Daniel Johansson ägnar veckans spalt åt att försöka reda ut ett par saker kring streamingekonomin, med fokus på de kommande trösklarna på streamingtjänsterna.
I fredags satt jag i panel på Viva Sounds i Göteborg, tillsammans med Moto Boy, Lilia Ohls från tyska Tapete Records och John Kennedy från Radio X i Storbritannien.
Viva Sounds hade en önskan om att jag skulle inleda panelen med en tio minuters genomgång av streamingens historia, hur ekonomin fungerar idag och lite om framtiden. Jag kallade min presentation: ”Three 7.5p university courses compressed into a 10 min introduction to streaming”.
Efter panelen, och under resten av festivalen, fick jag många frågor om de kommande förändringarna inom streamingen och det verkar som om AI-diskussionerna i alla fall för stunden fått konkurrens från debatten kring ”1 000 strömmar”.
Jag tänkte därför ta tillfället i akt att försöka tydliggöra ett par saker kring streamingekonomin, och specifikt de kommande trösklarna. Inga konstigheter egentligen, men det kan alltid vara bra med lite perspektiv. Låt mig börja med ett exempel, för att visa att Spotifys kommande tröskel enbart är en volymtröskel, och inte en ekonomisk tröskel, vilket kan vara bra att särskilja mellan:
Säg att du släpper en låt 26 februari 2024. (För att vara extra noggrann, du släpper en exklusiv ISRC. En låt som släpps i tre olika versioner, med tre olika ISRCs, är alltså tre olika låtar.)
Du får 10 strömmar på låten de där sista dagarna i februari, och låten kommer därmed inte ingå i royalty-potten för februari månad. Värdet på de 10 strömmarna flyttas över till de spår som ingår i royalty-potten för den månaden, dvs de som har haft minst 1 000 strömmar under perioden 1 mars 2023 – 29 februari 2024 (japp, 2024 är ett skottår).
I mars månad får din låt 990 strömmar, och låten kommer då ha nått 1 000 strömmar totalt under de senaste 12 månaderna (i praktiken två månader, den har ju bara funnits på plattformen två månader). Därmed kommer låten också ingå i royaltypotten för mars månad, och du kommer få en utbetalning för alla 990 strömmar som genererats den månaden.
I praktiken kommer alltså din ekonomiska tröskel vara 10 strömmar.
Medan de 1 000 strömmarna är en flytande 12-månaders volymtröskel som är allestädes närvarande för alla spår som finns på plattformen.
Det kan vara bra att ta med sig att royaltyn från Spotify (och alla andra streamingplattformar) är helt och hållet månadsbaserad. Det beräknas alltså 12 royaltypotter per år av Spotify för den svenska marknaden på mastersidan. (Upphovsmannasidan berörs inte av den kommande förändringen, den gäller enbart inspelningar, så Stim, låtskrivare och musikförlag kommer än så länge inte påverkas på samma sätt.)
Samma beräkning görs varje månad på varje separat marknad där Spotify finns, över 180 stycken. Pengarna betalas ut av Spotify till alla tusentals mottagare (distributörer, labels etc), och därmed är den månaden klar. Så drar en ny pott igång för nästa månad.
Det är naturligtvis förenklat, det sker mycket uppföljningar och justeringar, men grundprincipen är sådan.
För den som t ex distribuerar sin musik genom Distrokid, Amuse, Tunecore, The Orchard, FUGA, eller någon annan distributör, summerar Spotify resultatet från alla de +180 royaltypotter som beräknats för månaden, betalar ut pengarna till distributören, som gör sina egna beräkningar vilket sedan resulterar i en utbetalning till artisten eller labeln, som följer distributörens utbetalningscykel och eventuella egna tröskel.
Värdet på en ström blir därmed också helt olika för varje månad och land, det finns inga fasta per ström-värden. Eller snarare, streamingtjänsterna beräknar inte utbetalningarna på några per ström-värden överhuvudtaget. Värdet per ström är en ”efterhandskonstruktion”.
När en del artister och andra klagar högljutt i sociala medier på att ”Spotify betalar så dåligt jämfört med Apple Music och Tidal” utgår man från en matematik som jämför äpplen med päron. Hade Spotify inte haft ett reklamfinansierat gratisabonnemang hade självklart de retroaktivt beräknade per ström-nivåerna varit ungefär likadana som på andra premium-only tjänster. Men samtidigt, om Spotify inte hade haft gratisabonnemanget hade royalty-potterna också varit klart mindre, och därmed också de totala utbetalningarna till rättighetshavare.
Det som verkligen avgör hur stor utbetalning du kommer få är hur din musik står sig i konkurrensen.
Det är inte per ström-nivåer som bestämmer hur mycket din musik kommer vara värd, det är din ”streamshare”, dvs hur stor andel av den totala konsumtionen i landet under just den månaden som din musik har, och hur stor andel av streamingtjänstens intäkter som du därmed är berättigad till.
Man skulle kunna kalla det för en enda stor tävling som sker i varje land varje månad.
Värdet på dina +30 sek strömmar under en månad bestäms av hur mycket din musik konsumeras i jämförelse med konsumtionen av alla andra spår på plattformen. Problemet är att det är svårt att ha koll på konkurrensen.
På Viva Sounds jämförde jag det med att springa ett månatligt 100-meterslopp utan att kunna se de andra medtävlarna. Du springer så snabbt du bara kan, 5 000 strömmar efter några meter, 10 000 strömmar efter halva loppet, 30 000 strömmar när du kommer i mål.
