Förändringar i streamingekonomin står för dörren, finns det en risk att vi går en rörig framtid till mötes? Epidemic signar Jordin Sparks. Kampen om första svenskspråkiga låt över 200 miljoner strömmar på Spotify på väg att avgöras, och det är jämnt! Det och annat med Daniel Johansson.
—–
Vi är nog ganska många som har väntat på dagen då fördelningsmodellen från Spotify skulle börja skruvas på. Den som har läst mina artiklar här på MI genom åren vet att det är något jag ofta kommit tillbaka till, också efter resultaten från min undersökning av svenska artister som släpptes i våras.
Så, i min värld är det här en av de största sakerna som hänt under de senaste åren, att Spotify nu har bekräftat att man kommer förändra delar av sin fördelningmodell. Hur den eventuellt kommer att förändras kan du läsa mer om här.
Låt oss börja med det positiva, som jag ser det.
Att plattformarna, inklusive Spotify, har utvärderat den nuvarande modellen där allt ingår i royalty-potten, där allt är lika mycket värt bara det passerar 30 sekunder, och kommit fram till att den påverkar en hel del artister och rättighetshavare negativt, är positivt. Såväl Deezer som Spotify verkar fortsätta med pro-rata som grund, men vill införa förändringar för att gynna riktiga artister.
Det är kanske inte konstigt att man ser nyhetsmedier som t ex Sveriges Radio rapportera det här som att ”nu ska mindre artister få ännu mindre”, trots att det är helt tvärtom. P3 Musiknyheter skriver på Instagram: ”Spotify ska sluta betala royalties för musiken som streamas minst. Anledningen är för att ge mer etablerade artister mer betalt.”
Naturligtvis leder en sådan formulering till ett ramaskri bland de som kommenterar. Men den tröskel som är på gång att införas handlar mer om att överföra pengar från ”skräp”, till riktig musik, till såväl små som stora artister.
Beräkningen är att Spotify kommer kunna förflytta över 10 miljarder kronor från extremt lågt strömmande spår, till riktig musik (inklusive alla små artister) under de kommande fem åren. Tröskeln kommer troligen vara så låg att även mycket små artister snabbt passerar den, även med ny musik.
Samtidigt finns det från Spotifys sida ett ekonomiskt intresse i att utveckla en fördelningsmodell som plockar bort skräpet ur ekvationen, sånt som bara tar onödig tid, processorkraft och lagringsutrymme i anspråk. Att räkna ut 4 kronor dit, 75 öre hit, 50 öre framåt och 1 krona bakåt, för miljontals spår som är fullständigt ointressanta, kostar pengar.
Visst, det kan finnas en del rättighetshavare som sitter på större historisk katalog även med ”riktig” musik som per spår strömmar extremt lite, men som totalt sett ackumulerat ändå genererar en del intäkter idag. Beroende av hur låg tröskeln kommer att bli skulle dessa kunna påverkas negativt ekonomiskt. Å andra sidan, hur vettigt är det med en musikekonomi som gynnar rättighetsgnagande årtionden tillbaka i tiden före nya generationer av musikskapare och artister?
Oron ligger i så fall vid om tröskeln blir på en sådan nivå att spår i genrer som klassisk musik, jazz, konstmusik och andra viktiga genrer får det ännu svårare att generera intäkter.
Spotify behöver förbättra sin effektivitet, och därmed sin ekonomi, långsiktigt. Och ett effektivt Spotify är också viktigt för rättighetshavarna. Ju effektivare, kostnadsmedvetna och slimmade Spotify är, desto bättre för branschen. Som Daniel Ek sade vid presskonferensen i förra veckan, det här är inte ett nollsummespel där det endera är branschen som vinner och Spotify som förlorar, eller tvärtom, utan ska förhoppningsvis vara en win-win.
En intressant sak med utvecklingen som den ter sig nu, är att det verkar som om de olika streamingplattformarna nu kommer börja använda sig av olika fördelningsmodeller, och där finns det kanske något negativt.
Deezer har sin variant av ”artist-centric”, som utvecklats tillsammans med Universal Music Group, och som får fler anhängare. I veckan avslöjades att franska upphovsrättsorganisation SACEM ingått samarbetsavtal med Deezer för utbetalningar till musikskapare och förlag på samma sätt.
SoundCloud har sedan ett par år tillbaka haft sin modell som mer bygger på en user-centric fördelningsmodell, kallad Fan-Powered Royalty, där bl a Warner Music Group har ingått i arbetet.
Apple Music skickade i förra veckan ut ett meddelande till distributörer och labels att de kommer betala högre royalty för musik som har släppts i ”spatial audio”, rumsligt ljud, även om man inte avslöjat exakt hur mycket mer royalty det handlar om.
Och så bekräftar Spotify att man kommer introducera sin egen modell för fördelning av intäkter under det första kvartalet 2024.
Det är ingen hemlighet att det råder tuff konkurrens mellan de olika DSP-erna, men vad kommer hända om varje plattform nu introducerar sin egen fördelningsmodell? Kommer även sättet man fördelar pengarna på ingå i kriget om marknadsandelarna?
En branschperson från Storbritannien som jag pratade med i slutet av förra veckan använde ordet ”kaos” för att beskriva vad han tror kommer hända under 2024. Jag skulle inte gå så långt, utan nöjer mig med att påstå att det skulle kunna bli lite ”rörigt”.
Eftersom det inte finns någon övergripande lagstiftning som tydligt styr hur streamingpengarna ska fördelas är det upp till marknaden, DSP-erna och rättighetshavarna, att tillsammans klura ut hur det ska fungera. Och om olika fördelningsmodeller för olika plattformar nu är på väg att bli standard, hur kommer det påverka avtalsförhandlingarna?
