Danny Saucedo och Julia Alfrida på Corite. TikTok skriver globalt licensavtal med Universal. Antalet användare på Spotify ökade markant under det fjärde kvartalet 2020. Det och annat från Daniel Johansson.
——
Universal Music Group (UMG), Universal Music Publishing Group (UMPG) och TikTok meddelade under måndagen att man ingått globalt licensavtal. I ett pressmeddelande skriver man bl.a:
”TikTok users will be more empowered than ever to express themselves through music, soundtrack their video creations with songs about which they are passionate and build communities around artists and music-centered culture. The companies have additionally pledged to experiment with exciting new features. TikTok users will now be able to incorporate clips from UMG’s full catalog of music, spanning the company’s iconic labels, songwriters and global territories.”
Ingen information finns om hur överenskommelsen ser ut exakt, men TikTok har nu alltså fullständiga licenser på plats med samtliga majors, Merlin, och förutom det även många CMOs/PROs och därmed förlag och musikskapare. Inga detaljer har dock avslöjats kring hur den övergripande modellen ser ut, vad artister och låtskrivare de facto kan tänkas få utbetalt för säg 100 miljoner visningar på TikTok. Det finns alltså en del spännande frågor att ta tag i framöver:
Är fördelningsmodellen baserad på antal views eller antal videos? Eller båda?
Är det upfront klarering av hel katalog som sedan fördelas, eller utgår det löpande royalty baserat på detaljerad rapportering per månad? Vad är i så fall en ”tick” värd?
Är det olika uträkningar för olika marknader? Hur kommer pengarna trilla ner genom PROs/CMOs och ut till artister och musikskapare? Innebär licenserna att TikTok nu är att betrakta som en streamingtjänst a la Spotify, eller är det snarare en Facebook-lösning?
Har TikTok helt enkelt ”köpt sig fri från problemet”, eller finns det nu en upparbetad ekonomisk modell som liknar den vanliga streamingen?
Det här är frågor som jag tror ganska många i branschen är nyfikna på, framför allt kanske utövare och musikskapare. Trots allt, TikTok, Triller etc är ett slags nytt ”format”, och med nya format kommer också en ny ekonomi och nya licens- och fördelningsmodeller. Så, jag tänkte försöka bena ut det här lite under de kommande veckorna och skriva en liten artikel om det, i viljan att sprida kunskap helt enkelt.
Med tanke på att TikTok har blivit en så betydande plattform (över 70 artister som slog igenom på TikTok under år 2020 blev signade till något av majorbolagen), är det naturligtvis superpositivt att det nu finns licenser på plats för stora delar av branschen, inklusive UMG och UMPG.
En intressant twist i det hela är att UMG bestämt sig för att åtminstone temporärt dra bort katalogen från Triller, efter att korrekta licenser inte verkar accepteras av Triller. UMG säger i ett officiellt uttalande: ”We will not work with platforms that do not value artists. Triller has shamefully withheld payments owed to our artists and refuses to negotiate a license going forward. We have no alternative except to remove our music from Triller, effective immediately.”
Triller å sin sida menar att UMG är ute och cyklar, och säger: ”Triller does not need a deal with UMG to continue operating as it has been since the relevant artists are already shareholders or partners on Triller, and thus can authorise their usage directly. Triller has no use for a licensing deal with UMG.”
Man hänvisar här till att UMG är delägare i Triller, men det har ju egentligen inte med saken att göra när det gäller själva låtarna. Känns som om Triller kanske behöver gå en grundkurs i musikjuridik…
Den här trenden med kortvideo-appar kommer dock bara fortsätta, och de blir allt mer betydande exponeringsytor. Så, på samma sätt som det har varit viktigt för artister och musikskapare att förstå ”Spotify-modellen”, tror jag det är viktigt att förstå ”TikTok-modellen”. Så, känner du för det, och har intressant information om hur TikTok-modellen ser ut, hör gärna av dig på daniel@musikindustrin.se.
Läs pressmeddelandet om UMG/TikTok
——
I förra veckan presenterade Spotify kvartalsrapporten för Q4 år 2020, och igår lämnade man också in den årsrapport till amerikanska SEC som krävs för utländska företag noterade på börsen i USA, en s.k. Form-20F. Den senare innehåller en del intressant information och formuleringar.
Det var en stark kvartalsrapport såtillvida att antalet användare fortsätter att öka i stadig takt. Spotify har nu 345 miljoner aktiva användare (MAU) globalt, och 155 miljoner Premium-användare.
