En ny undersökning hävdar att pro-rata är att föredra framför user centric. Arbetet med det nya EU-direktivet försenat. Koda introducerar ny teknik för identifiering av musik. EU-kommissionen ger sin syn på AI och upphovsrätten. Det och annat från Daniel Johansson.
—–
Den här veckan genomför Midem ”Music Networking Week”, som man beskriver på följande sätt:
”It will include a series of speed-meetings, Q&As and innovative networking formats to allow you to meet leading executives from all around the world and across multiple sectors of the industry. Connect with your peers, grow your international network and start conversations you will be able to pursue all-year-round on the Midem Digital platform!”
Alla som hade köpt biljett till Midem 2020, eller som var med på Midem Digital, kan logga in och vara med på sessions. Möjligheten finns också att skapa nytt gratis abonnemang till plattformen. Idag tisdag börjar det 16.00, med ”Meet the Streaming Power Players Q&A”, följt av ”Meet the Publishers speed-meetings”.
Länk: Music Networking Week
—–
Grammynominerade Rami Yacoub bjuder den 4 december in fans till att lyssna tillsammans via den nya sociala musikappen Syncc, som vill skapa en ny nivå av interaktion mellan fans och artister. I denna den första Syncc-sessionen, som kallas Grammy Session, kan fans såväl som framtida låtskrivare och producenter chatta med Rami under tiden som han spelar låtar och pratar om bakgrunden till sin musik.
Rami Yacoub har flera nomineringar inför Grammy Awards 2021, en av dem är Best Pop/Duo Performance för “Rain on me”, med Lady Gaga och Ariana Grande, som debuterade som nr 1 på Billboard Hot 100 och har streamats över över 400 miljoner gånger.
Syncc-appen går att få tag på både via Apple Appstore och Google Play för Android.
—–
Ytterligare en studie har genomförts kring user centric vs pro-rata, alltså olika fördelningsmodeller från streamingtjänster. Bakom studien står bl a Saeed Alaei från Google Research och Ali Makhdoumi från MIT/Microsoft. De har tagit fram en matematisk modell som kan användas för att räkna ut vilken av de två fördelningsmodellerna som gynnar olika aktörer under olika förutsättningar.
Man skriver bl a:
In addition to determining the platform optimal revenue allocation rule, we study two primary revenue allocation rules used by market-leading music streaming platforms — pro-rata and user centric. In the pro-rata rule artists are paid proportionally to their share in the overall streaming volume, while in the user-centric rule each user’s subscription fee is divided proportionally among artists based on the consumption of that user. We characterize when these two allocation rules can sustain a set of artists on the platform and compare them from both the platform and artists perspectives.
Modellen befäster några av de findings som tagits fram i tidigare studier, som t ex Jari Muikku et al (2017): Pro Rata and User Centric Distribution, och Will Page & David Safir (2018): Money In, Money Out – Lessons from CMO’s in allocating and distributing licensing revenue.
I takt med att kunskapsbyggnaden ökar kring de olika modellerna, tillsammans med Deezers experimenterande, blir det också tydligare att det här inte är ”svart eller vitt”, så som det ibland presenteras av en del aktörer. Många olika variabler behöver tas med i beräkningen, som t ex hur konsumtionen ser ut i ett specifikt land, hur popularitetsfördelningen ser ut bland artister i det landet, kanske också förhållandet mellan inhemsk och internationell repertoar, och inte minst hur kostnadseffektivt det går att administrera en user centric-lösning.
I studien styrker man det som tidigare påvisats (det har gjorts fem tidigare studier på området), men lägger ytterligare en dimension till det hela:
We establish that artists who are predominantly listened by users whose overall streaming volume (consumption) is high, receive higher payments with the pro-rata allocation than with the user-centric allocation. Similarly, artists who are predominantly listened by users whose overall streaming volume is low receive higher payments with the user-centric allocation than with the pro-rata allocation.
Musik som lyssnas på av användare som konsumerar lite musik gynnas alltså av user-centric, medan musik som lyssnas på av storkonsumenter gynnas av pro-rata, egentligen oberoende av hur stora artisterna eller låtarna är.
Studien menar också att från ett administrativt och ekonomiskt perspektiv är pro-rata den mest effektiva modellen, och att vilken fördelningsmodell man använder måste relatera till storlek på såväl plattform som katalog. Därmed förespråkar man pro-rata som den valda modellen även framgent:
We find that the pro-rata allocation rule can be preferred to the user-centric rule, even though it does not allocate payments proportionally to the revenue generated by streaming of each artist. The reason for this is that pro-rata payments are better aligned with the added value that a platform featuring a large number of artists generates via positive externalities: by subscribing to a platform service, a user not only gets access to her favorite artist(s) but also to the content of all other artists on the platform. This positive externality tends to create an increase in the consumption, resulting in an increase of consumption of the content offered by artists who the user would not listen to outside the platform. Hence, payments to artist(s) who generate such positive externalities are important for platform sustainability and these artists need to be compensated for it.
