats till närmare 8 miljarder kronor. Nedan är alltså bolagens totala nettoomsättning, inklusive det som har gått ut som upphovsrättsersättning till Stim.

Andra intressanta siffror i rapporten visar t ex att det såldes cirka två evenemangsbiljetter per invånare i Sverige året innan pandemin, dvs över 20 miljoner biljetter, och att antalet anställda inom kulturevenemangen ökade med 30 procent från år 2011 till 2019.

Totalt sett såg alltså den svenska livesektorn en kraftig omsättningstillväxt under de tio åren som föregick pandemin, men hur har det sett ut för de tio största livebolagen under tidsperioden?

På samma sätt som vi analyserade de tio största svenska musikbolagen/skivbolagen i den första analysartikeln, vill vi här titta närmare på de största livebolagen i Sverige under de tio senaste åren, med 2022 som bas. Under år 2022 placerade sig följande bolag som topp 10:

Live Nation äger Lugerinc sedan år 2008, och Sweden Rock Festival sedan 2016, och Universal Music Sverige äger United Stage genom United Stage Intressenter AB.

De tio största livebolagen omsatte 3,8 miljarder kronor tillsammans år 2022. Det kan jämföras med år 2013, då omsättningen låg på 1,6 miljarder kronor. År 2013 hade de tio största bolagen ca 35% av den totala omsättningen, år 2016 hade de 42% av den totala omsättningen, och år 2020 var 45% av den totala omsättningen relaterad till de tio största.

Pandemiåren är dock inte riktigt jämförbara och de totala siffrorna för 2022 har ännu inte släppts, men över tid verkar det ändå som om de största bolagens andel av den totala marknaden har ökat. En djupare analys av orsakerna bakom en sådan utveckling ligger utanför ramarna för den här artikeln, men är ändå värt att nämnas.

År 2018 såg topplistan ut på följande sätt:

Tittar vi på den samlade utvecklingen under de senaste 10 åren har omsättningen för respektive bolag sett ut så här:

Live Nation har under åren haft en tydligt dominant position, ingen överraskning där, men 2022 innebar en rejäl tillväxt även för bolag som All Things Live, FKP Scorpio och United Stage, som allesammans hade rekordår omsättningsmässigt.

År 2019 var ett exceptionellt år för Live Nation, då man omsatte 1,23 miljarder kronor. Som jämförelse hade de övriga topp 9 bolagen på topplistan en gemensam omsättning på 1,59 miljarder kronor det året. Efter pandemin verkar det dock som om flera av de andra bolagen har positionerat sig starkt, varför det kommer bli intressant att se hur 2023 har sett ut när årsredovisningarna trillar in senare i vår.

Resultatmässigt har det gått lite upp och ner för samtliga bolag under de tio åren, här redovisas resultat efter finansnetto:

Att Live Nation Sweden har rapporterat minusresultat även innan pandemin är inte konstigt, siffrorna ingår i den globala koncernens ekonomi och justeras för varje år beroende av många olika omständigheter. Som tidigare har rapporterats på MI är Live Nation Sweden en ganska liten del av den totala globala omsättningen, som landade på ca 170 miljarder kronor för år 2022.

I övrigt kan vi se att det bolag som resultatmässigt hade det bästa decenniet var Sweden Rock Festival AB. Det ackumulerade plusresultatet för hela perioden 2013–2022 låg på 296,7 miljoner kronor.

I övrigt har de flesta av livebolagen på topp 10-listan inte gjort några monstervinster, Lugerinc har t ex ett ackumulerat plusresultat på 6,4 milj. kr för hela decenniet, All Things Live 30,8 milj. kr (2014–2022) medan FKP Scorpio Sverige har gjort ett ackumulerat minusresultat på -97 milj. kr.

Det är viktigt att poängtera att flera av bolagen ingår i koncerner med flera andra bolag inkluderade, både i Sverige och internationellt. Analysen sträcker sig inte så långt som att i detalj gå igenom alla dessa bolag, utan fokuserar främst på årsredovisningarna för respektive huvudbolag i Sverige.

Även om vi inte inkluderar någon övergripande kvalitativ analys av livemarknaden i Sverige för den här tidsperioden, går det ändå att säga att dessa bolag totalt sett har haft en positiv utveckling. Men, att arrangera konserter och festivaler genererar ofta inte några enorma vinster. I hög grad kan dessa bolag betraktas som ”mellanhänder” som skyfflar pengar mellan publiken (biljettintäkter), och olika aktörer.

Här skulle det vara intressant att teckna en större bild av vart pengarna i slutändan hamnar, är det hos artisterna? Är det hos underleverantörer? Hur ser egentligen kartan ut över vart biljettpengarna landar till slut?

Den ackumulerade vinstmarginalen för de tio största livebolagen under de tio senaste åren har inte varit större än ca 0,7% sammanräknat. Även om pandemin påverkade en hel del, så var vinstmarginalen ändå låg totalt sett, 1,4% när år 2020 och 2021 exkluderats.

Som jämförelse hade de tio största musikbolagen i Sverige en total ackumulerad vinstmarginal på 10,8 procent under samma tidsperiod, 2013-2022. (Se del 1 i artikelserien för mer detaljer)

Vinstprocenten skiljer sig därmed markant för de tio största livebolagen för musik i Sverige i jämförelse med t ex resultaten för hela området ”Kulturevenemangspopulationen” (KEP), som introducerades i samband med rapporten Evenemang i siffror 2023. Vinstmarginalen för hela populationen om 15 500 bolag i medeltal under åren 2011-2021 låg här mellan ca 5-10 procent.

