Daniel Johansson har ägnat det senaste halvåret åt att undersöka alla svenska artister som genererat mer än 1 miljon strömmar på Spotify mellan 2008 – 2022. I ett nytt paper presenterar han hur strömmarna fördelats och analyserar vilka artister och aktörer som gynnats mest under de 14 åren.
Hösten 2022 släpptes Netflix-serien The Playlist, en serie som hade målet att berätta historien om hur Spotify blev till. Som några av er läsare kanske minns hade jag en hel del att säga om serien, det blev en ganska kritisk recension.
Men, jag måste samtidigt tacka produktionsbolaget och Netflix för de felaktigheter som presenterades, serien motiverade mig att göra en rejäl undersökning för att försöka visa hur verkligheten egentligen ser ut.
Spotify betalar ut precis samma andel av sina intäkter till rättighetshavare i musikbranschen som alla andra DSP-er, och är utan tvekan den största intäktsgeneratorn till den svenska branschen, ändå är så många artister och andra aktörer kritiska. Under år 2022 betalade Spotify ut 1,6 miljarder kronor till den svenska branschen, närmare 70 procent av de totala intäkterna i Sverige (se artikel på annan plats på MI).
Med tanke på det rådande debattklimatet kring Spotify har det dock varit få artister och bolag som vågat gå ut offentligt och säga att Spotify för dem har varit en mycket lönsam intäktskälla. Senast i förra veckan restes frågan: ”Vart tar pengarna vägen?”
Jag har gått igenom alla svenska artister och band vars musik genererat mer än 1 miljon strömmar på Spotify sedan starten år 2008, totalt är det 8 339 stycken, och totalt har de genererat 267,8 miljarder strömmar.
Detta är alltså en fullständigt komplett ”topplista” över vad alla dessa svenska artisters kataloger genererat i streamcount sedan starten 2008 fram till och med oktober 2022. Data har kommit direkt från Spotify.
Den absoluta majoriteten av alla svenska artister och band som försökt leva på sin musik under åren 2008–2022 finns bland topp 2 000 svenska artister (länk till en limiterad version av datasetet finns i slutet). Gränsen för att bli topp 2 000 ligger på 13,4 miljoner strömmar ackumulerat under hela tidsperioden, och jag har därför fokuserat en stor del av analysen på det urvalet.
Jag tror att ett av problemen har varit att kunskapen om vilka svenska artister som strömmats mest under alla dessa år har varit ganska bristfällig. Det har inte funnits någon sådan komplett sammanställning tidigare. Därför har det också blivit ganska mycket gissningar, även inom branschen, och inte minst bland artister.
Den data som presenteras idag kommer nog förvåna en del, även etablerade aktörer och erfarna branschpersoner. Även om många har haft en ”känsla” för hur det har sett ut på Spotify, vilka genrer som har varit mest populära, vilka artister som har strömmats mest, har det egentligen inte funnits någon empiri. Många av diskussionerna och debatterna har handlat mer om just känslor.
Den kompletta listan över exakt hur många strömmar varje artists katalog har genererat mellan oktober 2008 och oktober 2022 visar att vi har en stor mängd svenska artister som troligen ”flugit under radarn” för många verksamma i branschen, och som gjort att det varit svårt att skapa sig en helhetsbild.
Det finns många svenska artister som sällan spelas på radio i Sverige, som inte är med i TV, som knappt kan betraktas som ”kända”, men som ändå genererat åtskilligt fler strömmar än många av våra mest kända artister. Jag kallar dem helt enkelt för streamingartister.
Ett enkelt, men viktigt begrepp, är just ”streamcount”. Även om det låter som om 1 miljon strömmar på Spotify är mycket, eller att t om 10 miljoner strömmar är mycket, är det först i jämförelse med alla andras streamcount som man kan säga något. Nästan 800 svenska artister har haft mer än 50 miljoner strömmar sedan starten 2008.
Artikeln heter Revenue Distribution From Music Streaming – A Quantitative Analysis of Swedish Artists on Spotify, där jag också introducerar en simulering över hur mycket Spotify rimligtvis bör ha betalat ut för respektive artists katalog till rättighetshavarna under hela tidsperioden.