Visst, man skulle kunna ha kritik mot argumentet, som i korta ordalag kan tolkas som att det ökade mervärdet för artister att finnas med på en plattform som har massor med musik (och därmed chans att vara med i spellistor, få extra konsumtion etc), uppväger förlusten av det eventuellt ökade ekonomiska värde som user centric skulle kunna innebära, samt att pro-rata stärker streamingplattformens ”hållbarhet” som sådan. Frågan är om alla aktörer i branschen accepterar det argumentet…
Oberoende av vad, någon form av pro-rata-modell kommer vi troligen alltid behöva ha, helt enkelt på grund av att en relativt stor andel av betalande användare inte lyssnar på en enda låt under en månad. Med en ren user centric-modell skulle man då inte veta vart pengarna ska fördelas, eftersom användaren inte genererat någon registrerad lyssning som fördelningen kan baseras på.
Räknar man baklänges på Spotifys senaste kvartalsrapport, indikerar siffrorna att det under det tredje kvartalet 2020 var 9 miljoner betalande prenumeranter globalt som inte lyssnade på någon musik, d.v.s. inte var ”MAU” (Monthly Active Users). Multiplicerar man det med ARPU, som låg på 42,76 kronor/mån globalt, innebär det att Spotify hade prenumerationsintäkter på 1,15 miljarder kronor under Q3, från användare som inte var aktiva.
Med en ren user centric-modell skulle dessa pengar hamna i ”svarta lådan”, man skulle inte veta var de skulle fördelas, medan man med den nuvarande pro-rata helt enkelt lägger alla intäkterna i en pott och fördelar baserat på befolkningens totala konsumtion på streamingtjänsten i ett land under en månad. Någon form av ”hybridmodell” kommer därför behövas hur som helst, om man inte vill börja använda sig av vanlig analogiavräkning (som ju nästan blir samma sak som pro-rata om det baseras på streamingtjänstens konsumtionsdata…)
Det som är intressant med den här rapporten från Alaei och de andra författarna, är att man har utvecklat en matematisk modell som skulle kunna användas för att räkna ut resultaten baserat på olika förutsättningar. Modellen har vissa begränsningar, och är framför allt kanske viktad mot en streamingplattforms väl och ve (vilket är naturligt med tanke på författarnas arbetsgivare).
Men, modellen borde kunna utvecklats, för att i nästa steg skapa en tillämpning av modellen, helt enkelt en programvara eller webbplats där man kan ange ett antal förutsättningar: Mängd användare, storleken på intäkter, antal strömmar, antal låtar, månatligt pris på prenumeration, konsumtionsbeteenden i landet mm, för att sedan få ett svar utskjutet på vad resultatet skulle bli pro-rata vs user centric, för en specifik låt, artist, kanske genre, och för hela katalogen.
Vem finansierar och bygger den lösningen? 🙂
Läs hela rapporten: Revenue-Sharing Allocation Strategies for Two-Sided Media Platforms: Pro-Rata versus User-Centric
—–
Trenden att använda sig av automatiserade appar och programvaror för att analysera statistik och hitta talang och nya låtar fortsätter. I Sverige använder sig t ex Amuse och Snafu Records av sådan teknik, och internationella plattformar som Instrumental, Chartmetric, Soundcharts, Hitlab och fler har funktioner som identifierar signaler som t ex trendande låtar på spellistor, för att skicka notiser till A&R´s och andra som letar nästa ”hit”.
Ytterligare en liknande plattform, Asaii köptes upp av Apple för ett par år sedan, som tidigare också köpte upp Semetric/Musicmetric. Next Big Sound köptes upp av Pandora/Sirius XM, och ännu längre tillbaka köptes Big Champagne upp av Live Nation.
I samband med att Warner Music Group nyligen presenterade siffrorna för det senaste kvartalet, nämnde VD-n Steve Cooper att antalet akter som man hittat och signat genom AI-verktyget Sodatone, som man köpte upp i början av 2018, dubblerats jämfört med förra året:
– Since January, on a year-over-year basis, we’ve doubled the number of new artist and songwriter signings identified through our proprietary A&R app, Sodatone.
—–
Det danska upphovsrättssällskapet Koda har ingått ett partnerskap med företaget Trackbit, som ska underlätta identifieringen av verk i samband med t ex reklam. Genom ett nytt digitalt verktyg kan rättighetshavare (förlag/kompositörer) ladda upp ljudfiler centralt, som sedan analyseras och används för att automatiskt identifiera användning.
Koda säger att idag innebär det här området mycket manuellt arbete, när pengarna ska fördelas, och genom att automatisera processen hoppas man kunna öka utbetalningarna till rättighethshavarna.