I KEP ingår dock, förutom livemusik och scenkonst, samtliga organisationer i Sverige med kombinationen 0 och/eller 6 procents moms för elva SNI-koder, som bl a innefattar artistisk verksamhet och stödtjänster, litterärt och konstnärligt skapande, drift av teatrar och konserthus, turist- och bokningsservice, nöjes- och temaparksverksamhet som t ex Gröna Lund, Liseberg, High Chaparral, Astrid Lindgrens Värld m fl, övrig fritids- och nöjesverksamhet, samt även 59.2, d.v.s. ljudinspelning och fonogramutgivning. KEP inkluderar därmed även musikbolagen och ger en bredare bild av utvecklingen för kulturevenemang och kulturproduktion i Sverige.

Även om livesektorn är den största delen av musikbranschen är det alltså tydligt att det ofta verkar vara svårt att få affären att gå ihop. Det kan finnas flera olika faktorer som ligger bakom detta, men det bör rimligtvis vara en av orsakerna till varför vi har sett kraftigt ökade biljettpriser för konserter och festivaler under det senaste decenniet, inte bara i Sverige utan i hela Europa.

Den senaste rapporten från IQ Magazine visar t ex att det genomsnittliga biljettpriset för festivaler i Europa ökade med 8 procent under 2023 jämfört med 2022, från 178 euro till 192 euro. Prisökningen kan direkt härledas till inflationen och de ökande priserna i samhället generellt. Som jämförelse, det genomsnittliga biljettpriset för europeiska festivaler år 2013 låg på 129 euro.

Under år 2023 gjorde Dagens Nyheter en undersökning av prisutvecklingen inom kultursektorn från år 2019 till 2023, dels med hjälp av konsumentprisindex och dels med stickprov. Undersökningen visade att i Sverige låg det genomsnittliga biljettpriset till festivaler i Sverige på 2 547 kronor år 2019, medan det låg på 2 929 kronor år 2023, en ökning med 15 procent. Undersökningen inkluderade dock bara festivalerna Way Out West, Sweden Rock och Lollapalooza, som ju tillhör de absolut största och dyraste, varför resultatet är begränsat. Men trenden gäller troligen även för mindre festivaler i Sverige.

I november 2023 introducerades en ny modell för de upphovsrättsliga betalningarna som arrangörer gör till Stim. Tidigare har livearrangörerna betalat en fast tariff till Stim, beroende av hur många besökare konserten har och vad konsertbiljetten har kostat. För konsertbiljetter som t ex kostat 251–300 kronor har arrangören tidigare betalat 11,44 kronor per besökare, och för biljetter i spannet 451–500 kronor har man betalat 13,46 kronor.

Den nya prismodellen innebär att arrangören betalar Stim en andel på 4% av biljettintäkterna för biljettpriser upp till 650 kr (exklusive moms). Från biljettpriser om 651 kr och uppåt kommer arrangörerna istället betala 3% av intäkterna. Överenskommelsen träder i kraft i januari 2025, med en instegsmodell under 2024.

En procentbaserad kompensationsmodell till rättighetshavarna synes rimma väl med utvecklingen, oberoende av biljettprisernas utveckling kommer rättighetshavarna få en berättigad andel av biljettintäkterna, på ett enklare sätt än tidigare.

Summerar vi analysen över de tio största livebolagen under de tio senaste åren, kan vi konstatera att de stora bolagen verkar ha stärkt sin position på marknaden och står för en större andel av de totala intäkterna idag jämfört med för 10 år sedan.

Även om Live Nation har varit dominerande under tidsperioden, såg flera andra livebolag en rejäl tillväxt under framför allt år 2022. All Things Live, FKP Scorpio och United Stage hade alla tre en omsättning på över en halv miljard kronor under år 2022, hur har det sett ut under år 2023?

Resultatmässigt kan vi dock konstatera att trots en stor omsättning är det inte många av bolagen som har genererat några gigantiska vinster, bortsett från något enstaka bolag. Detta väcker frågor kring långsiktig ekonomisk hållbarhet för livesektorn. Hur höga kan biljettpriserna egentligen bli? Finns det risker med en utveckling där det främst är de mest bemedlade som har råd att gå på konsert eller festival?

Eller som Folkert Koopmans, grundare och VD för FKP Scorpio, uttryckte det under år 2023: ”Vi spelar delvis för en elit som har råd med sådana här priser. Live-verksamheten är inte en social verksamhet, så länge det finns de som betalar så höga priser kommer systemet inte att förändras.”

Till detta ska naturligtvis läggas hur utvecklingen ser ut för alla de aktörer som inte tillhör de tio största livebolagen i Sverige. Men, för nu nöjer vi oss med detta, och konstaterar att åren 2013-2022 var minst sagt en blandad resa för de största livebolagen.

I nästa analysartikel kommer vi titta närmare på de tio största musikförlagens utveckling under de tio senaste åren. Vilka är egentligen de tio största förlagen? Hur dominerande är majorförlagen i jämförelse med de andra musikförlagen? Har även musikförlagen sett en liknande tillväxt som musikbolagen sett?

Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se

—–

Artiklarna i serien:

Del 1: De svenska musikbolagen
Del 2: De svenska livebolagen
Del 3: De svenska musikförlagen
Del 4: De svenska musiktechbolagen
Del 5: De svenska indiebolagen