YouTube har siktet inställt på att bli musikindustrins viktigaste samarbetspartner, kommer de lyckas? Kobalt har kommit överens med Meta, ny licens på plats. Warner Music Group blir allt mindre beroende av superstjärnor, och Sony Music vann mot Bang. Det och annat från Daniel Johansson.
—–
I veckan avslöjade Lyor Cohen, Global Head of Music på YouTube, att plattformen betalade ut 6 miljarder dollar till musikens rättighetshavare under de tolv månaderna mellan juli 2021 och juni 2022. Det var en rejäl höjning jämfört med samma period året innan, då YouTube betalade ut 4 miljarder dollar.
Som jämförelse kan nämnas att Spotify betalade ut 7 miljarder dollar till musikens rättighetshavare under år 2021.
Även om det fortfarande finns lite gnissel kring YouTube i vissa delar av branschen, går det inte att komma ifrån att tjänsten under de senaste åren förändrat sitt synsätt kring hur de vill kompensera musikens aktörer, vilket också successivt börjat synas mer och mer på utbetalningar och avräkningar.
Hur mycket av det här går att knyta till Lyor Cohen personligen?
Ganska mycket tror jag.
När YouTube anställde Cohen för nästan exakt 6 år sedan, var relationen mellan YouTube och musikbranschen rejält frostig. Diskussionerna kring ”safe harbour” och ”value gap” gick som hetast då, och i USA hade Spotify och streaming precis börjat slå igenom på allvar.
YouTubes inställning att de inte riktigt behövde ta något ansvar för vilken musik användarna laddade upp retade sjävklart gallfeber på såväl skivbolag som förlag och alla andra, som såg hur Spotify var på väg in och började generera bra pengar.
In kommer Lyor Cohen, med lång och gedigen bakgrund från Def Jam och Warner Music Group. Han var faktiskt den första som lyckades få till en deal mellan YouTube och Warner, redan 2006, och när man ser vad han skrev till sina nya arbetskamrater på YouTube år 2016, ser man vart han hade siktet inställt:
”First, helping the music community embrace the technological shifts we’re seeing in music today so we can help take the confusion and distrust out of the equation. Second, building on the great work you all have done to help the music industry and creative community break new songs and artists to YouTube’s audience of over 1 billion fans. From building on the success of the YouTube Music app, to shining a light on emerging artists, I believe our potential to strengthen the industry is massive. And third, I hope that together we can move towards a more collaborative relationship between the music industry and the technologies that are shaping the future of the business.”
Spola fram 6 år senare, och nu skriver Lyor Cohen i sin senaste bloggpost:
”We want our twin engine of ads and subscriptions to be the #1 contributor of revenue to the industry by 2025. That’s why YouTube is monetizing all music formats (short & long form video, audio tracks, Live, etc.), on all platforms (desktop, tablet, mobile, and TV), in over 100 countries.”
Användargenererat material (UGC) stod bakom 30 procent av utbetalningarna till rättighetshavare, och mest intressant är kanske vad YouTube tänker sig kring Shorts framöver. Bakom kulisserna pågår just nu ett spännande arbete som kanske kommer kunna skapa intäkter på ett sätt till rättighetshavare som TikTok ännu inte riktigt gör.
Den redan lanserade fonden på 1 miljard kronor till kreatörer på Shorts är naturligtvis ett steg på vägen (se mer här), men mest intressant vore ju ändå om även kortvideofunktioner kunde få samma slags intäkts- och fördelningsmodell som den ”vanliga” streamingen har, inklusive direktrapportering av musikanvändningen.
Med 1,5 miljarder användare av Shorts (några hundra miljoner mer än TikTok), och 30 miljarder visningar totalt per dag (!), är det uppenbart att YouTube vill något mer med det beroendeframkallande formatet.
De senaste siffrorna kring hur många som betalar för YouTube Music eller Premium är ca ett år gamla, och sade då 50 miljoner globalt. Men, den siffran har nog ökat en hel del, framför allt på de marknader där YouTube i mycket högre grad används för ren musikstreaming.
Så, målet är alltså inställt att år 2025 ska YouTube vara den tjänst som bidrar mest ekonomiskt till musikbranschen. Mellan raderna är det en tydlig blink till Spotify så klart.
Totalt sett är det alltså en fortsatt ljus framtid musikens rättighetshavare går till mötes. Men, i grunden går det inte att komma ifrån att mycket (om inte allt) handlar om inställning. Om Lyor Cohen inte hade haft inställningen när han kom in år 2016, att målet nu skulle vara att jobba mot en mer ”kollaborativ relation” med musikbranschen, hade vi förmodligen inte varit där vi är idag.
—–
Förra veckan skrev jag att ”Babblarnas Vaggvisa” var den mest strömmade låten på svenska på Spotify, vilket naturligtvis var felaktigt. Det är självklart ”Svag” med Viktor Leksell som leder den ligan, med 179 miljoner strömmar. Babblarna har bara 140 miljoner strömmar.
Det sagt, borde det inte finnas en officiell, eller åtminstone ”halv-officiell” topplista över mest strömmade låtar på svenska?
—–
Tencent Music Entertainment introduceras på Hongkong-börsen idag den 21 september, med en parallellnotering, eftersom aktien redan finns noterad på New York-börsen. Skälet bakom den här parallellnoteringen har att göra med den konflikt mellan USAs och Kinas handelsmyndigheter som pågått några år, vad det gäller insyn i de kinesiska bolagens affärer.
