Från ”mycket väsen för ingenting” till ”helt omvälvande, där visade Spotify verkligen var streamingskåpet ska stå”. De reaktioner jag fått och sett efter Spotifys pampiga presentation Stream On i går eftermiddag skiftar markant.
Den första reaktionen är rent fel. Den andra en smula överdriven.
Själv placerar jag mig fegt någonstans i mitten av känslostormen efter två timmar med VD Daniel Ek, Justin Bieber, Billie Eilish, Bruce Springsteen, Barack Obama och andra.
Efter att jag väl insett att eventet gick att se även på YouTube, Spotifys egen länk strejkade, kom ett stadigt flöde av nyheter. Vissa av dem riktigt heta. I ett bredare perspektiv troligen toppat av att tjänsten nu är uppe i 170 länder, sånt älskar aktieägare, och att det snart kommer en Spotify Hifi-version, sånt älskar en högljudd grupp ljudlobbyister.
Kollega Daniel Johansson går på annan plats i veckans brev genom ett antal av de många nyheterna. Själv fokuserar jag här på några av dessa, och även på några nyheter som inte kom.
Mest intressant var kanske att Daniel Ek regelbundet återkom till att audio är fokus för Spotify. Det och att han underströk att musik även i fortsättningen är kärnan i tjänsten gör mig åtminstone för tillfället lugn i farhågan att Spotify inte galopperar väg helt in i podd- och klipp-land när man nu tycks ha övergivit rörlig bild.
Det senare kom det annars en nyhet om i form av Clips. Det ska bli oerhört intressant att se om Spotify kan attrahera en del av TikTok-miljarden där ute. Det är troligen naivt att hoppas, men om hela låtar finns i samma tjänst som där de korta klippen skapas kanske det i någon mån värnar om att den hela låten, sisådär tre minuter eller mer, överlever den nya eran.
Annars är det inte längre någon hemlighet att Spotify ser poddar som sin viktigaste vän i steget mot plussiffror. Det underströks under Stream On. Där var Bruce Springsteen och Barack Obama smått rörande grand old men i ett inslag under eventet.
Intressant i skymundan är nyheter kring mjukvara för kreatörer. Artister kommer att kunna utföra mer visuellt och innehållsmässigt på sina artistsidor.
Där glider vi smidigt in på vad som inte hördes under eventet. Jag noterade ingen nyhet som radikalt gagnar djupet i musikkatalogen. Det mesta känns fortsatt fokuserat på trendande musik, det jag i denna spalt flitigt tjatat om som ”Spotify topp 50.”
Det sägs att det finns hundratals redaktörer i alla genrer. Men dom gör sig inte särskilt bemärkta utöver trendande genrer.
Visst, bättre ljud gynnar givetvis även lyssnare i alla genrer, kanske allra mest jazz och klassiskt. Men jag påstår i en gissning från läktaren att det finns minst lika många miljoner användare av Spotify som efterlyser mer guidning och mer pricksäkra algoritmer som de som efterlyser bättre ljud.
Den här användaren blir alltmer frustrerad över att ämnet aldrig ens lyfts i event som Stream On. Det känns som det var under vikingatiden som managementikonen Irving Azoff krävde att Spotify skulle bättre gynna ”mogen” musik. Efter detta knäpptyst.
Något annat jag bespetsat mig på var åtminstone tankar kring user-centric-modeller. Kanske inte i eventet, det är för smalt för allmänheten (inklusive aktieägarna), men i det digra omkringmaterialet som Spotify servade oss media med. Men inte, ingenting om ett ämne som ändå berör så många.
Till sist: Spotify uppger att man nu genererar minst 100.000 dollar till 7 500 kreatörer. Jag vet inte hur exakt man kommer fram till den siffran. Men i ett läge när vi nu stadigt äntligen närmar oss den ekonomi som branschen hade innan stålbadet från år 2000 är detta uppmuntrande för fler än de lyckliga som får dessa utbetalningar. Det och faktumet att Spotify betalade ut 5 miljarder dollar till musikens rättighetsägare under 2020 skvallrar om att alla nivåer av musikekonomin kanske kan ana en ljusnande framtid även efter pandemin.
För Spotify är trots allt inte ensamma på sitt fält. Även om det nästan kunde tyckas så efter alla nyheter på måndagskvällen.
Lars Nylin
