Spotify lanserar 300 000 ljudböcker. Digitala distributörer sänker priser och inför nya modeller. YouTube introducerar lättare licensiering av musik, och äntligen kanske artister och labels kommer kunna få betalt från vanlig radio i USA. Det och annat från Daniel Johansson.
—–
Så var det dags, Spotify har lanserat hubben Audiobooks i USA, med 300 000 ljudbokstitlar. Nir Zicherman, Global Head Of Audiobooks på Spotify, kommenterar lanseringen:
– We’ve always believed that the potential for audio is limitless, and we’ve been saying for a while now that our ambition is to be the complete package for everyone’s listening needs. Audiobooks are next to come into the picture because we see a substantial untapped market. While audiobooks represent just a 6-7% share of the wider book market, the category is growing by 20% year over year.
Än så länge måste man köpa ljudböckerna á la carte, det finns inget all-you-can-eat-abonnemang som för musik. Varje ljudbok kostar lika mycket oberoende av om kunden är en premium eller free-användare. Efter köpet öppnar ljudboken upp sig i appen och det går att lyssna på den precis som på musik eller podcasts.
Som hos andra ljudboksleverantörer finns också funktioner som att kunna bokmärka vart man befinner sig, lyssning i offline-läge (nedladdning), möjlighet att ändra hastighet på uppläsningen och en funktion för att kunna recensera och betygsätta en ljudbok efter man lyssnat klart.
Målet med den här första lanseringen är dels att testa marknaden lite, för att se hur intresset slår ut, men också att samla in data och ”lära sig” för att utveckla hela formatet. På sikt är det självklart en abonnemangsbaserad modell som är den mest intressanta, endera som en stand alone variant eller bundlat med Premium-abonnemang för musik.
Det finns andra konkurrenter som också bygger på á la carte köp av ljudböcker, som t.ex. Audiobooks.com och Audible, men det är ändå den modell som används av t.ex. Storytel, Bookbeat och Nextory som förmodligen är mest intressant för konsumenterna.
För musikindustrin blir det spännande att se hur introduktionen av ljudböcker eventuellt påverkar konsumtionen av musik. När Spotify lanserade podcasts år 2018 fanns det en del diskussion och oro att podcasts skulle ”kannibalisera” på musiken, men utvecklingen verkar nästan ha blivit den motsatta, podcasts är med och driver tillväxten av betalande användare.
En viktig aspekt kommer självklart vara att separera ekonomierna tydligt. Även om ett gemensamt abonnemang för allt ljud på hela plattformen troligen är det långsiktiga målet, är det i så fall viktigt att ljudböcker inte används för att ”devalvera” prissättningen för musik.
En sak är säker, de andra ljudboksplattformarna lär följa utvecklingen mycket noggrant. Med tanke på hur Spotify allt mer tagit över podcast-området de senaste åren (även om YouTube fortsatt är den tjänst som används mest globalt för podcasts, och Apple är stora i USA), är det ingen hemlighet att man vill dominera ljudböcker också.
I början av 2019, när Spotify på allvar inledde sin resa kring podcasting, lade Daniel Ek fram strategin för det kommande årtiondet i en personlig bloggpost, där han skrev:
”As much as the next decade will be defined by a more personalized, immersive audio experience, it also will be defined by fierce competition. We know we aren’t the only company thinking about or preparing for this future. That said, I wouldn’t trade places with anyone in the audio space today as we believe no other company has Spotify’s scale and audience around the globe with the 78 markets where we do business. No other audio company has the two-sided marketplace that we have built at Spotify — a marketplace that benefits artists and creators along with consumers. Nobody else has both audio advertising and subscription revenue model at scale globally. Nobody else in music has the engineering capabilities and the expertise in audio that we have at Spotify. (…) And no other global company is as focused on this one thing — audio — as Spotify.”
”Audio” involverar från och med nu också ljudböcker.
Pressmeddelande och intervju med Nir Zicherman
—–
Just nu verkar det råda lite av ett priskrig mellan olika digitala distributörer.
Tunecore ändrade nyligen sin prismodell, från att ta betalt per release till obegränsat med releaser för en prenumerationskostnad, som i grundutförande ligger på 14,99 USD per år.
Symphonic Distribution har också introducerat en abonnemangsvariant som de kallar Symphonic Starter, som ger obegränsat med releaser för 19,99 USD per år. Symphonic kör annars vanligtvis med provision på 10-15 procent på intäkterna från DSP-er.
Även Distrokid kör obegränsat med releaser för 19,99 USD, med löftet att de kommer leverera musiken snabbare än alla andra. Distrokid säger själva att de laddar upp 35 000 låtar varje dag till DSP-er, och har 2 miljoner artister som använder dem.
CD Baby har sänkt priserna och erbjuder release av album för bara 4,99 USD styck, medan Ditto Music erbjuder helt gratis distribution under de första 30 dagarna, och sedan samma prissättning för obegränsat med uppladdningar som Distrokid och Symphonic.
Svenska amuse kör som vanligt helt gratis i det enklaste utförandet, som tar fyra veckor innan musiken kommer upp, och har utöver det två Premium-varianter som inkluderar olika ”boosts”, för 25 USD och 60 USD per år. Det är samma prissättning som bl.a. Emubands har.
Spotify listar ett femtiotal distributörer, både DIY och labelfokuserade, under sin ”Provider Directory”, men det finns fler än dessa.