När ett större musikbolag t ex ska förnya sina avtal med de ca 80 etablerade streamingplattformar som finns runt om i världen, hur lätta kommer förhandlingarna bli om alla har olika fördelningsmodeller, trösklar, varianter och sätt att fördela pengarna på…
Att de nya fördelningsmodellerna kommer förändra streamingekonomin till det bättre för riktiga artister (även små) och riktig musik vill jag tro på, baserat på det vi vet. Men kanske hade man önskat att sådana förändringar gjordes över hela linjen, gemensamt, på samma sätt, likadana villkor, med artister, musikskapare och riktig musik i fokus, på alla plattformar samtidigt?
Vi är nog bara i början på den här transformeringen. Nu när steget väl är taget, kommer vi säkert se hur streamingtjänsterna ytterligare kommer tweaka sina modeller, ändra tröskelnivåer, när data börjar trilla in över effekterna. Självklart har Spotify gjort mängder av simuleringar för att se vilken variant som fungerar bäst just nu, men, är det den bästa modellen om 2 eller 3 år?
Jag ska inte ropa på lagstiftning (det finns det andra som gör), men jag kan åtminstone skicka med en önskan till streamingtjänsterna. Låt inte artisternas och rättighetshavarnas önskan om rättvisa ersättningar enbart bli ett sätt att vinna marknadsandelar på. Det här är för viktigt för det.
Det är nu vi lägger grunden för kommande generationers möjlighet att kunna leva på sin musik. Det är nu vi avgör om riktig mänsklig kreativitet, och hårt arbete, ska värderas högre än AI-kloner och dussinmusik.
Så, det som inleds under 2024 har helt klart stor betydelse. Lite rörigt blir det alltid när saker förändras, låt oss bara hoppas att vår engelska kollega inte får rätt i sitt ordval, ”kaos” vill ingen ha.
—–
Vilken låt på svenska kommer först nå 200 miljoner strömmar på Spotify? Kampen står mellan Babblarnas vaggvisa och Victor Leksells Svag.
I skrivande stund har Babblarnas vaggvisa 197,2 miljoner strömmar medan Svag har 198,8 miljoner strömmar.
Babblarnas vaggvisa ligger dock starkt på ca 120–140 000 strömmar om dagen (antalet svenska barn som behöver somna på kvällen minskar tydligen inte), medan Svag ligger på ca 40–50 000 strömmar per dag.
En linjär prognos tyder på att Babblarnas vaggvisa kommer gå om precis innan, och bli den första att passera 200 miljoner, om ca 3 veckor. Oberoende av vad kommer båda två troligen passera gränsen inom bara några få dagar från varandra.
—–
Epidemic Sound har signat den amerikanska artisten Jordin Sparks. Hon vann American Idol som 17-åring år 2007 och har sedan dess fått såväl Grammy-nomineringar som sålt platinum flera gånger. På Spotify har hennes musik totalt mer än 1,1 miljard strömmar.
Jordin Sparks kommer att jobba med Epidemics produktionsteam, bl a kommer en uppsättning nyinspelningar av klassisk julmusik släppas senare i år. Jordin Sparks musik kommer också bli tillgänglig för kreatörer som använder sig av Epidemic Sound runt om i världen.
Jordin Sparks säger själv om det nya samarbetet:
– I’m excited for this new partnership with Epidemic Sound. They have empowered artists to thrive commercially, creatively, and to reach new audiences. The freedom they give artists to choose their own path and work on different projects at the same time is unique and inspiring. I’m excited to join a roster of incredible artists and I’m looking forward to working with Epidemic Sound’s team!
—–
Nu på torsdag, den 2 november, klockan 15.00, släpps låten Now and Then från The Beatles, som den sista låten som kommer ges ut från bandet. Förutom att det är en tidigare outgiven låt med John Lennon som sjunger, i sig något rätt stort, fick den uppmärksamhet tidigare i år när Paul McCartney sade att de använt AI i samband med låten.
Det är dock inte generativ AI det handlar om, eller AI som återgett John Lennons röst, utan man har använt verktyg för att separera spår och rensa upp ljudet, något som man jobbat med i flera år för att få så bra kvalitet som möjligt. I sig är det naturligtvis något fantastiskt, att man kunna separera pianot från Lennons röst och ge inspelningen av hans röst rättvisa, men, AI-tekniken har här framför allt använts för att få fram originalet, inte för att skapa något nytt.
På onsdag, den 1 november, släpps också en kortdokumentär på Disney+ som heter Now And Then – The Last Beatles Song, som beskriver hur arbetet med låten gått till.
—–
AI-plattformen Boomy har inlett ett samarbete med Beatdapp, som syftar till att snabbt kunna identifiera när någon sysslar med streamingmanipulation. Boomy, eller snarare användare som släppte musik genom plattformen, hamnade i blåsväder i våras när Spotify upptäckte artificiella strömmar på musik från Boomy.
—–
Splash har lanserat sin Gen-2, som gör det möjligt att med prompter skapa musik, lyrics och även sång. Gen-2 har tränats på ett bibliotek som Splash själva äger rättigheterna till, delvis baserat på loopar och innehåll som deras eget musikteam har skapat.
—–
Warner-ägda Spinnin’ Records har ingått ett samarbete med Endel som innebär att delar av katalogen ska utvecklas till ”soundscapes” för olika användningsområden, som fokus, avslappning, träning, sömn, meditation osv. Målet är att många av de kända låtar som Spinnin’ Records äger ska kunna konverteras till funktionsmusik med hjälp av AI.
—–
Lästips: How the Smartphones changed music and the music industry
—–
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
