Som medlem i Cheiron-teamet hade producenten och låtskrivaren Per Magnusson från 1998 stora framgångar med irländska Westlife. Nu är Per åter låtaktuell med det numera mer mogna pojkbandet. MI kollade hur det gick till och vad han pysslar med i övrigt.
Westlife igen, hur gick det till?
-Jag och David Kreuger jobbade ju en hel del med Westlife mellan ca 1998 och 2007 och fick under den tiden en bra relation med deras manager Louis Walsh. Inför deras nya platta hörde Louis av sig i somras och undrade om vi hade någon låt (eller ”a hit” som han alltid brukar säga). Jag och David var då fullt upptagna med ett annat projekt men en av låtskrivarna i vårt ”stall”, Niklas Carson Mattsson, hade precis skrivit en riktigt bra låt tillsammans med Cassandra Ströberg och Alex Ryberg, Do You Ever Think Of Me, som vi skickade. Både skivbolag, management och bandet älskade låten och ville att jag och David skulle producera den. Så blev det också.
Vad minns du starkast från förra rundan?
-Det var i december 1998 som fem unga killar från Irland för första gången dök upp i Cheironstudion. Då kunde vi knappast ana hur stora de skulle bli. Jag, David och Jörgen Elofsson skrev bl a tre Englandsettor med låtarna If I Let You Go, Fool Again och My Love. Simon Cowell var ju deras envåldshärskande A&R på den tiden och det var ömsom himmel och helvete att jobba åt honom men i slutändan var det alltid värt det.
Var finns du baserad numera?
-Jag bor i Båstad sedan sex år tillbaka och har en liten studio här. Jag och David Kreuger har också ett gemensamt studiokomplex på Södermalm i Stockholm.
Vad har du på gång härnäst?
-Jag har precis avslutat ett väldigt roligt projekt med en italiensk vokaltrio, Il Volo. Det är ett tribute-album till filmkompositören Ennio Morricone som gick bort förra året. Släpps över hela världen via Sony Italy som har slagit på stora trumman vad gäller budgeten, så vi har kunnat använda Morricones egen 64-mannaorkester Roma Sinfonietta, kör, samt arrangörer som William Ross och Chris Walden som bl a har jobbat med Barbra Streisand, Andrea Boccelli och Michael Bublé. Även några supermusiker gästar, som Chris Botti, David Garrett, Hauser och Dean Parks. Riktigt kul när man får möjligheten att gå ”all in” på detta sätt, oftast gör ju budgetbegränsningar att det ofta blir en tummetott av alla visioner som finns i början av ett projekt.
Lars Nylin
