Entusiastisk, kunnig, dedikerad, piggögd, samarbetsvillig. Det är fem ord som flämtar upp när jag försöker samla insikten att Annele Hencz Mortimer Hawkins lämnat oss vid bara 51.
För alla som rört sig i den svenska majorbolagssfären var Annele kort sagt en självklarhet. Hon hade visserligen ”bara” jobbat i olika roller på det som i dag är Universal Music sedan 1997.
Men dessförinnan jobbade hon på TV4:s nöjesdel sedan 1989. Det innebar att hon i olika roller rört sig och ansvarat för ledande artister och projekt i över 30 år när nu en tuff form av cancer slet bort henne från oss och speciellt familjen: maken David, själv i branschen, och de två barnen.
Hur väl ansedd Annele var visade dedikationen när det förra året sjösattes en fundraiser för att hon skulle kunna få en speciell form av behandling. Människor från alla delar av branschen bidrog och visade en medmänsklig långt utöver det vanliga. Annele var värd det.
Familjen skriver på Facebook:
”Det är med otrolig sorg och tunga hjärtan vi måste berätta att Annele somnat in efter sin kamp mot den cancer som drabbade henne under 2019.
Den energi, eld och beslutsamhet som hon alltid haft blev ännu tydligare mot slutet, när sjukdomen gav sig på henne med full kraft. För varje nytt dåligt besked reste hon sig igen och vägrade tappa hoppet eller ens fundera på att ge upp. Så sent som förra lördagen dansades det hemma efter Melodifestivalen till Groove is in the Heart, (jo, det kan ha varit en Running Man med där) men sedan blev hon snabbt sämre. Ikväll, kvart över sex somnade hon så in och lämnar oss i ofattbar sorg och saknad.
Tack alla vänner och bekanta som varit ett enormt stöd till Annele under det här, och ett speciellt stort tack till den fantastiska personalen på Dalens Sjukhus-ASIH som tagit hand om familjen på bästa tänkbara sätt.
Annele – vi älskar dig så otroligt mycket. Himlen har fått en starkare stjärna.”
Personligen minns jag alla kontakter som journalist. Men också när vi hade kontakter som representanter för olika skivbolag när jag jobbade på den sidan skranket.
Det var inte minst i det senare rollen som jag upplevde Annele som ovanligt vidsynt och konstruktiv, ingen som endast såg till sitt egna bolags intressen.
För egen del kan jag heller inte denna dag radera ut synen av Annele sittande rygg mot rygg i samma kontor som mångåriga kollegan Peo Berghagen på Universal.
Nu är båda borta.
Det känns extremt tomt.
Lars Nylin
Foto från familjens inlägg på Facebook
