Musikförläggarna tar in extern hjälp för att ta fram nya riktlinjer för hur organsationen ska hantera upphovspersoner med koppling till kriminalitet. Det berättar ordförande Kerstin Mangert i en artikel i DN. Ifpis VD Ludvig Werner och Skaps ordförande Alfons Karabuda uttalar sig också i artikeln.
Diskussionen om hur musikbranschen ska hantera musikskapare med koppling till kriminalitet har intensifierats efter mordet på artisten Einár. I fredags uttalade sig företrädare för Musikförläggarna, Ifpi och Skap i en artikel i DN.
Musikförläggarna tar till konkreta åtgärder och anlitar extern hjälp för att analysera vilka områden man kan behöva göra förändringar inom, utifrån etiska avvägningar.
”Vi har varit för naiva och inte tänkt bortom musiken. Samtidigt är det mycket komplexa frågor. Man behöver ta djup hänsyn till yttrandefriheten, men också reflektera kring vilka vi lyfter fram som förebilder och vilka samhällsstrukturer vi förstärker”, säger Kerstin Mangert till DN.
Potentiellt kan nya riktlinjer komma att påverka arbetet med Musikförläggarnas Pris. Men frågan rör dock inte bara priser eller en viss musikgenre, utan hela värdegrunden, säger Mangert.
Ifpis VD Ludvig Werner uttalar sig också i artikeln och säger att det är viktigt att inte skuldbelägga enskilda artister eller musikstilar. Han är rädd för att debatten förenklas: ”Då blir det här bara en videovåldsdebatt igen”.
Skaps ordförande Alfons Karabuda lyfter också faran med att peka ut en viss musikstil eller en specifik grupp av artister i debatten. Han menar att den artistiska friheten måste vara stor, men att det inte alltid är så enkelt att man kan ”göra en hundraprocentig åtskillnad mellan verk och person”. Vi behöver en principiell diskussion om var gränsen ska gå, men behöver också vara medvetna om vad risken med inskränkningar är, säger han.
Prenumeranter kan läsa hela artikeln här: https://www.dn.se/kultur/musikforlaggarna-efter-mordet-pa-einar-vi-har-varit-for-naiva/
Christel Valsinger
