En älskad kamrat fyller 40 i veckan. Men tyvärr är det lite oklart med firandet. För redan 1979 utropades ett 40-årskalas, följt av en ny runda 1982.
Det handlar om kamraten CD och ni anar en ironisk ton, vi är ju ganska få som numera höjer en lans för en produkt som på allvar lanserades i Sverige i mars 1983.
Det som hände just denna vecka 1983 var att compact disc-spelare på allvar lanserades – samma gällde för övrigt i hela Europa. Spelarna var hiskeligt dyra, 18 000 i dagens penningvärde. Men tillverkare som Philips, Technics och Sony gick ändå ut brett i annonskampanjer i exempelvis Dagens Nyheter.
Det skulle dröja till augusti samma år innan CD-fenomenet analyserades på allvar i nämnda DN. Det hette då saker som: ”om 15 år är LP-skivan helt ute”. Men det var i mars 1983 som folkhemmet på allvar hörde talas om ämnet.
Men innan detta hade det bubblat kring CD i fyra år.
Det officiella födelsedatumet är 8 mars 1979 när Joop Sinjou hos Philips vid en presskonferens presenterade den första skivan, då 115 millimeter I diameter med en speltid på 60 minuter, liksom en spelarprototyp med smeknamnet ”Pinkeltje”.
Parallellt arbetade Sony med en LP-stor skiva med 2,5 timmar speltid. I bakgrunden fanns då forskande som inletts redan innan den första månlandningen.
Startskottet för CD som vi sedan lärde känna det kom i april 1981 i Salzburg, då Philips och Sony gemensamt presenterade en skiva med 12 cm i diameter. Efter mycket tjäbbel hade man enats om speltiden 74 minuter.
Det som därefter hände mellan april 1981 och mars 1983 inkluderar ett centralt svenskt inslag.
Efter den första testskivan – en inspelning av Richard Strauss Eine Alpensinfonie – kom den första utgivningen i industriell skala. Akten finns med hos än i dag. Det var ABBA:s The Visitors för den japanska marknaden.
Den första storsäljaren blev sedan Billy Joels album 52nd Street. Den släpptes på CD i japanska butiker i oktober 1982, i det skedet fanns det cirka 150 titlar att köpa i Japan.
När CD lanserades i Europa ett halvår senare fanns det ett 1000-tal titlar. Men det skulle dröja till hösten 1985 och Dire Straits Brothers In Arms innan CD på allvar matchade LP-försäljningen. Då hade det också börjat tillverkas CD i Sverige, hos Toolex Alpha i Sundbyberg. Nu började det också finnas ett rejält urval. I början av 1986 hävdade Skivakademien i Stockholm att dom hade 9 000 titlar i katalogen. Skivfönstret hade 6 700 i sin katalog.
Någonstans här började det uppstå en CD-fantast i undertecknad. Det fanns bara ett problem: jag hade fortfarande inte råd med en spelare. Vid det här laget kostade en sådan 2000 kronor, det var en halv månadslön för en enkel recensent. Vi hade inte ens en spelare på redaktionen. När skivor bara kom som CD möttes dom av en blank yta i den tidning som då var min kaxiga uppdragsgivare.
Först fem år efter mars 1983 ägde jag en första spelare. Det var vid det laget 1988 och alltså nästan tio år efter starten för formatet. Det var dessutom ännu några år kvar innan CD helt tog över och sedan dominerade som legalt alternativ ända fram till Spotifys ankomst
I dag, när CD kommit, segrat, förlorat och – i princip gått – känns det som om formatet bara fick några år, men det blev alltså ändå en relativt lång era, ett par decennier.
Vi är några som tycker att den därefter avrättades på tok för abrupt. Den är fortsatt driftsäker som en gammal Volvo och på alla sätt smidig både i tillverkning och förvaring. Som merch-produkt är den lika lysande nu som innan vinylboomen.
Vi CD-ivrare höjer denna vecka en skål för att CD fortfarande lever och att kamraten fyller 40, eller om det är 41 eller till och med 44.
Grattis!
*
Älskare av pophistoria får inte missa dom två eminenta dokumentärerna på SVT Play om Sparks respektive Beach Boys. Titlar: Sparks – bröderna som blev popikoner, Beach Boys och Brian Wilson: Long Promised Land.
*
Rätt låt vann. Klasskillnad. Loreen kan gå hela vägen igen.
*
Förutom många andra plus är Jills Veranda en enormt snygg och proffsig produktion.
*
En titel till i SVT Plays digra utbud: Tompa Eken – Ett liv i punkens tjänst. En dokumentär om punkidealisten ”Tompa” Ekengren som i 40 år drev bl a klubben Café 44 i Stockholm. Hyllningsgalan till ”Tompa” på Kägelbanan häromåret, central i dokumentären, gästades av namn som Refused, Weeping Willows, Sator, Teddybears, Kajsa Grytt och Stefan Sundström. Det säger en del om kärleken till ”Tompa”.
*
En kommande dokumentär om nyss Sverigeaktuelle Lewis Capaldi, How I’m Feeling Now, finns på Netflix från den 5 april.
*
Apple lanserar först av streaminggiganterna en unik ”klassisk” app 28 mars. Apple Classical Music. Hög tid. Sämre är att det kommer att dröja innan den finns för Android.
*
Missa inte separat artikel om Spotifys nyheter vid eventet Stream On i veckan. Undertecknad nöjde sig med att avnjuta trevlig streaming-sangria och framträdanden i högkvarteret i Stockholm.
Lars Nylin