Det är tydligt att det råder en tuff konkurrens i den här delen av musikindustrin, som driver fram prissänkningar och förändrade modeller. Skillnaden mellan de distributörer som fokuserar på DIY artister, och de som fokuserar på labels, börjar också blir allt mer tydlig.
Frågan är hur lågt man egentligen kan gå som distributör? Trots allt, det finns ingen ”gratis” distribution…
https://artists.spotify.com/en/providers
—–
Siffrorna för musikförsäljningen i USA under det första halvåret 2022, visar att intäkterna fortsätter att öka, om än inte lika drastiskt som tidigare, med 9 procent totalt jämfört med samma period förra året. Streamingen står nu för 84 procent av intäkterna till amerikanska masterägare.
RIAA (Recording Association of America) rapporterar dock att vinylförsäljningen gick upp med hela 22 procent under perioden, och landade på 570 miljoner USD, vilket kan jämföras med CD-försäljningen som blev 200 miljoner USD under perioden.
Intäkterna från vinyl har därmed mer än dubblerats på två år, men intäkterna från CD-försäljningen har också gått upp. Intäkterna från fysisk media utgjorde 10 procent av de totala intäkterna under det första halvåret 2022.
De som främst driver intäkterna, som på de allra flesta marknaderna, är dock premiumabonnemang på streamingtjänster. Under det första halvåret var det i genomsnitt 90 miljoner personer i USA som betalade för ett streamingabonnemang, upp med 8 miljoner jämfört med 2021.
Med tanke på att det finns ca 215 miljoner invånare i åldern 15 – 65, var det alltså ca 42 procent som betalade för ett abonnemang. Det kan jämföras med de senaste siffrorna från Polaris när det gäller Sverige, där 59% i åldern 12 – 65 år anger att de betalar för ett streamingabonnemang.
—–
Spotify satsar vidare på Roblox, nu med releasen av Planet Hip-Hop, som kompletterar den tidigare K-Park. Spotify avslöjar att man i genomsnitt har haft 44 miljarder strömmar per månad i genren hip-hop under det senaste året, och vill med den nya Roblox-världen göra det möjligt för fans att få träffa sin idoler i formen av avatarer. (Tidigare i år avslöjade Spotify också att man i genomsnitt haft 8 miljarder strömmar per månad för genren K-pop globalt).
Spotify skriver:
”Generating 44 billion average monthly streams on Spotify globally, hip-hop was chosen as our second genre focus on Spotify Island for its dedicated fan following and unique set of elements that reach far beyond music and into fashion, beauty, and more. In the next couple of weeks, you’ll see these ideas come to life on Planet Hip-Hop through a series of special curated moments—the first being a collaboration with Doechii.”
Jämfört med K-park är Planet Hip-Hop mer futuristisk och spelare kan bygga sina egna fordon såväl som skapa musik med hjälp av Soundtrap, studion som Spotify köpte för några år sedan.
—–
Under förra veckans Made on YouTube avslöjade tjänsten ett nytt program som heter Creator Music, där videoskapare på plattformen ska kunna börja använda licensierad musik lättare i sina videos.
Susan Cadrecha från YouTube sade:
”Creators have a few options: they can either license tracks directly and keep all of the revenue (besides the 45 percent cut YouTube takes) or share revenue with the license holders. If creators opt to share revenue with artists, their 55 percent share will be prorated based on the number of licensed tracks in their video.”
Ett femtotal labels och rättighetshavare ska ha ingått avtal med YouTube för den här användningen, men inget av majorbolagen än så länge.
—–
Metaverse-företaget Hume har plockat in motsvarande 120 miljoner kronor i nytt kapital. Målet med Hume är att skapa grunden för helt nya musikupplevelser online, inklusive nya genrer och ”metastars” som bygger hela sina karriärer i digitala verkligheter.
David Beiner, CEO på Hume, säger:
– Today’s record labels are not inherently built fo web3, and the industry is filled with bureaucracy and politics that often limit the connection between artists and fans, We created Hume to build a world of metaverse native virtual artists and create a platform that harnesses NFTs in a way that redefines the fan-to-artist relationship.
—–
Är det äntligen dags för USA att anpassa sig till resten av världen, och implementera ett krav på att även radiokanaler i FM/AM ska betala licenspengar till masterägare och artister? Kanske.
Förslaget ligger i alla fall hos den amerikanska senaten, och hela branschen stödjer en sådan förändring. Radiokanalerna är så klart negativa, de hävdar att deras musikanvändning är att betrakta som ren marknadsföring för labels och artister, varför de anser att de inte ska behöva betala något.
Förhoppningsvis kommer sunt förnuft segra, och även den analoga radion i USA bli en del av det upphovsrättsliga licensieringssystemet. Det är trots allt länge sedan som satellitradion, webbradion och annan digital radio omfattades av den insamling och fördelning till labels och artister som SoundExchange gör (år 2001).
Läs mer (CMU)
—–
Lästips: K-Pop at Home: Local Trends in a Global Scene
Chartmetric genomför en intressant analys av Melon, Sydkoreas största streamingtjänst, och konstaterar bl.a. att i Sydkorea är 29 av topp 30 strömmade låtar på koreanska och att BTS inte alls verkar lika populära i hemmalandet som i t.ex. USA. Det verkar nästan som om den ”lokala” genren K-pop är en helt annan genre än den ”globala” K-popen.
—–
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