Carsten Brøns Andersen, strategi- och affärsutvecklingschef på Koda, säger:
– Vi er meget glade for at have indgået et partnerskab med Trackbit. Først og fremmest fordi de hjælper os med at udvikle en løsning på en aktuel udfordring. Dernæst ser vi et stort fremtidsperspektiv i partnerskabet, da vi har en klar forventning om, at vi med tiden kan rulle løsningen fra reklameområdet ud på andre områder, og at teknologien vil have en række andre anvendelsesmuligheder, som vil komme vores medlemmer til gode. Vi har gennem lang tid gransket markedet for virksomheder, der kunne levere den rette service og teknologi til vores behov, og har vurderet, at Trackbit har et unikt sæt kompetencer.
—–
På grund av corona-pandemin har arbetet med implementerandet av det nya upphovsrättsliga DSM-direktivet blivit försenat, främst på grund av artikel 17. Den promemoria som skulle ha skickats ut till remissinstanserna under hösten, kommer inte att skickas ut före årsskiftet. I ett meddelande från Justitiedepartementet till de olika organisationer och aktörer som medverkar i arbetet, står att läsa:
”Vi har tidigare aviserat att departementspromemorian med förslag till genomförande av direktivet skulle remitteras under hösten. Som vi tidigare informerat om har dock arbetet med EU-kommissionens riktlinjer beträffande artikel 17 försenats. Det senaste besked vi har, är att de ska vara klara i december. Det står nu också klart att riktlinjerna kommer att innehålla närmare anvisningar om hur EU-kommissionen menar att artikel 17 ska genomföras i nationell rätt. Vilket närmare innehåll riktlinjerna slutligen kommer att få är dock alltjämt oklart.”
Departementet skriver vidare:
”Mot denna bakgrund gör vi nu bedömningen att ett förslag till hur direktivet ska genomföras i nationell rätt inte bör läggas fram före det att vi har haft möjlighet att ta del av EU-kommissionens riktlinjer. Det innebär att departementspromemorian kommer att remitteras först efter årsskiftet.”
—–
Vi är många som har gått och väntat på att EU ska börja reagera och agera kring den spännande utvecklingen kring AI och musik, och kanske drar det igång nu. Den 25 november publicerade EU-kommissionen en ”action plan”, som man hoppas att parlamentet och medlemsländerna ska omfamna. I skrivelsen står bl a:
”A study published today stresses the need to distinguish between inventions and creations generated with the help of AI technologies and the ones solely created by AI technologies. Whilst inventions and creations autonomously created by AI technologies are still mostly a matter for the future, the Commission takes the view that AI systems should not be treated as authors or inventors.”
Handlingsplanen berör inte enbart det upphovsrättsliga området, utan samtliga delområden inom immaterialrätten (Intellectual Property), och försöker skapa en målbild över hur kommande lagstiftning och reglement bör se ut för att gynna de europeiska kreatörerna och företagen.
Såväl piratkopiering som AI berörs, och kommissionen skriver:
”The study also shows that current EU IP framework and the European Patent Convention appear broadly suitable to address the challenges raised by AI-assisted inventions and creations. However, harmonisation gaps and room for improvement remain. These should be addressed in order for European excellence to blossom in AI. As a first step, the Commission will map and analyse all issues and engage in stakeholder discussions.”
Onekligen är det dags att börja genomlysa och hantera hur den nya tekniken påverkar upphovsrätten, kreatörer och de europeiska musikföretagen. Det gäller inte bara AI-skapad musik och hur det påverkar produktionsmusik, bakgrundsmusik, musikskapare etc, utan även hur rekommendationsalgoritmer på streamingtjänster fungerar, eventuella fördelar som större företag har över små företag när det gäller att snabbt hitta ny talang, och inte minst den växande trenden med ”piratkopiering” av röster med deepfake-musik.
Kommissionen uppmanar nu som sagt parlamentet och Europarådet att godkänna den här handlingsplanen, och man uppmanar samtidigt medlemsstaterna att själva börja arbeta fram metoder för att hantera de nya utmaningarna. Spontant låter det som om arbetet med ett nytt IP-direktiv, som kommer hantera AI i relation till immaterialrätten, börjar ta form.
Beaktat tidigare direktiv så bör det ta sådär 3 – 4 år innan ett sådant direktiv kan finnas på plats, samt ytterligare ett par år innan det implementeras i lagstiftningen, så framåt år 2026 – 2027 kanske vi kan få lite ny AI-lagstiftning i Sverige.
En evighet i tekniksammanhang…
Läs hela skrivelsen: Making the most of the EU’s innovative potential – An intellectual property action plan to support the EU’s recovery and resilience
—–
Daniel Johansson
daniel@musikindustrin.se