Till det har jag gjort simuleringar över hur mycket respektive artist skulle kunna ha fått i slutändan, givet olika scenarion, samt introducerar ett antal anonymiserade exempel. Det är trots allt ofta rätt stor skillnad mellan den brutto-utbetalning som Spotify gör, och den netto-utbetalning en artist i slutändan ser på sitt bankkonto.
Simuleringarna är självklart teoretiska. Den exakta setupen för varje individuell artist är helt unik, inte minst hur avtalen mellan artister och bolag är konstruerade. Trots det har jag tyckt det vara viktigt att exemplifiera hur olika former av setups, och framför allt royalty-nivåer i artistavtal, påverkar netto-utbetalningen till artister. Det går inte att förneka det faktum att artistavtalen i många fall ligger till grund för den frustration som en hel del svenska artister känner över de låga utbetalningar de får från Spotify-strömmarna.
Vi har exemplet med det stora svenska metal-bandet som trots sina 150 miljoner strömmar och internationell berömmelse troligen inte fått ut mer än ca 1 600 – 2 700 kronor i genomsnitt i månaden per bandmedlem, när pengarna trillat ned genom royalty-systemet och fördelats. Före skatt och sociala avgifter.
Vi har den svenska DIY hip hop-artisten som med sina ca 580 miljoner strömmar sedan år 2015 troligen genererat intäkter till sin egen label på ca 270 000 – 400 000 kronor i månaden i genomsnitt, före eventuella kostnader för medverkande musiker och andra utgifter.
Vi har den svenska Mello-stjärnan som med sina ca 95 miljoner strömmar sedan 2014 bör ha fått 9 000 – 15 000 kr per månad i genomsnitt, före skatt och sociala avgifter. Det förutsätter att hens artistavtal ger 20 procent i royalty, att eventuella förskott är avräknade, inga extra avdrag eller ”producer points” inkluderade osv. Det är troligt att den här mycket välkända svenska artisten fått klart mindre.
Vi har den lilla DIY-artisten som genererat ca 40 miljoner strömmar sedan år 2017, och som äger alla rättigheter till musiken och som går genom en vanlig DIY-distributör, som i slutändan troligen haft intäkter från Spotify-utbetalningarna i storleksklassen 25 000 – 40 000 kronor i genomsnitt per månad, före skatt och sociala avgifter, och som därmed ligger nära att kunna försörja sig enbart på intäkterna från Spotify.
Det här väldigt enkla sättet att simulera brutto-utbetalningarna från Spotify, samt netto-utbetalningarna till artister, går följaktligen att applicera på alla svenska artister och band i datasetet. Självklart är det långt ifrån exakt, därav de rätt stora marginalerna. Alla artister har som sagt en helt unik setup, unika avtal, och just den här delen av studien handlar alltså om en estimering för att försöka utreda varför så många artister upplever att de får ”för lite” betalt.
För dig som inte orkar läsa hela forskningspapperet (vilket jag naturligtvis hoppas att du gör), kommer här en sammanfattning med något av det viktigaste:
– Ca 1 500 svenska artister och band estimeras ha genererat mer än 1 miljon kronor i brutto-utbetalning från Spotify under hela tidsperioden. Alltså, det är vad Spotify har betalat ut till distributörer, labels och PRO sammantaget, inte vad artisten fått i slutändan.
– Mer än 200 svenska artister och band estimeras ha genererat mer än 10 miljoner kronor i brutto-utbetalning under hela tidsperioden.
– Den totala utbetalningen från Spotify för alla svenska artisters kataloger som genererat mer än 1 miljon strömmar under 2008-2022 estimeras vara 10–15 miljarder kronor.
– 79,6 procent av alla strömmar som analyserats går att härleda till svenska artister i någon av genrerna pop, dance/electronic, epadunk eller hip hop.
– Även om svenska artister i genren metal fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren, är det inte en vinnande genre på Spotify, bara 4% av den totala streamcounten för svenska artister går att härleda till metal.
– Genrerna jazz och klassiskt har en jämförelsevis mycket liten andel, med 0,88% respektive 0,31% av total streamcount.