USA har krävt öppnare revisionsregler, något som Kina också bemötte i våras genom att ändra lagstiftningen till att även bolag som har kinesiska huvudmän ska visa sina böcker för den amerikanska finansinspektionen (SEC). Så, läget har förbättrats något, men det är fortfarande osäkert med tanke på att relationen mellan USA och Kina hela tiden går upp och ner.
Tencent äger 16,6 miljoner aktier i Spotify (genom moderbolaget Tencent Holdings), vilket motsvarar en andel på ca 8,6% av Spotifys totalt 192,66 miljoner aktier, medan Spotify AB äger 16,9 procent av aktierna i Tencent Music Entertainment.
—–
I juli drog Kobalt bort hela sin katalog på 700 000 låtar från Facebook och Instagram, efter att man hade misslyckats att komma överens om ett nytt licensavtal med Meta. Nu verkar man dock ha kommit överens, skriver MBW baserat på ett mail som skickats ut till Kobalts kunder.
I mailet stod:
”On July 23rd, we wrote to inform you that Kobalt’s license covering usage on Meta Platforms (including Instagram and Facebook) in the United States expired at midnight the previous night.
Since then, we’ve been working with Meta on new licensing terms and today we’re pleased to announce that Kobalt’s repertoire is once again licensed on Meta Platforms in the US.
You should expect to see your repertoire return to Meta’s platforms shortly.”
—–
Spotify gick under det andra kvartalet 2022 upp i topp som den mest använda tjänsten för podcasting i USA. Tidigare är det SiriusXM som har varit den största, men Edison Research´s senaste rapport visar att Spotify nu har gått om, sett till antalet användare. På tredje plats finns iHeartRadio.
—–
Steve Cooper, CEO för Warner Music Group (ett litet tag till), sade nyligen att bolaget har gått ifrån att vara beroende av ”superstjärnor”, till att satsa mer på bredd. Han sade bl.a:
”In running our portfolio, what we’ve done over the last number of years is reduce our financial dependency on superstars. And reducing that dependency has allowed us to continue to reinforce our approach to A&R, which is long-term artist development.”
Mark Mulligan på MIDiA analyserar nyheten, och menar att det här är något som streamingen tvingar fram. Han skriver bl.a.
”Superstars getting smaller is music to the ears of independent labels and artists alike, but it is far from the death knell for big labels. Instead, it simply reflects the new environment in which they will operate.”
Den nya digitala kontexten skapar nya ”scener”, där artister och fans lever i ett slags bubblor nära varandra, och där masskultur i den gamla skolan inte har samma betydelse. Han avslutar sin artikel med:
”This rise of scenes is what will shape the future of marketing, with scenes becoming the new territories, transcending borders and cultures. Superstars will get smaller, but they will get better at monetising their superfans… Superstars are not dead, they are changing, become smaller and less, well, super. It is an inevitable second-order consequence of streaming splintering listening and the smart labels will harness the trend rather than try to fight it.”
Läs WMG is moving beyond superstars – and that is a good thing
—–
Den amerikanska energidrycken Bang, som sedan år 2018 också finns i Sverige, har nu blivit stämda av samtliga tre majors för att man använt musik från bolagen i promotionvideos som publiceras på sociala medier.
En domare i USA tog nyligen beslutet att Bang uppenbart gjort intrång i Sony Musics rättigheter. Bang argumenterade för att eftersom Sony Music redan har ett licensavtal på plats med exempelvis TikTok och Instagram, så kunde de också använda musiken på plattformen i sina egna kortvideos och kampanjer.
Självklart gäller de licenser som sociala medier har med rättighetshavare endast för UGC-material som laddas upp av enskilda, privata användare, inte av videos som laddas upp av varumärken i reklamsyfte.
Även Warner Music Group har just stämt Bang på samma grunder som Universal och Sony.
Däremot menade domstolen att andra influencers som på olika sätt samarbetade med Bang i kampanjerna inte gjorde intrång i Sonys rättigheter på samma sätt, när de laddade upp videos på t.ex. TikTok med musik i. Allt beroende av hur mycket ”kontroll” Bang hade över sina influencers. Det intressanta med de här casen är just var domstolen drar gränsen för vad som är tydligt intrång i rättigheterna (som t.ex. Bangs egna videos), och vilken annan sorts användning på de sociala medierna som s.a.s. ”ingår” i de redan befintliga licensavtalen.
Rimligtvis borde alla som på olika sätt får betalt för att marknadsföra Bang, inklusive influencers i olika storlekar och former, också vara tvingade att inhämta separata licensavtal. Men här verkar gränsen inte vara fullständigt klar. Domaren konstaterar att Bang endast kan hållas ansvarig för sådan musikanvändning bland influencers som man har kontroll över.
—–
Den indiska streamingtjänsten Gaana, med 200 miljoner användare, har bestämt sig för att helt ta bort gratisvarianten och istället satsa på betalabonnemang. Skälet uppges enligt ett mail till samarbetspartners i musikbranschen vara att man inte har lyckats få in nytt kapital och helt enkelt måste försöka med detta för att kunna överleva.
”We are now at a crossroads – wind down or find a way to continue, we have decided to give this another try. Hence, we have closed streaming for free users today and are moving to paid-only model. We will need your support on this, else we will have to shut down completely.”
Beskedet kommer efter att den stora indiska operatören Bharti Airtel lagt ned ett potentiellt uppköp av Gaana.
Med tanke på att den absoluta majoriteten av musikanvändare i Indien lyssnar via reklamfinansierade gratisabonnemang, blir det intressant att se vad som händer med Gaanas användarbas framöver.
—–
—–
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
