Forskarnätverket Mirac är tillbaka i Stockholm och Musikhögskolan när man håller konferens 1-2/12. Vi hörde av oss till ordförade Thomas Florén för att höra oss för om Mirac i allmänhet och fokus för årets konferens i synnerhet.
En elevator-pitch för Mirac – hur låter den?
– Mirac är en mötesplats för forskare, musikbranschen och politiker. När jag, Daniel Johansson och Linda Portnoff grundade Mirac för nio år sedan fanns det inte en sådan, det var anledningen till att Mirac grundades. Vi har sedan dess årligen arrangerat en konferens till vilken vi bjudit in forskare, branschrepresentanter, politiker och alla som är intresserad av musikliv, musikbransch och musikindustri. När vi nu återigen bjuder in till konferens är det på bred front, alla som är intresserade är varmt välkomna. Konferensen äger rum 1–2 december, från lunch till lunch och man kan registrera sig på vår hemsida fram till den 25:e november.
Vad har ni för fokus i år?
– Temat för årets konferens är: Press play – efter den stora pausen. Det handlar således om pandemin, både hur den drabbat branschen och vad som krävs för att återstarta den. Eftersom forskning om pandemins effekter är begränsad har vi valt att lägga större tyngdpunkt på keynote speakers och panelsamtal. Därför har vi i år tre keynote speakers: Armen Shaomian från University of South Carolina och som även är ordförande för MEIEA, Linda Zachrisson, ordförande för regeringens utredning Återstart för kulturen och Joppe Pihlgren som är verksamhetsledare för Svensk Live. I den avslutande panelen har vi även bjudit in Annelie Telford från Dabaser och Peo Thyrén som bland annat är kompositör och artist.
Vem är du själv?
– Jag har ett livslångt intresse för musik och har under ett drygt decennium livnärt mig som turnerande musiker i Sverige, Europa och Asien. Men parallellt med turnerandet studerade jag vid Stockholms universitet där jag slutligen doktorerade 2010 med en avhandling om den svenska skivindustrin. Jag är förutom ordförande i Mirac även lektor i Ljud- och musikproduktion på Högskolan Dalarna och numera även på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Vad tycker du som forskare är dom största utmaningarna för musikbranschen i allmänhet?
– Svår fråga, det är så mycket som händer just nu och dessutom i högt tempo. Men självklart är implementeringen av upphovsdirektivet en utmaning. Jag tror även att streamingekonomins bristande transparens kommer att bli en alltmer angelägen fråga för branschen, något som i sin tur är relaterat till frågan hur fördelningsmodellen för strömmad musiken ska se ut. Men sedan väcker ju pandemin frågor om hållbarhet, den avslöjade ju hur såbar musikbranschen är, speciellt livemusiken. Men för drygt 10 år sedan var det den inspelade musiken som drabbades av en djup kris till följd av fildelningen. Hur kan branschen utvecklas på ett mer hållbart sätt? Avslutningsvis tror jag även att klimatfrågan kommer att bli allt viktigare för musikbranschen. Många kanske tror exempelvis kanske att den strömmade musiken är betydligt bättre för miljön än tidigare format som CD-skivan. Men en nyligen publicerad forskningsrapport visar att den strömmande musiken är betydligt sämre för miljön än flera tidigare format.’
Lars Nylin
