“Vi är glada att tappa fans”. Jag ryckte till över den rubriken i tidningen The Guardian förra veckan. Men det fanns en bra förklaring till varför Cedric Bixler-Zavala i gamla favoritbandet Mars Volta uttryckte sig så.
När Mars Volta nu kommer tillbaka på skiva efter mer än ett årtionde har många ”fans” redan klagat i sociala medier. Just citattecken kring fans använder även Cedric Bixler-Zavala i The Guardian. Han menar att tillåter man inte att en akt förändras musikaliskt är man inget riktigt fan.
Det där med att tillåta sina favoriter att ändra sin musik är en svår konst.
Jag känner en lätt rodnad när jag läser Mars Voltas reaktion på kritiken att gruppens experimentella rock på den självbetitlade återkomsten tycks förbytt i rakare pop (i alla fall relativt sett rak).
I helgen satt jag vid skärmen och stönade över bekanta som ondgjorde sig över Thåström på Way Out West. Visst, merparten var lyriska över den gamle Pimmes avrundning av festivalen, så även recensenter.
Men jag hakade upp mig på att vissa bemödade sig med att understryka hur mycket bättre Thåström var i Ebba Grön eller Imperiet. Hur seg och sävlig och överteatralisk de anser den moderna Thåström är.
”Han är ett evigt geni, bättre än någonsin” brusade jag i trådarna, ”kliv upp från under er mossa, ni arma nostalgiker!”
Samtidigt är jag extremt väl medveten om hur jag genom åren lämnat akt efter akt efter mig bakom mig när dom ändrat sound, blivit mer ”kommersiella” – vilket ofta kan vara synonymt med bättre och bredare.
Det mest extrema exemplet hos mig är Genesis. I tidernas begynnelse var det mitt favoritband. Men när Phil Collins tog över som sångare och engelsmännen gick mot pop hade dom strax totalt förlorat mig för att aldrig återvända. Jag noterar i dag att det jag älskade hos tidiga Genesis inte ens passerat 5 miljoner streams på Spotify, det jag avskydde ligger på övre sidan 100 miljoner…
Många av nuets största namn har inlett karriärerna någon helt annanstans musikaliskt. Lana del Rey var inte särskilt spännande som Lizzy Grant, Taylor Swift hade inte gått till historien med sin initiala truckercountry, Lady Gaga lämnade ett antal misslyckade koncept bakom sig innan hon prickade rätt.
Visst, detta är inte att ändra sig framför öronen på en stor fanskara – som Mars Volta möjligen gör – men det säger en hel del om det komplexa i balansgången mellan att bli kvar vid sin första musikvision kontra att våga utvecklas och förändras.
Det är sällan dessa steg verkligen blir bra, men det måste applåderas och tillåtas att det görs. Vem hade i dag velat att Robyn för evigt blivit kvar i sitt format på bolaget Jive?
Jag lovat att älska Mars Voltas nya album hur det än låter. I Thåströms fall har jag inga som helst problem med att påstå att han aldrig varit bättre. Trots att jag såg det han gjorde i Ebba Grön som oslagbart, det skulle aldrig överges, han fick inte svika punken, amen.
Typ.
*
Jag hittade intervjun med Mars Volta via engelska Complete Music Update, sedan år mitt viktigaste filter för att få nyheter såväl om bransch som om releaser/livescen/organisationer. Kolla in det som komplement till Music Business Worldwide om du inte redan är läsare.
*
Fantastiska The Kite på USA-turné från nästa månad, suget att smyga med i bagaget hos smålänningarna är stort.
*
55 478 på Pippi på Cirkus under sommaren är en rejäl ”ABBA-framgång”…
*
…för att inte tala om när Beastie Boys bytte från punk till hip-hop…
*
Underbart att se Miss Li ständigt finnas med bland årets topplyssnade. Även X har nu passerat 20 miljoner på Spotify.
*
Ser i nämnda Complete Music Update att Uri Geller gjort en ”natonalsång” för ön Lamb Island utanför Skottland. Skedböjaren Uri Geller, visste inte ens att han höll på fortfarande, kan nog byta sound många gånger utan att jag blir särskilt nyfiken.
*
TV4 Plays sändningar från Way Out West var balsam för en som inte var på plats. Hög närvarokänsla.
*
Katharina Nuttall är alltid intressant oavsett om det är som artist, producent eller vad nu denna multibegåvning slår till med. Nya albumet The Garden släpps den 21 oktober men redan den 26 augusti kommer singeln Inspired by John Keats.
*
Kate Bush närmar sig 600 miljoner på Spotify med Running Up That Hill. Den börjar därmed bli ett toppnummer på den inofficiella listan över nostalgifenomen lyfta av social medier, synkar och på sistone TikTok. Fleetwood Macs Dreams har passerat 1 miljard. Om Elton Johns och Dua Lipas Cold Heart hör hemma här är oklart, den har också passerat en miljard. Min egen favorit på synktoppen, Baba O’Riley från ”C.S.I”, har Bush gått om, den ligger just nu på 435 miljoner. Hur Apple och YouTube påverkar denna statistikmatch har jag sämre koll på.
Lars Nylin
