MI:s Lars Nylin om det lite märkliga – och lyckliga – i faktumet att två av Sveriges största låtskrivarbegåvningar genom tiderna plötsligt hamnat i fokus.
Snart ska detta handla om viktig svensk musikhistoria. Men först lite självbiografi: undertecknad har som författare gett ut ett antal böcker. Men trots ett vuxet liv i musikbranschen har ingen av dem handlat om musik.
De få gånger jag ens varit nära det ämnet har det varit tankar om att skriva biografier över två svenskar som mer än de flesta format den svenska låtskrivartraditionen. Men som trots det har skildrats märkligt lite eller inte alls, Jules Sylvain och Kai Gullmar.
I min vision skulle biografier över dessa schlagermästare inte bara handla om svenskt låtskrivande, det är i båda fallen även två extremt starka människoöden mitt i ett Sverige i stark förvandling mellan de två världskrigen.
Det blir därför lite märkligt att båda dessa flitiga genier, det är ingen överdrift att använda det ordet, nu samtidigt är högaktuella på olika sätt sent 2018.
I fallet Stig ”Jules Sylvain” Hansson handlar det främst om ett jubileum som engagerar oss Sylvain-nördar. Det var 29 oktober 50 år sedan han gick bort, ensam i sin sista bostadsort, italienska Castiglione della Pescaia.
Men även en lite bredare publik har därmed fått chansen att minnas, SVT:s Öppet Arkiv har lagt upp ett porträtt som gjordes vid hans bortgång 1968, Räkna de lyckliga stunderna blott, med Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus bland dem som hyllar. Skvallret säger väl att det var under inspelningen som de två möttes. Porträttet finns på SVT Play till 30/11.
Indirekt har Sylvain även aktualiserats genom att hans vinjettmusik till Svensk Filmindustri bytts ut under stort rabalder.
I fallet Gurli ”Kai Gullmar” Bergström handlar det om en nygjord dokumentär, Swing it, Kai Gullmar, Swing it av Ingela Hofsten och Jörgen Bodesand. Trots att det bara finns ett enda filmklipp på Gullmar som låtskrivare blir det ett levande och dynamiskt porträtt av en extremt flitig låtskriverska, hon summerade själv till 600 verk, som DN nyligen rubricerade som ”queerpionjär”.
Precis som i fallet Jules Sylvain blir inte minst låtskrivarens sexuella läggning ett starkt ämne. Homosexualitet var som bekant ett brott vid tiden. Att leva relativt öppet homo- eller transsexuell i den eran i så extremt synliga positioner var i sig bedrifter som adderar till styrkan i deras livshistoria.
Men primärt handlar det givetvis om ett sanslöst produktivt låtskrivande. I tidens alla genrer, för stenkaka, film, scen, reklam. Det var en tid när en låt kunde samla hela svenska folket, och tala om att Jules Sylvain och Kai Gullmar tog chansen att nå ut till såväl slott och stuga som koja och kajuta.
Även dokumentären om Kai Gullmar finns på SVT Play.
Lars Nylin
