Fler kvinnor bland vinnarna och hiphop i allt fler kategorier. Det är två tendenser som går att urskilja på senare tids Grammisgalor. MI har kikat på vinnare och nominerade inom ett urval kategorier under de senaste tio åren.
Grammis firar 40 år i år och prisets historia – med start, stopp och storvinnare – tecknas av Lars Nylin här på MI.
Men hur har utvecklingen sett ut under de senaste åren? Två tendenser utkristalliserar sig om man studerar vinnare och nominerade i några av kategorierna under de senaste tio åren: hiphopens allt mer framträdande roll och det ökande antalet kvinnor bland vinnarna.
Hiphopens framfart
Parallellt med att hiphopen går starkt på svenska topplistor tar genren också större plats på Grammis. Petter och Just D har förvisso vunnit Grammisar redan under 90-talet, men som genrekategori gör hiphop Grammisentré år 2001, då i mixkategorin “Årets hiphop/soul”. 2018 frigörs hiphop till en helt egen kategori, medan “soul” tillfälligt försvinner. 2021 uppstår istället kategorin “Årets soul/r’n’b”.
Att publikintresset för hiphop växer sig allt större under 10-talet märks på Grammis genom att genrens artister allt oftare nomineras även i de stora genreöverskridande kategorierna. Till exempel så kniper Silvana Imam nomineringar i “Årets artist” 2014 och 2016 (då hon också vinner) och “Årets album” 2017. Stor, Adam Tensta, Ison & Fille och Linda Pira är andra inom hiphop som får nomineringar på 2010-talet, men de stora kategorierna är ändå fortsatt pop- och rockdominerade. Med undantag för Just D (1995), har inget hiphop-album kammat hem titeln “Årets album” på Grammisgalan till dags dato.
I kategorin “Årets artist” är situationen likartad. Två hiphopartister har vunnit en Grammis i kategorin – Silvana Imam 2016 och Z.E. 2019 – men i övrigt är det även där tomt på hiphop fram till och med 2022 års gala.
Att hiphopen ändå anses ha tyngd visar kategorin “Årets nykomling” där hiphop tillsammans med angränsande genrerna r&b och soul har totaldominerat på vinnarfronten de senaste åren.
A36, ”Årets nykomling” på Grammis 2022
”Årets nykomling” 2013-2022
2022 A36
2021 Mona Masrour
2020 Einár
2019 Imenella
2018 Jireel
2017 Sammy och Johnny Bennett
2016 Sabina Ddumba
2015 Seinabo Sey
2014 Linda Pira
2013 Icona Pop
Kvinnorna vinner mark
I Grammis barndom, i skiftet 60-70-tal, var det tunnsått med kvinnliga vinnare på galan. Utan könsbestämda kategorier som “Årets populärproduktion med kvinnlig sångartist” (respektive manlig), hade det kanske varit ännu större manlig dominans.
Inte heller nystarten 1988 och efterföljande år bjöd på någon större diversitet. 1989 fanns vinnande kvinnor i fyra av de 17 kategorierna (Maritza Horn i “Årets visa”, Gunilla Bergström i “Årets barn”, Filarfolket i “Årets jazz” och Marie Fredriksson i “Årets Pop/Rock – kvinnlig”).
Men på senare år har allt fler kvinnor kunnat ställa en Grammis i bokhyllan. 2021 var till exempel vinnaren i tolv av 23 kategorier en kvinna och 2022 var motsvarande siffra tio av 22. Ungefär 50/50 alltså.
Uppdelat i kategorier är skillnaderna dock stora. Vissa genrer har enbart män bland vinnarna och andra enbart kvinnor.
Någorlunda jämnt är det i “Årets artist” de senaste tio åren, där fyra män och sex kvinnor vunnit. Att man år 2012 tog bort de tidigare kategorierna “Årets kvinnliga artist” och “Årets manliga artist” verkar med andra ord än så länge inte ha missgynnat något av könen.
“Årets pop” är också resultatet av könsneutrala nomineringar. Kategorin är en sammanslagning av ”Årets pop – kvinnlig”, ”Årets pop – manlig” och ”Årets popgrupp”. Sedan 2012 har enbart kvinnor vunnit i “Årets Pop”.
Robyn, vinnare ”Årets Pop” 2019
”Årets pop” 2012-2022
2022 Daniela Rathana
2021 Ana Diaz
2020 Molly Sandén
2019 Robyn
2018 Tove Lo
2017 Laleh
2016 Seinabo Sey
2015 Little Jinder
2014 Veronica Maggio
2013 First Aid Kit
2012 Veronica Maggio
I kategorin “Årets alternativa pop”, som infördes 2018, har heller inga manliga musikskapare korats till vinnare fram till och med 2022 års gala. En vinnarakt har dock varit blandad (Amason).
”Årets album” har också kvinnlig vinnardominans 2013-2022 (sju kvinnor, två män, en blandad), medan “Årets kompositör”, “Årets nykomling” och “Årets text” haft ungefär lika många män som kvinnor bland vinnarna.
Totaldominans för vinnande män är det istället i kategorin “Årets hårdrock/metal”, där inga kvinnor synts till bland vinnarna de senaste tio åren. Tendensen är liknande inom hiphop, där bara en kvinna vunnit under de senaste tio åren och det var då kategorin hette “Årets hiphop/soul”.
Yung Lena, vinnare ”Årets hiphop” 2018
“Årets hiphop” 2013-2022
2022 Asme
2021 Yasin
2020 Einár
2019 Jireel
2018 Yung Lean
Årets hiphop/soul:
2017 Cherrie
2016 Erik Lundin
2015 Lorentz
2014 Stor
2013 Timbuktu & Damn!
Producentkategorin har ofta seglat upp som ett exempel på ett område där kvinnliga musikskapare är underrepresenterade. De nominerade är också till övervägande del män – de senaste tio åren har tolv av de femtio nomineringplatserna i producentkategorin innefattat minst en kvinna eller ickebinär person.
Men sett till antalet vinster är fördelningen mer jämn. Fyra gånger av tio har Grammisen i producentkategorin gått till en kvinna eller ickebinär under den tidsperiod vi tittat på.
Laleh, vinnare ”Årets producent” 2017.
”Årets producent” 2013-2022:
2022:Elvira Anderfjärd
2021: Oscar Holter & Martin Sandberg
2020: Ilya Salmanzadeh
2019: Simon Superti
2018: Karin Dreijer/Paula Temple/Nídia/Deena/
Abdelwahed/Tami T/Peder Mannerfelt/ Johannes Berglund
2017: Laleh Pourkarim
2016:Nisj
2015: Magnus Lidehäll
2014: Jenny Wilson
2013: Vittorio Grasso, Lorentz Alexander, Martin Sakarias
Huruvida vi står inför ett trendbrott i vissa kategorier får vi veta på onsdag den 3 maj, då Grammis 23 äger rum. De nominerade i år hittar du här.
Du som vill förkovra dig ytterligare i Grammisgalans vinnare genom åren kan göra det här.
Christel Valsinger