– Genren dance/electronic har en stor överrepresentation vad det gäller streamcount i förhållande till antalet artister. 17,8% av artisterna i datasetet går att härleda till genren, men genren har över 27% av alla strömmar.
– I genren ambient/newage finns det ett stort gäng lyckade artister som generar massiva streamcounts, där majoriteten av de bäst presterande är signade endera till Epidemic Sound eller Firefly Entertainment.
– Genren hip hop är stor bland svenska artister, men inte så stor som många kanske trott. 14,85% av artisterna i datasetet är hip hop-artister, och antalet strömmar står för 11,51% av total streamcount. Den stora styrkan för många svenska hip hop-artister ur ett ekonomiskt perspektiv är att många av dem äger en stor del av rättigheterna till musiken, och därför har fått en betydande andel av de utbetalade pengarna under relativt kort tid.
– Detsamma gäller för genren epadunk, som sett ett enormt uppsving under 2022 och 2023, och där de flesta artisterna får majoriteten av Spotify-pengarna själva. Flera av de artisterna har idag genererat hundratals miljoner strömmar på kort tid, varav ett par av dem ligger kring en halv miljard strömmar.
Även om många av de ovanstående slutsatserna inte kommer som någon överraskning, har jag tyckt det vara viktigt att skapa en kvantitativ grund till det som alla går omkring och ”känner” när det gäller genre-fördelningen på Spotify för svenska artister och band.
I undersökningen tittar jag också lite på området ”icke-musik”, dvs regn, vattenfall, djur, noise, snarkningar, cykelpumpar, gråtande barn, och allt annat spännande som finns på Spotify. I ett av use casen tittar jag på en svensk ”verified artist” som bara släppt vitt, brunt, rosa brus, och har en streamcount på 2,1 miljarder. Den simulerade brutto-utbetalningen till den här ”artisten” estimeras ha varit större än den totala brutto-utbetalningen till de samlade katalogerna från den här listan med svenska artister:
Amy Diamond, Anne Sofie von Otter, At The Gates, Backyard Babies, bob hund, Broder Daniel, Cajsa Stina Åkerström, Charlotte Perrelli, Christer Sjögren, Cornelia Jakobs, E.M.D., Entombed, Flamingokvintetten, Gothenburg Symphony Orchestra, Georg Riedel, Hooja, Jakob Hellman, Joel Alme, Lasse Berghagen, Lisa Miskovsky, Looptroop Rockers, Magnus Carlson, Moneybrother, Olle Ljungström, Oscar Zia, Patrik Isaksson, Pernilla Andersson, Pugh Rogefeldt, Swedish Radio Choir, The Haunted, The Wannadies, Tusse.
Lite enkelt uppladdat brus estimeras alltså ha haft ett större ekonomiskt värde än de samlade katalogerna för alla dessa artister, som ger och har gett så oerhört mycket kulturellt värde till fans och samhället. Är det verkligen ok?
Min förhoppning är att resultaten dels ska göra att artister själva förstår varför det ser ut som det gör, och att resultaten också leder fram till en mer kunskapsgrundad debatt. Inte minst att det idag publicerade limiterade datasetet över topp 2 000 strömmade artister mellan oktober 2008 och oktober 2022 gör att andra, såväl forskare som branschfolk, kan bygga vidare och göra ännu bättre analyser än vad jag själv har försökt göra. Listan finns här nere, kör hårt!
Även om streamingekonomin ibland kan vara rätt komplex, är jag övertygad om att musikbranschen vinner på en ökad transparens och förståelse för de mekanismer som har gjort att en hel del svenska artister lyckats mycket bra sedan Spotify lanserades 2008, medan andra främst får förlita sig på andra intäktsströmmar.
Jag vill också passa på att tacka Spotify för att de varit så öppna och gett tillgång till data och information, samt alla ni i branschen som gett feedback på utkastet till artikeln. Tack!
Länk till paper: https://tinyurl.com/2wx99jm9
Länk till det limiterade datasetet: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1RNa0zdZOwwvhMMLmjcLwMAXnF65049lDScbHpgaEdiE/
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
