Daniel Johansson analyserar Spotifys kvartalsrapport och tror att bolaget klarat av stålbadet som nytt börsnoterat bolag.
När Spotify börsintroducerades i USA för snart 1,5 år sedan klev bolaget in i en ny ekonomisk verklighet som i hög grad styrs av transparens och offentligt presenterade kvartalsrapporter enligt konstens alla regler. Övergången från att vara ett privat bolag till att vara ett publikt noterat bolag är inte alltid det lättaste, men man får väl ändå säga att Spotify med hjälp av ett gäng banker som konsulter lyckats väl.
Börsens bolag, framför allt kanske i USA, kräver att det alltid finns en person, en fixfigur, som både ska kunna ställas till svars, eller prisas, beroende av vad som händer med bolaget. Vare sig det är en Tim Cook (Apple), en Mark Zuckerberg (Facebook), en Jeff Bezos (Amazon), eller någon annan, förväntar sig aktieägare och marknad att stjärnan ska ställa sig på scenen, visa starkt ledarskap, en stark ekonomi med god avkastning, och en mission inför framtiden.
Kvartalsrapporten är den nya katekesen, VD-n är prästen, och åhörarna är aktieägarna som i sina bänkar beslutar sig för om de ska tro på predikan eller inte.
Daniel Ek är fixfiguren för Spotify, och på ett årtionde har han förändrats från att vara urtypen för en datanörd, till att vara urtypen för en börs-VD på den globala scenen. Det är faktiskt rätt bra gjort.
Rapporten för det andra kvartalet 2019 visar att Spotify har en fortsatt tillväxt i ungefär samma takt som tidigare. Totalt hade tjänsten 232 miljoner MAU (månatliga aktiva användare), att jämföra med samma kvartal förra året då man hade 180 miljoner MAU, en ökning med 29 procent.
Antalet betalande prenumeranter ökade procentuellt sett ännu mer, med 31 procent, från 83 miljoner till 103 miljoner. Det innebär att 47 procent av alla användare betalar för Spotify, medan 53 procent använder gratisversionen. Det är den bästa nivån någonsin. Som ni säkert minns låg förhållandet på 25/75 för inte så jättelänge sedan.
Dels beror det på att människor i allt högre grad vant sig vid att betala för digitala tjänster i allmänhet, men kan också härledas till att Spotify på många marknader har en prissättning som är tilltalande (samt att familjeabonnemangen räknar varje individ som en unik användare).
ARPU (genomsnittlig intäkt per användare och månad) sjönk med 1 procent jämfört med samma kvartal förra året, till 4,86 euro per användare. Nivån har helt klart stabiliserats efter en stor nedgång för ett par år sedan.
Totalt sett hade Spotify alltså fler användare än vad man hade satt som prognos för kvartalet. Men börsen är inte lätt att tas med. Trots en klart mindre förlust än prognosen, bara 3 miljoner euro på en omsättning av 1,7 miljarder euro för kvartalet, sjönk aktien direkt på rapporten, till 147,6 USD, för att sedan klättra upp till 160 USD dagen efter.
Det är faktiskt en stark rapport. Stadig och trygg ekonomi med bra kassa, i stort sett break even på resultatet, samtidigt som bolaget växer rejält. Att Spotify nu är utsatt för en helt annan sorts ekonomisk påverkan jämfört med tidigare, alltså den generella utvecklingen i den amerikanska och globala ekonomin, har troligen nästan lika stor betydelse för börsens reaktioner som bolagets egna resultat.
En twittrande Donald Trump kan med några knapptryckningar göra så att hundratals miljarder dollar går upp i rök på börsen. Men, kan Spotify fortsätta leverera den här sortens kvartalsrapporter, och en lika fin årsrapport, bör bolaget snart ha passerat det där första stålbadet som nytt börsnoterat bolag, och gå in i fasen som ett etablerat noterat företag.
Självklart står allt och faller med att marknaden fortsätter tro på Spotifys mission och doktrin, tillväxt, tillväxt, tillväxt, fram tills dess att marginalerna är tillräckligt stora för att börja göra god vinst och leverera fina utdelningar. Men framför allt handlar det naturligtvis om att användarna fortsätter att tycka om tjänsten.
Det verkar som om fokuset på podcasts har slagit väl ut vad det gäller mängd användande. Spotify såg under kvartalet en 50-procentig ökning på konsumtionen av poddar, jämfört med kvartalet innan, och nästan en dubblering av användandet jämfört med januari 2019. Det är en imponerande ökning.
Spotify som en bredare plattform för ljud, och inte bara musik, är intressant. Antalet ljudböcker, och spellistor för ljudböcker, ökar t ex hela tiden på tjänsten. Utan tvekan är detta ett område som Spotify har full koll på och bevakar. Spellistan Audio Books on Spotify har ca 37 000 följare, men Spotifys design är för tillfället inte alls anpassat efter ljudböcker. Kan vi tro att en sådan uppdatering kommer?
Daniel Johansson
