Svensk hiphop, brittisk r&b och amerikansk bluescountry får MI:s Lars Nylin och Christel Valsinger att mjukna denna veckan.
Christel väljer:
Jireel – Relationer (låt)
Jireel har tidigare i år släppt två singlar: Gav allt med Victor Leksell och Reyn och För evigt med Estraden, men här delar han inte micken med någon. Mjukt dansant och drömmigt om att vara beredd att vänta på föremålet för ens känslor. Ett nytt samarbete med Jeff Roman. [Universal Music/NIVY]
Mahalia: BRB (EP)
Brittiska sångerskan Mahalia är 22 år men ep-debuterade redan som 14-åring. Hon har Erykah Badu och Lauryn Hill som sina största influenser och har också själv en röst som är lätt att älska. Den här trelåtars-ep:n hinner med både suktande fin pianosoul och rytmisk r&b à la tidigt 00-tal. [Warner Music]
HAIM: I Know Alone (låt)
Entonig versmelodi går över i typisk HAIM-rytmisk sång och smittande refräng, för att sen bjuda på experimentellt stick. Jag är svag för nästan allt den här LA-trion gör och det här är en ny pärla. Låten kom med en smart dansvideo som genast resulterade i mängder av fan-filmer med dansrutinen. Tidigare meddelades att det kommande albumet skjutits på framtiden pga pandemin, men nu har gruppen ångrat sig och släpper det som planerat i juni. [Universal Music]
Dixie Chicks: Julianna Calm Down (låt)
Dixie Chicks har å sin sida flyttat fram releasen för sitt kommande album Gaslighter, som jag längtar så väldigt mycket efter. I sommar ska det dock ändå bli. Julianna Calm Down är en pepplåt döpt efter Emily Strayers dotter som riktar sig till unga kvinnor i osunda relationer. Produktionen signerad Jack Antonoff bygger snyggt från minimalistisk orgelstart till sprittande pop med mandolin och pizzicatostråkar. [Sony Music]
Lars väljer:
Lucinda Williams – Good Souls & Better Angels (album)
Det har varit ute ett par veckor nu Lucinda Williams första nya musik på fyra år. Albumet var rått och attackerande redan vid första lyssning. Men Williams album har blivit en allt tydligare rådgivare i en jävlig tid. Somligt av den fräna bluescountryn går lite på tomgång, men när allt sitter är det hennes bästa inspelningar hittills [Highway 20].
Bennett – Flyger högt (låt)
På första albumet Och du heter? pressar Göteborgsbröderna Bennett in det mesta av samtida sound. Från trap till psychelectronica. Från smeksamt till stökigt. Det finns troligen intressantare spår, men det som fastnat mest hittills är den lågmälda Flyger högt med Fricky, en låt med stor sommarpotential [Bennetts/Sony].
Katatonia – City Burials (album)
Katatonia är i lagom doser ett perfekt komplement till Opeth även om den förstnämnda gruppen egentligen inte förtjänar sådana jämförelser. Efter tre decennier är Stockholmsgruppen fortsatt ett av våra starkare tyngre band. Favorit här: Neon Epitaph, som ger sig in i Tool-land (för att därmed ta till ännu en trött koppling till andra band…).
Petra Marklund – Du äger ditt skimmer (låt)
Jag gillade hur Petra Marklund gjorde Orups Isarna i förra årets Så mycket bättre. Här anländer ny musik lite i samma tonläge. Skir balsam med stegrande hetta och beat[PM/Universal].