Spotify noterar att den största tillväxten har skett i USA, Europa, och Indien. Man framhåller speciellt Indien som en marknad som nu tagit fart och växer snabbare än förväntat, tack vare ”lyckade marknadsföringskampanjer”. Men även lanseringen i Ryssland framhålls som en orsak till en ökning av tillväxten i antalet användare.
Churn rate, dvs hur många av de som registrerar sig som sedan väljer att avsluta abonnemanget, minskade jämfört med samma kvartal föregående år, men ökade något jämfört med Q3.
ARPU (genomsnittlig intäkt per månad och användare) landade på 43 kronor, och gick alltså upp något jämfört med kvartalet innan. Givet att Spotify successivt verkar höja prenumerationspengen på olika marknader kanske vi skulle kunna se en liten ökning av ARPU under 2021, men det har naturligtvis att göra med om och hur mycket man höjer priset i de riktigt stora länderna.
De totala intäkterna låg på motsvarande 21,9 miljarder kronor under kvartalet vilket innebär att i genomsnitt hade Spotify intäkter på 7,3 miljarder kronor i månaden, eller 240 miljoner kronor per dag om man så vill.
Samtidigt fortsätter Spotify att göra förlust, med närmare 700 miljoner kronor för hela kvartalet. De operativa kostnaderna landade på ca 6,5 miljarder kronor och var högre än vad man förväntat sig, framför allt anger man ökade sociala avgifter som orsak.
Strategin verkar fortsatt vara att växa så snabbt som möjligt, att ”använda upp” pengarna med aggressiva marknadsföringskampanjer och introduceringar på nya marknader. Bolaget är alltså fortfarande i en byggandefas, 12 år efter lanseringen 2008.
Trots att det var en stark kvartalsapport, reagerade börsen negativt direkt och aktien dök med 8 procent, från 345 dollar till 314 dollar. Med tanke på den enorma tillväxt aktien haft under 2020 känns det snarare som en naturlig reaktion, när en del kanske funderar på om aktien är övervärderad med tanke på att bolaget inte gör någon vinst och man därmed inte kan förvänta sig någon utdelning. Men, dagarna efter rapporten återhämtade sig aktien upp till ca 324 dollar, och uppgången under det senaste året är närmast magnifik.
Spotify fortsätter att framhålla ”two-sided marketplace” som den övergripande strategin, dvs att man ser både användarna, och musikbranschens aktörer, som ”kunder”. I det senare fallet handlar det om att tillhandahålla tjänster som ökar värdet för rättighetshavare att ha sin musik på Spotify. I samband med funktionen att kunna placera ett album eller en singel som rekommendation i appen, nästan mer eller mindre som en banner (men som uppfattas av de flesta användare som en ”agnostisk” rekommendation) skriver man i rapporten:
”Our Sponsored Recommendations have continued a strong pace of growth, with December marking the single biggest month ever. During the quarter, we saw more than a 50% increase in the number of campaigns vs. the prior quarter. Additionally, over half of the customers in Q4 were new buyers, which helped drive an 82% increase in billings from the prior quarter. Notable campaigns included number one albums, El Último Tour Del Mundo by Bad Bunny and evermore by Taylor Swift, as well as Welcome to O’Block by King Von and Pegasus by Trippie Redd.”
Jag ska här och nu inte fullständigt utvärdera samtliga funktioner som ingår i ”two-sided marketplace”, men noterar att även om Premium-användare alltså betalar för att slippa reklam, finns det ändå ”reklam”, men i formen av betald rekommenderad musik. Det där är naturligtvis en gråzon som ska bli intressant att följa, i takt med att Spotify utvecklar strategin att också kunna ta betalt från musikbranschens aktörer när de använder plattformen som annonspelare även mot Premium-användare.
I Sverige är t.ex. marknadsföringslagen (2008:486) mycket tydlig med att marknadsföring/reklam tydligt måste anges som just det, och därför kan man ställa sig vissa frågor kring t.ex. införandet av den nya aktiviteten med prioriterade låtar, där rättighetshavare har möjlighet att ”avstå” en del av royaltyn mot att låten får större chans att t.ex. hamna i spellistor. Vill man vara sådan skulle man kanske kunna säga att det är ”betald marknadsföring”, och att låten i sådana fall borde highlightas som Sponsored eller liknande i spellistan.