Du är övertygad om att du har ”vunnit”, men det är först när du kommer i mål som du får se medtävlarna, och ser då att alla andra har passerat flera minuter före dig, och står där med 100 000, 300 000 eller 1 miljon strömmar för just den månadens race.
Ingen perfekt jämförelse, men det var hela syftet med varför jag gjorde min undersökning av svenska artister tidigare i år, för att artister (framför allt) skulle kunna få en liten bild av sina medtävlare i racet, och förstå hur konkurrensen faktiskt ser ut.
Så, egentligen är det främst vad du ser på ditt bankkonto som i slutändan avgör vilken plattform som betalar ”bäst”, och där är det i stort sett alltid Spotify som ligger i topp. Därför blir också diskussionen om att Spotify betalar ”dåligt” lite märklig, när de allra flesta artister och labels alltid får mest pengar från just Spotify, räknat i kronor.
Med den kommande förändringen kommer de allra, allra flesta som släpper nya låtar, och som kommer upp i volymen 1 000 strömmar under den flytande 12-månadersperioden, få betalt även för strömmar under volymtröskeln, eftersom samtliga strömmar som genererats under den månaden du når tröskeln kommer ingå i den månadens royaltypott.
Och för de som når 1 000 strömmar redan första månaden, kommer självklart samtliga dessa 1 000 strömmar ingå i den månadens royaltypott, och den ekonomiska tröskeln blir 0 strömmar.
Kommer effekten av det här bli att allt mer musik kommer att börja släppas första fredagen varje månad?
Det är fullt möjligt. På det sättet ger man låten chansen att nå 1 000 strömmar redan den första månaden.
Det finns naturligtvis fortfarande en hel del frågeställningar kring vad den här förändringen kommer få för effekt. Som en mycket erfaren branschperson uttryckte det när vi tjötade över en öl på Skeppet under Viva Sounds: ”Det finns nog rätt många amerikanska änkor som kommer börja gråta när de ser de nya utbetalningarna”, med hänvisning till att en ganska stor del av den musik som kommer ha svårt att passera den nya volymtröskeln troligen handlar om gamla kataloger av musik som genererar extremt få strömmar per ISRC, men som ackumulerat ändå har lett till större utbetalningar. Jag kallar det för ”rättighetsgnagande”.
På det sättet tror jag att den här förändringen framför allt kommer gynna ny och aktiv musik. Eller, riktiga artister med riktiga fans som faktiskt lyssnar på musiken. Tyvärr dock, än så länge, främst för de genrer som redan har en bra position på plattformen. Metal, jazz, klassisk musik, folkmusik etc kommer troligen fortsatt ha en problematisk ställning i konkurrensen mot pop, hiphop, dance/electronic, epadunk.
Många av de låtar som befinner sig i ”gränslandet” kommer troligen också röra sig in och ut ur royaltypotterna från månad till månad. Samtidigt får man komma ihåg att Spotifys prognos är att det bara kommer handla om totalt 0,5 procent av utbetalningarna som omfördelas, det är ingen gigantisk förändring ur ett makroperspektiv.
Deezers förändring är dock lite mer oroande.
Deezers tröskel är mycket högre än Spotifys. Vid ett snabbt påseende ser det ut att vara ungefär samma sak, många ser ”1 000 strömmar” och tänker same same, men det är två helt olika trösklar.
Och då tänker jag inte enbart på att Spotifys tröskel gäller per ISRC under föregående 12-månadersperiod, medan Deezers handlar om att halvera värdet för alla artister som inte når 1 000 strömmar per artist och månad, av 500 unika användare, utan snarare på nivån.
Deezer har ca 10 miljoner MAU (månatligt aktiva användare), Spotify har en bra bit över 500 miljoner MAU. Översätter vi Deezers tröskel till Spotifys storlek, skulle det motsvara att Spotify hade infört en tröskel på 50 000 strömmar per månad och artist, av 25 000 unika användare, eller 0,005 procent av hela populationen.
Värdet på musik från alla artister som inte har över 25 000 unika lyssnare i månaden skulle halveras, om Spotify hade infört motsvarande förändring som Deezer. Det är en mycket stor andel av alla artister i hela DIY-sektorn som inte når 25 000 unika lyssnare i månaden på Spotify, eller motsvarande 500 unika lyssnare på Deezer.
Deezers förändring tycker jag rent principiellt är klart mer oroande än Spotifys förändring, eftersom syftet är att skapa två ”klasser” av artister, professionella vs amatörer. Och även om gränsen ser låg ut, tar man med Deezers storlek i beräkningen så kommer den förändringen slå mot väldigt många.
Spotify har hur som helst släppt en bra supportsida om sin egen förändring på svenska. Det är synd att den viktiga beskrivningen av hur det kommer fungera inte poppar upp högst på Google när man söker, på grund av hur man har konstruerat sidan. Dessutom är det rejält svårt att hitta den om man går in på Spotify for Artists etc. Kanske läge att SEO-optimera den och lägga några tusenlappar på Google Ads? (hint, hint någon på Spotify).
https://support.spotify.com/se/artists/article/track-monetization-eligibility/
För den som vill förstå streamingekonomin ännu lite djupare tipsar jag också om min forskningsartikel från i våras.
Revenue Distribution From Music Streaming – A Quantitative Analysis of Swedish Artists on Spotify
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
