Musikindustrins Lars Nylin om en återträff med det medialt förgångna. Allt med listettan Einar i centrum.
Alla sanningar om popmusik finns på Expressens pop-sidor.
I dag känns det som om det krävs en arkeolog för att påstå något sådant. Inget ont om dagens skribenter i Expressen, men musiknyheter sprids som bekant inte på det viset. Ingen gammalmedia står i fronten.
Därför blev det en rejäl känsla av rendezvous när Expressen häromdagen plötsligt presenterade den första närintervjun med Einar, eller Nils Grönberg som han egentligen heter. Denne sentida listdominant – med singlarna Katten i trakten och Fusk – har visserligen varit med i någon YouTube-kanal. Men inte ens där har en journalist kommit hem till Einar. Man har heller inte tidigare fått reda på hur han ser på branschen.
För en som undertecknad, som förgäves Googlat info om honom, var det som de där artiklarna förr i tiden av Mats Olsson eller Erik Hörnfeldt på Expressen – när för den breda massan totalt obekanta akter fick breda ut sig på hela uppslag i landets då största tidning.
Reportaget om Einar blir också en bild av hur det i den nya eran kan gå till att slå genom. Einar har växt upp i Stockholmsförorten Enskededalen, som kanske inte är något av sorten som vissa vill ha till ”no go-zon”, men som ändå är en stadsdel med mäktiga sociala skillnader precis i skuggan av fina Enskede och hipstertrendiga Bagarmossen.
Där började Einar, artistnamnet är ett av hans mellannamn, rappa som 12-åring och upptäcktes via Instagram av äldre i den hiphopscen som vuxit fram i trakten de senaste tio åren. Första singeln Duckar popo har i dag visats en miljon gånger på YouTube. Katten i trakten fick 400 000 visningar på fem dagar, sedan 250 000 streams på Spotify på en dag, den blev därefter etta på listan. Katten i trakten har nu passerat tolv miljoner på Spotify, Fusk är uppe i hälften.
Det är också i dessa kretsar han stannat med sin musik. I Expressen berättar han att han uppvaktats av skivbolag men valt att jobba med bolaget Southside TV, som han är delägare i.
Just nu är Einar LVU-placerad på ett HVB-hem i Dalarna. Det är också där som Expressens Linus Brännström möter honom. Einar säger om orsaken till att han finns så långt från händelsernas centrum: ”Alla har gjort dåliga saker i livet”.
Det blir ett mycket intressant reportage i många aspekter.
*
I maj kommer King Crimsons hela katalog på streamingtjänsterna. I dagarna släpps Slades. Det blir allt färre svarta hål i streamingkatalogerna. I nästa steg sorteras dessa förhoppningsvis betydligt bättre.
*
Det blev april och himlen fick ett namn. Natalie Mering under alias Weyes Blood. Karen Carpenter möter Enya (artistens egen referens – min anm.) i en film av David Lynch. Den som trots allt tycker att Titanic Rising (Subpop) är småtråkig: avvakta slutdom till spåret Movies.
*
Du firade väl svensk hitproduktion rejält i lördags? Den 6/4 1974 hade svensk pop en grandios dag när ABBA vann Eurovision Song Contest med Waterloo parallellt med att Björn Skifs och Blue Swede fick Sveriges första USA-etta med Hooked On A Feeling. 45 år senare rapporterar Billboard så här: https://www.billboard.com/articles/columns/pop/8505891/hooked-on-a-feeling-sweden
*
Nästan 300 nyhetsbrev från oss till er studsade förra veckan av någon fortfarande oklar anledning. Utanför vår kontroll hursomhelst. Kolla så att du inte missat något!
Lars Nylin