Vi får se vart det tar vägen, men det råder ingen tvekan om att Spotify ännu mer befäster positionen som den viktigaste intäktsbringaren till framför allt labels, samtidigt som man skapar professionella marknadsföringsfunktioner som gör det möjligt att trycka ut musik på mycket mer intrikata sätt än tidigare. Och vem kan säga nej till det? Jag menar, det är ju det optimala scenariot, att användare tror att man betalar för att slippa reklam, men egentligen betalar för just reklam. 🙂
Spotify lämnade också, som sagt, in sin över 100 sidor långa rapport för 2020 till amerikanska SEC, ett slags informationsdokument som alla utländska företag noterade på börsen måste lämna in. Där framgår det att man per den sista december 2020 har betalat ut motsvarande 212 miljarder kronor till rättighetshavare sedan start, utan tvekan en imponerande siffra, som ju faktiskt räddat den delen av musikindustrin i mångt och mycket.
Det finns en del intressanta formuleringar kring problematiken att driva business på ett område där majoriteten av intäkterna tillfaller någon annan, och Spotify menar att en orsak till varför man ständigt går med förlust beror på att man måste betala så mycket till musikägarna. I rapporten står bl.a:
”Since our inception in April 2006, we have incurred significant operating losses and, as of December 31, 2020, had an accumulated deficit of €3,290 million. For the years ended December 31, 2020, 2019, and 2018, our operating losses were €293 million, €73 million, and €43 million, respectively. We have incurred significant costs to license content and continue to pay royalties to record labels, publishers, and other copyright owners for such content. If we cannot successfully earn revenue at a rate that exceeds the operational costs, including royalty expenses, associated with our Service, we will not be able to achieve or sustain profitability or generate positive cash flow on a sustained basis.”
I dokumentet framgår också att Daniel Ek och Martin Lorentzon fortfarande har majoritet i bolaget vad det gäller ”voting power”, Ek har 33,5 procent och Lorentzon 41,9 procent, d.v.s. 75,4 procent tillsammans.
Här finns inte utrymme till en djupare analys, men för den som känner sig nödgad att detaljstudera den halva romanen, här finns länkar:
——
Fan-funding-plattformen Corite lanserades under 2019 för att göra det möjligt för artister att finansiera sina musiksläpp tillsammans med fansen. Genom en crowdfunding-modell kan fans ”köpa in sig” i låtar för framtida kickback, samtidigt som artisterna behåller alla rättigheter. Sedan starten har över 100 artister finansierat sina releaser via plattformen.
Bland de senaste låtarna som släpps via plattformen finns Danny Saucedo med “Dandi Dansa” och Julia Alfrida med “Rich”.
För Danny Saucedo är det tredje gången han släpper via Corite, tidigare bl.a. med låten “Vad Fan Har Vi Gjort” med Sabina Ddumba, som slog rekord på plattformen med över 150 000 kr.
Mattias Tengblad, VD på Corite, säger:
– Vi är glada över att skapa en ny möjlighet för artister att behålla 100% av sina rättigheter och finansiera släppen med sina fans.
——
SoundCloud meddelar att de kommer genomföra en esport-turnering den 18 februari, den första i sitt slag. Tävlingen, som kallas SoundCloud Player One kommer livesändas via Twitch och Facebook, och programledare kommer vara MonsterDface och Rico Nasty. Åtta artister från SoundCloud kommer tävla mot varandra i Fortnite under den livesända tävlingen, och i halvtidspaus kommer Rico Nasty köra en onlinekonsert.
Ytterligare en intressant kombo i trenden att försöka få gaming och musik att bli delar av samma upplevelse.
https://creators.soundcloud.com/playerone
—–
MelodyVR köpte som bekant upp Napster under 2020, och nu kommer man merga företagen och tjänsterna helt och hållet. Allt kommer framöver att heta Napster, och kommer listas på Londons alternativa börs.
En av de första nyheterna jag skrev om när jag började skriva för musikbranschen 1999 var just nyheten om lanseringen av originalversionen av Napster, ni vet fildelningstjänsten. Aldrig trodde jag väl att jag 22 år senare skulle skriva att Napster fortfarande finns kvar, i laglig version, som en kombinerad Virtual Reality och streamingtjänst, och kommer göra en form av IPO i England…
Historien är märklig.
Anthony Matchett, CEO för ”nya” Napster säger:
– We are looking forward to rebranding as Napster. The new funding will support the development of our new Napster music service throughout the course of 2021.
—–
Lästips: Could SoundCloud beat other DSPs to user-centric payouts? (Music Ally)
—–
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
